

Som han hade saknat oss.

Och pizza på det. Perfa som vi sa i Norrköping.











Jag och Milo ska ta en tripp till Norrköping imorgon. Till vårt hem som inte längre jättemycket är vårt hem nu och än mindre blir det efter att vi fått hem katterna som vi ska hämta. Så härligt att få hit dom, våra håriga små.
Vi hinner träffa lite vänner med, framförallt Läyvi som Milo saknar. Känns bra. Sen ska vi hem hit igen.
Det börjar bli lite hemma här nu. Lite. Finns saker, förutom katterna som vi ska få på plats först, men sakta och säkert så.
Det var gårdstädning ute (var annars?) idag. Tog med Milo och vi krattade lite i sandlådan och hälsade på grannarna. Mycket trevligt. Gäller att ta lite initiativ och jag som är lite rädd för stockholmare har en del att övervinna, men det ska nog gå det med.
Nu blir det wordfeud kombinerat med lek och städning. Känner mig verkligen som en riktig kvinna när jag samtidigt som jag plockar undan och underhåller barnen, är social, kreativ och gympar med ordförrådet (bolls är ett slags ord, inte det bästa men ändå Marcus :-)). Snacka simultanförmåga! Skulle någon betala mig hade jag ju vips varit karl med.
He he ;-).
Skrattade så jag nästan kissade på mig igår kväll när jag såg den här videon och var tvungen att se om det var lika kul idag.
Och det var det!!!
Tycker han maken i duschen trots egentligen rätt överdrivna miner och gester är det roligaste jag sett på mycket mycket länge! Och Andreas Wilson, denne innan så, enligt mig, snustorre snygging, vilken härlig självdistans, och som han tuggar äpple! Ha ha.





Location:Högalidsgatan,Stockholm,Sverige
Fick en karta och en lista med ställen värda att testa av familjen som bor här i lägenheten i första hand så att säga.
Med listan kom också presentkort till ett par av fiken så att vi verkligen liksom måste prova (fatta fin gest!) och idag var det dags för copacabana.
Kände mig skeptisk till en början när jag borrade in mig med vagn och två barn mellan borden och människorna som mest såg ut att vilja vara ifred ihop.
Men vi fick plats och jag lämnade vagnen bredvid disken vilket gick utmärkt enligt trevlig personal.
Vi beställde laxmacka, caffelatte och lite småkakor med ekosaft och satte oss efter att Mimmi gått omkring och hälsat alldeles för högljutt på precis alla -hellåå, hellåå!
Mackan var toppen och kaffet bra. Det fanns lite leksaker som barnen gillade att pilla på så även om det först inte kändes helt hundra att komma med hela arme'n kände vi till sist oss mycket välkomna allihopa. Inte gjorde the Smiths saken sämre. Morriseys stämma piggar upp i alla lägen.
Så det lär bli fler turer till copacabana. Nästa gång kanske ändå ensam så jag tillsammans med de andra får en stund för mig själv.




Wow.






Location:Sestiere Cannaregio,Venedig,Italien



