Precis lämnat Milo på dagis och det blev lite ledset men ja, det går över. Marcus var hemma med bebis för jag tror jag har lättare för lämningen än papps när gråten sätter i och det gäller att vara positiv för killens skull även om det känns överjobbigt just då.
Snart ska vi rusa iväg på akupunktur (BVC i Navesad här i Norrköping) och jag måste bara innan informera att en viss liten sov som däckad i natt. Hon vaknade inte för att äta förrän 03:27 (kvällsmål kl ca 22:00 och då både amning och ca 50 ml mjölkfri apäcklig ersättning kryddad med socker) och sen slocknade hon igen till 06:22, åt lite till och sov vidare. Tilläggas bör att Milo sov i vår säng och var ledsen precis innan hon vaknade båda gångerna, så vem vet, kanske hade hon sovit ännu mer utan uppvakningshjälp. Underbart känns det! Nu ropar jag som bekant inte hej även om gårdagkvällen också var bättre än den innan, men jag kan ju i tysthet hoppas magen är på bättringsvägen. Eller så är det lite varannankvällsvarianten och då är det bara att stålsätta inför ikväll då jag komer vara solo med båda när Marcus jobbar. Fast vadå, jag är ju typ utvilad nu iaf.
Vid två (shit vad fullspäckat schema för en som är "ledig") ska jag till sjukgymnasten med Mimmi Leea. Får se vad hon säger om torticollisen, om det blivit bättre.
Fast nu aku.
Hep.
4 kommentarer:
Har ni provat Althera mjölkfri ersättning?
Den smakar inte äckligt som dom andra.
Jag vill bara säga att jag tycker ni har valt ett fantastiskt fint namn till er dotter! :)
Ja, idag var det verkligen fullspäckat schema! Men det är lika bra att ta allt på en gång, så är det gjort sen (förutom aku-n som väl fortsätter resten av veckan). Hoppas det var positivt hos sjukgymnasten också.
Och vilken natt! Så härligt att få sova så pass mycket för er allihop. Visst, men ska inte ropa hej för tidigt, men det är förhoppningsvis på G att akupunkturen börjar ge effekt nu, så Mimmi Leea Severina slipper magontet och ni alla får mysa och njuta av babytiden utan natt-vak.
Kram Maggan1
Är det månne Nutramigen? Vi upptäckte inte sonens mjölkallergi förrän han var över 10 månader ("för alla barn kräks. Det är natuuuurligt!" Jävla BVC...)
Dock slukade han den som den var och blev skitlycklig när han fick den. Vi behövde aldrig locka med socker. Det är då man inser att ens 10-månaders kommunicerar och skriker "Hurra" för att vi (och BVC!) äntligen fattade?
Men du vet hur det är; "Lite socker i botten"...tra-la-la. Lycka till och håll ut! Inget socker innan 1-årsåldern gäller ju bara på första-barnen. ;) Det är sånt man luttrat lär sig till nr 2. :D
Skicka en kommentar