torsdag 30 december 2010

no svett

Är mycket stolt över att jag ännu en gång släpade mig till gymet idag. Det blev hela tio minuters cyklande innan styrkemaskinerna åter testades. Njukt. Är riktigt nöjd med mig själv då jag till och med svettades lite. Ja eller jag kände att ett par svettdroppar i alla fall liksom närmade sig ytan och var på väg att vilja ut.
Har ju ett litet problem och det är att jag inte gillar att svettas. Om jag inte gör det samtidigt som jag har kul. Jag vill inte "betala" med svett om jag bara trökcyklar på samma plats eller slentrianmässigt lyfter några metallbitar. Fast samtidigt blir jag glad när jag känner att det där salta små pärlorna vill ut och känner mig mycket lyckad om ett par trillar hela vägen ut och ur, vilket inte är ofta eftersom jag lyckas lugna ner tempot precis innan så sker just för att inte spilla något för det tråkiga i att trampa, trampa, trampa luft. Så det är en kamp minst sagt som pågår varje gång jag är och tränar, som ingen vinner.

Jag hoppas så att jag en vacker dag ska få ordning på mitt aningen överjästa mittparti som verkligen är som en muffin som svällt upp och över av alldeles för mycket bakpulver. Samtidigt känns det skönt att jag inte känner någon panik eller stress över det ytliga i det hela utan det absolut viktigaste är att min rygg och det inre i mittpartiet blir stärkt.
Jag ska försöka träna varannan dag, 2-3 dagar i veckan ett tag framöver och de dagarna ska jag inte ta tabletter för att ha koll på vad och hur jag kan göra. Tänker inte begå samma idiotiska misstag som förra hösten då jag fick ta voltaren innan jag skulle till gymet för att överhuvudtaget kunna träna och dansa. Sen kraschade ju ryggen och jag var på ruta minus innan jag hunnit fisa. Nä nu är det lugna puckar som gäller och hur mycket jag än längtar till att svettas så det skvätter om det till de afrikanska tonerna kommer jag inte börja skaka loss på ett bra tag.

Ikväll såg vi Ricky Gervais LIVE 4. Så galet genialiskt. Han är hysteriskt kul den mannen och då var det ok att svettas och jag tror minsann magmusklerna fick sig en rejäl extra omgång.

Natti.

onsdag 29 december 2010

ny frissa på finaste killen



julaftonspics









kaneldoftande rödkålssallad

                

Finriv med osthyvel en kvarts rödkål och tärna ett äpple. Blanda de två och häll över en dressing gjord av olja, vinäger, honung, lite salt och ett par teskedar kanel. Garnera med apelsinklyftor.
Denna mumsiga sallad passar kanon till kycklingrätter eller till julbordet så jag är ledsen att receptet kommer först nu. Men bättre sent än inte alls är ju det nya och det blir jul nästa år också.

tisdag 28 december 2010

28 dagar senare

Var på gymet idag. Och det var inte en dag för tidigt. Snarare 28 försent. Men bättre sent än... ja imorgon.
Mitt gymkort tinades upp den första december så jag har haft några dagar på mig att verkligen ladda inför det som idag skedde. Funderade ett tag då min rövrygg (smärtan sitter lite diffust där nånstans och valsar de kroppsdelarna emellan) var som ondast att kanske frysa kortet ett tag till men kände sen att jag vill komma igång och i form. Lite. Helst ville jag ju vara i bikiniform tills kanarieöarna om tre veckor men har nu sänkt kraven och tänker strandklänning på bikinin istället. Förhoppningsvis. Ifall vädergudarna är med oss.
Hursom.
Idag tränade jag. Cyklade i sju fina minuter och testade lite gamla styrkemaskiner. Fokuserade på mage, rygg och axlar och ska fortsätta göra så ett tag. Den 4/1 ska jag träffa en instruktör som ska ge mig ett schema, hade ju gärna velat ha en personlig tränare, men det kalaset skulle gå på 525 kr i timmen och såna kronor finns inte att tillgå så jag får disciplinera mig själv helt enkelt.
Imorgon ska jag lite försiktigt träna core, de inre bålmusklerna och försöka låta bli godis och salami. Lite irriterad är jag på mig själv just nu då jag precis slängde i mig några skivor, helt i onödan. Men imorgon är en ny dag och då blir det inge korv.
Eller bara lite.

söndag 26 december 2010

förväntan och glädje



Det var verkligen helt underbart att följa Milo på julafton. Och dagen efter. Mimmi också för den delen, fast med sina drygt fyra månader så var hon inte riktigt alls sådär aktivt delaktig i vad det var frågan om utan liksom bara hängde mest med, medan den mer rutinerade Milos andra jul helt klart blev till något att berätta om.
Om och om igen.
Natten till juldagen låg han vaken i ett par timmar och pladdrade oavbrutet på. Det gick att urskilja mamma, pappa, kakka och farmor i ordflödet som strömmade ur den lilla plutmunnen och morgonen efter var lyckan total då det stora paketet plötsligt var förvandlat till en trehjuling.

Bilderna har farmor tagit och skickat.

mellandagen

Idag kan det vara vilken veckodag som helst. Flera helgdagar i rad och dessförinnan massor av förberedelser inför dessa har lämnat hjärnan helt lost vad gäller dag och datum.
Gick iaf ut en sväng på stan med hela familjen, fast vi gick snabbt hem igen för mellandagsshopping var inget för oss. Får se om jag vågar mig ut på egenhand någon dag som kommer för jag har för mig att det kan vara ett mindre krig bland hyllorna när alla ska göra fynd och sätta sprätt på årets allra sista kronor, de få som är kvar efter julen. Jag skulle visseligen behöva lite kläder så det finns nog en risk att jag mobiliserar mig och tar en tripp ut.
Nu ropar Mimmi på mamma. Det låter määhhhhhhhääääääämhäääääää fast lite gnissligare.

Inte ens en månad kvar tills vi ska till solen... :-D

lördag 25 december 2010

julafton 2010

Vilken härlig afton vi hade igår. Massa god mat (om jag får säga det själv), trevligt sällskap och glada barn. Och så en himla mängd klappar såklart. Det var så härligt att se Milo välkomna tomtan, som ju var helt lysande (tack Jess för en mycket väl utförd rolltolkning) och förvånat ta emot paket efter paket. Han är ju för liten för att förstå vad som komma skulle, så att en skäggig typ plötsligt ringde på och började dela ut färggranna klappar var en fantastisk överraskning för våran snart tvååring.
Själv fick jag ju med en hel drös. Måste ha varit mycket snäll. Igen. Fast det bästa kom sist. Marcus hade glömt en sak och stack iväg och kom tillbaka med en frusen, men vacker ros som han räckte fram medan han föll ner på knä.
Och ja.
Jaaa.
Det var mycket fint och rörande. Blev helt paff och enligt vittnen skrek jag en hel del, minns inte så väl men glad blev jag.

Nu ska vi plocka fram lite gammal skåpmat och äta.

God fortsättning! Det ska vi ha.

fredag 24 december 2010

GOD JUL!!!





Underbaraste julen önskar vi alla, till er alla! Ät gott och kramas er varma var ni än är.
Puss.

torsdag 23 december 2010

halloj ho ho

Jag drabbades igår av enorm julstress. Inget jag tänkte eller gjorde kunde få det att gå över, kände bara en övervälmande känsla av bråttom, en känsla långt ifrån det fina i julefrid jag intalat mig att lulla runt i dessa dagar.
Nåväl jag lyckades genomlida dagen och mot kvällen blev det bättre. Idag är jag inte helt i form ännu men är på god väg och tror nog allt är återställt tills imorgon.

Tisdagens tågresa kunde visserligen ha varit värre, men det var långt ifrån roligt att stanna i skogen och sen behöva rulla långsamt till södertälje för att hoppa av trasiga tåget och invänta ett annat för att i det stå och trängas med på tok för mycket folk. Och allt detta med två små barn.
Nej tack till tåg. Nu är vi hemma och det känns så skönt. Farmor kom igår också och imorgon ska det bli så himla fint på alla sätt.
Fast först är det uppesittarkväll med bingolotto och ostbricka.

måndag 20 december 2010

julstämning

Slogs av plötslig julstämning nyss. Lite glögg och mammas nybakta pepparkakor till tonerna av Stilla natt... som susade ur radion gjorde visst susen och nu sitter jag här med nästan blöta ögon och myser lite med er.
Vad fint det är med jul ändå. 
Imorgon ska vi åka hem. Tågbiljetter är köpta och tummarna hållna. Idag var det fullständig kaos i den rälsburna kollektivtrafiken och jag önskar så att vi slipper det imorgon men eftersom jag inte ska stressa i jul, ska jag inte heller oroa mig för sånt jag inte kan påverka, eller åtminstone aktivt försöka låta bli så därför blir det inga mer tågtankar från mig. Det går som det går. På räls förhoppningsvis, he he.

På fredag är det julafton. Vi ska vara hemma hos oss och det är jag som ska fixa julbordet, vilket är precis så som jag vill ha det hemma hos oss i år. Lyckligtvis är allt under kontroll även om inget ännu är gjort, men då jag som sagt konsekvent vägrar stress i samband med helgerna känns det mycket bra som det är.

Hoppas på julefrid och lugn, stilla och heliga nätter till er alla inför jul (gärna därefter med).
Försök tänka på det som faktiskt är viktigt och glöm det andra. Strunta i förväntningar, andras och egna och bara tat lugnt. Så gott det går.

Nu sova natten.

spel

Milo är ute med Mumma och skottar snö och pulkar i densamma. Han verkligen älskar att vara där ute i sin nya vinteroverall och mössa, även om det är brrrrrrrrrrrrrr.
Mimmi sitter bredvid mig i sittern och tittar förundrat på sina fantastiska små händer som hon nyligen upptäckt och helt förälskat sig i.
Jag börjar bli lite kry igen fastän gårdagens sällskapsspelande fortfarande sitter i som seg trötthet i kroppen. Kanske att man ska sluta innan klockan blir ett. Nåja, det var det värt för så kul var det!
Vad ritar Picasso hette spelet som bror T och Cissi hade med sig och man ska rita och gissa och det snabbt. Mycket stressande men som sagt hysteriskt kul. Jag och bror A förlorade men vad gör det, hatten av för lag de andra som var bättre. Det är förövrigt ett bra julklappstips till någon som gillar spel.

Nu blir det Mimmimys i soffan i väntan på att papps ska komma från jobb.




söndag 19 december 2010

jag ser det ösa

Det snöar verkligen järnet här uppe. Kanske där nere också, men alltså wow vad det öser ner nu. Roligt. På vissa sätt. Oroligt på andra. Det ska ju vara vitt så här till jul och fjärde advent kunde inte kännas mer fjärde advent än det gör och vi kan ju bara hoppas det stannar över helgerna, men att vara på resande fot gör det hela lite pirrigt, vill ju komma hem till stora finalen, som det är tänkt.
Fast vi fortsätter välja tillit.

Ikväll har syskonen V med respektive (ja Cissi i alla fall är oss trogen, he he) en date. Det blir sällskapsspel för hela slanten och kanske att vi kan lura med päronen också. Det är så kul med spel och just nu var det väldigt länge sen sist.

Nej nu blir det klappshopping medan barnen sover. Jag vägrar stress och köer i jul och fixar allt hemifrån istället. Mycket bekvämt och lugnt.

Ha en fin adventssöndag.

fredag 17 december 2010

blädderblogg

Åh vad glad ja är över min blogg! Bläddrade runt i den alldeles nyss för att kolla om jag skrivit upp Milos 4-månadersvikt, bara för att på kul jämföra med Mimmis från häromdagen. På vägen snubblade jag över massor av bilder och videosnuttar och såklart en hel del text om precis allt och ingenting.
För det första. Helt sanslöst otroligt vad Milo har växt sen... ja då. Han växer ju hela tiden och ändras och utvecklas. Tiden går så fort, så fort att man inte alls hänger med som mamma (och just då är det mycket smidigt att ha allt samlat i finaste bloggen).

Han vägde förresten fantastiska 6 900 g mot Mimmis helt underbara 6 125 g.
Andra saker jag lugnt kan konstatera från då är att jag helt klart hade mer mjölk i brösten och ammade som en tok mest hela tiden (kan vara därav Milo hade på sig några hundra gram mer än syster) och att Milo inte alls gillade att sova såsom Mimmi verkar göra (kan det vara det där konstanta ammandet som störde min älskade killes mage?).
Slutsats: Hellre lite mindre mat i tutsen (finns ju superbra ersättning att ge) om det får bebis att vara nöjdare och sova bättre. Alltså är jag inte bara äldre nu, vissa saker är klart bättre med.
Sen läste jag om mina hudproblem. Finnar.
När Milo var runt tre månader attackerades jag av finnar, såpass att jag fick kräm för det av distriktssköterskan. Och vad hade jag nu på ilsket långvarigt besök i ansiktet för några veckor sen? (Vissa är kvar och snyltar plats än)
-Jo, finnar.
Trodde länge att det denna gången (kommer ju inte ihåg förra) berodde på p-pillren jag duktigt mumsar på och var nära att ge upp all framtida form av kopulering för att rädda fejjan, fast ho ho ho, christmas came early, same shit -sist med.
Annat jag blev påmind om var att jag sov dåligt försommaren 2009 och gör så nu med! Sover visserligen alltid lite si och så fast det är åtminstone bättre än kasst, vilket läget är nu och var då. Somnar mycket svårt och vaknar aplätt. Hurra liksom.
Ja inte att jag har sömnsvårigheter men att jag vidare kan läsa att det sen blev bättre och finnarna de försvann innan jag hunnit säga pois perkele (för 38:e gången).
Jihaa, jag blir vacker och pigg igen. Det är bara att tålmodigt se tiden an.
Hår tappade jag förresten med och fick sen tillbaka, precis som nu. Tappandet iaf. Tillbaka kommer det förhoppningsvis tillsammans med fräsch hud och lastvis av sömn.
Fatta vad mycket bra jag har att se fram emot! Hur häftigt som helst. Och jag mår ju inte ens dåligt nu! Tvärtom!
(Även om det såklart finns roligare saker än att vara en tunnhårig 30+++:are med finnig hy.)

Och med det på pränt vill jag bara säga god natt och lämna ett par sammanfattande visdomsord att tänka:
Imorgon är vi ännu en dag närmare allt som ska bli än bättre, utan att för den skulle ha bråttom från det som är nu, eftersom det faktiskt är rätt jäkla gött det med!
Tjohopp.
Finnfan goes to bed med ett leende.
Gör så du med.

torsdag 16 december 2010

miraklernas tid är här

Sitter och äter laxmacka och dricker lite lättbärs till så här några timmar efter bastun. Ett par finska korvbitar, HKn sininen såklart, har också slunkit ner och jag förundras över hur överjävligt (ursäkta) gott allt det är.
Suomifood rules och jag skiter i vad Italienarna säger ;-)

Är alltså i Gävle med hela lilla familjen och vi kom hit med tåg (trumvirvel) som inte var en endaste minut försenat (trumvirvel). Otroligt ju. Men ska det ske mirakel är det ju i dessa tider.
Hade fixat matsäck och laddat med portabel dvd-spelare till Milo och var verkligen beredd för krig på alla möjliga sätt, men fram kom vi. I tid. Detta tål att upprepas som ett mantra och jag hoppas vår tur håller i sig tills vi ska hemåt igen om några dagar.

Tjohoo. Nu ska jag göra Mimmi sällskap i vårat tjejrum, killarna sover redan i sitt. Killrum då.

Natti.

onsdag 15 december 2010

tåga eller inte våga

Sitter och kollar på tågbiljetter. Tanken är ju att vi från imorgon ska försöka oss på en Gävletripp då den senaste resan blev inställd pga tåg- och väderstrul. Faast lägligt tills imorgon har de lovat massor av snö, vilket i sig kanske är mysigt, men inte om man vill ta sig någonstans. Känns hopplöst. Inte vill jag ge mig ut med familjen i bil heller när det ska ösa ner fnös från himlen. Kanske bara välja tilliten, ta tåget och hoppas på det bästa...

trumvirvel...

And the winner is...

Marie  -som önskar svärmor på oväntat besök för att glädja sin sambo. Svärmor har valt bort kontakten med sonens familj för att hon inte gillar sin svärdotter vilket jag instinktivt (även om jag såklart inte vet hela historien) kan tycka är en anledning att inte ge henne en god kopp java, fast det vill Marie göra och det skulle i så fall bli en macchiato för att den ser fin ut (och det gör den!).
Marie pluggar och håller på att flytta och ska fixa jul hemma så det är klart hon förtjänar en maskin som kan fixa till det där lilla extra i kaffeväg.

Stort grattis Marie!


Tusen tack igen till er alla som deltog och delade med er! Önskar som sagt att jag hade fler maskiner att dela ut för era oväntade-besök-önskningar har både berört mig och fått mig att le gott.
Alla ni som väntar och hoppas på plus på stickan efter IVF (ni var ett antal) -massa, massa lycka till!!! Och klart plussen ska hagla över er!
-Bestämma-

Lycka till även till Danne med familj. Med nattande och sovande. Skönt att man inte är ensam som sagt...

Kramar.
Nu ska jag pusta ut. Hårt jobb detta :-)

tävlingen

Oj oj så svårt det är att agera både jury och domare. Nu är jag nere på ett tiotal finalister och ska med Marcus hjälp utse den slutgiltiga vinnaren efter ljusfesten på Milos dagis vi ska på nu.
Ber om ursäkt för att det dröjer men idag ska det blir klart!

Tålamod :-D

tävling avslutad

Tusen tack för alla fina bidrag till min tävling om kaffemaskinen! Har fått ofantligt många och jag önskar så jag hade fler maskiner att dela ut eller att jag var Oprah så jag kunde förverkliga era oväntade-besök-förhoppningar som har berört mig så.
Vinnaren utses här på bloggen i eftermiddag och vederbörande kommer få ett mail i samband med det och sedan ska jag se till att maskin blir budad över snarast.

Nu ska jag och min fantastiskt raspiga röst bege oss till sjukgymnasten med Mimmi som ska få lite nackstretching.

Ha det gott i vintersolen!

tisdag 14 december 2010

sömn och drömmen om värme

När jag igårkväll väl borstat tänderna och fått mig iordning för natten skulle jag krypa ner under täcket och vem hittade jag då där?
Jo Miloboy.
Han hade börjat gråta och papps som ännu inte riktigt blivit bekant med begreppet att vara konsekvent hade såklart tagit in och upp honom till oss. Väl där sov han i och för sig väldigt bra och vaknade pigg och glad runt åtta, vilket ju var perfekt med tanke på dagis som börjar nio. Marcus gick iväg med honom och jag och Mimmi som inte hade sovit gott, lillpluttan hade feber och var rätt postsprut-eländig emellanåt under natten fortsatte sova efter frukostamningen och gick inte upp förrän halv ett. Underbart. Jag drömde om bubbelpool och bastu och lyckades till sist efter mycket om och men, som det ju alltid är i drömmar, ta mig ett bad. Det var inte riktigt så skönt som jag hade föreställt mig men hyfsat ok ändå. I helgen om vi kommer i väg till gävle ska jag bosätta mig i bastun, så mycket längtar jag till värmen.

måndag 13 december 2010

etapp 1: läggning av barn

Båda sover i sina egna sängar sen ett par timmar. Mimmi visserligen gjorde en tur till tutten här för inte så länge sen men efter det verkade hon nöjd och somnade så gott i sin lilla vagga.
Jag saknar Milo redan och då har jag själv inte hunnit lägga mig än. Hittills har han bara halvvaknat en gång sedan kvart över åtta då jag efter 20 minuters nattande lämnade honom i hans spjälis utan fjärde väggen. och en gång är ingen gång om man jämför med 3, 4, 5 som det annars kan vara när han somnar i våran säng och hela kvällen går åt till att springa fram och tillbaka. Nåja, jag är inte över bäcken och ropar inte hej eller något annat men lite gott bådar ju detta.
Vårat mål är att han ska somna själv och sedan fortsätta sova i trygghet i sin säng men vi tog en mjukstartsvariant vilket innebar att jag satt på golvet intill sängen, läste en saga, pussade och släckte och satt sen bredvid och lät honom pilla på handleden fast bara på en, medan han drack lite välling. Och knappt 20 minuter senare sov han och jag kunde tassa ut.

Nu ska jag tassa vidare till vår säng och läsa lite bok medan John Blund letar efter mig. Hoppas han hittar.
Puss.

julklappsrim

Har tidigare år nästan varit allergisk mot dessa framkrystade rim man hör överallt veckorna innan julens afton. Sveriges humorelit samlas i olika TV-soffor och fnittrar förtjust över plumpa och trista förslag till folk som själva saknar fantasi. Nej juklappsrim har verkligen inte varit min grej.
Tills nu.
Plötsligt bara händer det. (Jag menar, det finns ju dom som faktiskt vinner på triss.) 
Det började när jag tidigare låg bredvid Milo som skulle somna. Kom på mig själv att tänka mina tankar på rim. Helt sjukt. Trodde först att jag sov eller av ren trötthet halvt halucinerade, men Milo somnade, jag  gick upp och fortsatte rimma. Tog fram papper och penna och sitter fortfarande i min röda morgonrock och klurar på klapprim. Har, även om jag säger det själv, kommit på några riktigt bra hittills, så bra att jag börjar tro vi är två poeter i hushållet.
Hur ska detta sluta.

Idag ska Mimmi få sin 3-månaders spruta.

lördag 11 december 2010

datenight

Vi skulle ha gått ut och ätit ikväll jag och Marcus. Bara vi två. Tillsammans. Men så blev Miloboy sjuk och datenight är skjuten på framtiden.
Vi har haft rätt mysigt ändå i soffan där vi suttit och försökt se film. Inception är knepig fortfarande till och med för mig fastän jag redan sett den en gång och då med två barn som måste springas till ibland blir den inte direkt lättare att hänga med i så därav försöket. När Mimmi ville upp gav vi med upp och bestämde att det får bli en annan gång.
 Marcus kvällsdiskar nu och sen är det säng och bok som gäller istället. Ser faktiskt fram emot läsa och just nu håller jag på med Karin Alvtegens En osannolik historia. Har gillat hennes S-serie mycket och hoppas på denna också.

Vad läser ni just nu?

jultävling hos finntomten

Lagom till jul har Du chansen att vinna en Tassimo-maskin (samt ett helt gäng kaffekapslar från Gevalia) till dig själv eller att ge bort till en kär vän i julklapp.
Det enda Du behöver göra är att svara på frågorna som lyder:

1. Vem vill du ha på oväntat besök på julafton? Varför och vilken kopp kaffe skulle du bjuda på?
2. Varför ska just Du vinna Tassimo-kitet?

Maila svaren till finnjonna1@hotmail.com och glöm inte ange namn, adress och telefonnummer.

Priset är värt ca 2 000 kr och kommer skickas hem till dig direkt efter avslutad tävling.
Tävlingen pågår t o m tisdag den 14/12 kl 23:59.

Trevlig tävlan!

påminnelse Norrköping

Loppis idag mellan klockan 10-17 i IOGT-NTOs lokaler på Repslagaregatan 9 mitt i stan, mitt emot Dominoingången vid Hemmakväll.
Mycket fina saker och barnkläder.
Missa inte!

sovadags

Nu sover båda och jag är helt slut. Det var riktigt svårt att få någon att välja sova ikväll och då Milo är febrig och Mimmi har ont i magen (det där verkar komma och gå lite hursom) kunde jag inte låta någon stanna gråtande kvar. Istället fick vi sitta i soffan hela gänget alternativt jag gå runt med Mimmi i famnen medan Milo dansade bredvid till lite idol-melodier. Nu känns det som att jobbpasset för min del äntligen är slut, med den stora skillnaden att på jobb får man raster och kan gå på toa med stängd dörr.
Det har såklart varit kul med stundvis, framförallt när vi dansat. Milo älskar att röra på höfterna även med feber i kroppen och Mimmi gillar att bli buren runt runt.
Jag älskar de små liven så att hjärtat nästan går i bitar, vill liksom bara äta upp även när de inte är på sitt gladaste humör, men en dans på rosor är det inte när en är sjuk och den andre har ont och båda helst vill bli burna omkring, det kan jag lugnt lova ifall någon tvivlade.

Nä nu ska jag sluta gnälla och lägga mig och läsa. På måndag börjar vi med nya rutiner och det känns väldigt väldigt välkommet.

God natt.

fredag 10 december 2010

fossingar

Nu kan de kallas för det igen. Fossingar. Min fötter. Lena och fina är det äntligen.
Fotvårdinnan utbrast -Oj då. Aj aj, när hon började och det säger nog allt om mina arma fötters dåvarande skick. Fast vi konstaterade att de iaf var mycket fina på ovansidan, alla tår var väldigt fräscha om man säger så och det är ju alltid något. Men nu så är alltså också undersidan fixad. En mycket skön känsla var det att få traska hemåt och känna hur nästan skorna glappade.  

gilla olika




Någon påminde mig om att de inte var lika Milo (uppe) och Mimmi (nere) längre och visst är det nog så. Jag tycker de var väldigt lika som nyfödingar, men sen mer och mer olika. Faktiskt. Båda var väldigt lika mig som pluttisar (har iofs tyvärr inte några pluttbilder på Marcus att jämföra med) medan Mimmi fortfarande enligt de allra flesta är lik mamsen och Milo däremot kan påminna mycket om paps. Fast nog är Milo också lik mig på sitt sätt framförallt kanske frisyren om man ser på bilden på mig för länge sen. Fast för all del, vilket barn hade inte den där frisyren på 70-talet, he he.

solkysst fredag

Vi lekte lite fotostudio igår, jag och Mimmi. Är inte helt nöjd med ljussättningen så jag ska nog försöka mig på nya bilder när det är ljusare ute (har ju inte många timmar på mig per dag), men nog blir vår tjej så fin alltid ändå.
Om två timmar ska jag på fotvård och jag väntar som ett barn på julafton. De bjuder på ingen trevlig syn mina fötter och än värre känns dom. Ska blir så skönt att skala bort allt gammalt och dött som satt sig där.

Det är förresten en mycket vacker vinterdag ute. Solen skiner och jag misstänker att många minusgrader döljer sig i ljuset (skulle nog bli fina bilder as we speak...) vilka jag ska gå och frottera mig med om ett tag.

Nej nu får det bli restlunch. Prinskorv och ugnsrostade rotfrukter med tre dipsåser.
Njamnjamnjamnjam för att citera Milo.

Mimmi i finaste dopklänningen

torsdag 9 december 2010

natta och lägga

Tack för alla bra råd om nattning! Vi har inte kommit längre än att börja fundera på hur göra efter en ännu en katastrofkväll, om man ser till läggningen just. Dock har vi varit två vilket helt klart undelättar även om det någongång skulle vara trevligt med en hel eller ett par timmar av lugn innan man själv ska leta sig under täcket. På måndag är det dags att ta tag i det ordentligt eftersom vi därefter har ett antal kvällar och nätter ihop och vi bör vara två för att få till en vettig förändring.
Imorgon ska jag på fotvård och det ska bli så himlans skönt.
Med det orden lämnar jag denna dag och er för nu.

Natti natti.

onsdag 8 december 2010

norrköping -se hit! Loppis is in town!!!

Var?
Repslagaregatan 9 (IOGT-NTOs lokaler mitt emot Dominoingången vid Hemmakväll)

Vad?
LOPPIS.

När?
Nu på lördag den 11/12 mellan 10:00 och 17:00.

Missa inte det mina Norrköpingsvänner för då missar ni mycket. Det är vänner och bekanta som håller i kalaset och det kommer finnas massor av allt möjligt fint och fräscht, mycket fina barnkläder bland annat. Jag i alla fall ska dit och fynda.
Du med?!

Ses då!

en julhälsning



Personalize funny videos and birthday eCards at JibJab!

SJ AB=BA JS en (o)rolig följetong

Ja vad ska man säga.
Igår stannade ju tåget som Marcus åkte med (och som vi tack och lov inte var på) mot Göteborg i Töreboda. Alldeles för länge ska tilläggas. Sedan när det väl kom i rullning igen fick passagerarna veta att de skulle ta emot evakuerade från ett annat avstannat tåg i motsatt riktning och så skedde också under tumultartade omständigheter. Folk klättrade över i mörkret på rostiga stegar från det ena tåget till det andra, (antagligen fanns väl risk att spåren var strömförande då det ännu en gång var en kraftledning som var nersliten) som såklart blev helt överfullt.
Nåväl.
Tre timmar för sent kom tåget och Marcus fram, han blev försenad till uppläsningen men kunde ändå genomföra det, så att allt inte var helt förgäves.

Idag skulle han åka hemåt med 10:42 tåget och efter elva någon gång lämnade det stationen. Hyfsat bra så länge alltså fär att vara SJ, även om risk för missad anknytning i Katrineholm fanns.
Men.
Snart upptäcker folk att toaletterna inte funkar. Inte en endaste på hela tåget. Och detta på grund av att personalen "glömt fylla på med vatten". Just precis så. Den ärliga informationen får passagerna och jag kan bara gissa vilket vansinne jag hade riskerat att ställa till med om jag hade varit där. Nej, så nu står tåget stilla i Skövde så att alla passagerare ska kunna gå och kissa och bajja i omgivningarna. Charmigt värre.
Marcus kommer inte hinna hem till två så det får bli jag som släpar oss ut i snömodden och hämtar killen från dagis och jag är farligt frustrerad över det eftersom jag inte sovit något och har hela dagen levt på hoppet att kunna vila lite i em. Fan med liksom. Hata det där jäkla åbäket till företag. Inget funkar.
Fast om jag är glad över att vi inte åkte.
Hade aldrig pallat stressen det innebär att resa med fullständigt funktionsodugliga BA JS.

tisdag 7 december 2010

pepparkaksbak -mmmnamnamnam

lillpluttan



läggningsdilemma

Så har jag åter efter mycket om och men lyckats lägga barnen. Det är verkligen om, om, om, men, men, men kvällstid och jag bryter snart samman.
Förstår inte hur jag överlevde de där tre veckorna då Marcus var på turné för nu går jag i split av stress varje gång jag blir själv om kvällar och nätter, vilket ju är galet sällan om man jämför. Vilket i sig är ju sketabra.

Det finns ett mycket tydligt "problem" här. Något vi måste ta itu med snarast, och det är att vi inte har lärt Milo att somna själv. Nu skulle ju inte det vara ett "problem", ens med citationstecken, om det inte vore för att Mimmi inte sover på kvällarna, medan Milo bör göra det för att orka upp nästa morgon.
Jag pratade med en tjej i somras på öf som hade två barn tätt och vars man kunde vara borta ett antal dagar i sträck på jobb och hon sa att det hade funkat bara för att det äldre barnet somnade själv. Jag tog till mig det, berättade för Marcus och som mål hade vi att under sommaren lära Milo somna själv i egen säng.
Men så blev det alltså inte.
Dels för att vi var för bekväma och dels för att jag var själv med honom ibland och inte kunde bära honom till oss om han vaknade eller lägga honom i egen säng om han somnat hos oss eller gå ner och söva om honom om han redan låg där, så då blev det att vi snusade ikapp i stora sängen istället. Precis som nu alltså, med stora skillnaden att Mimmi under tiden skriker i vardagsrummet och jag håller på att gå åt av begynnande magsår och sorg över att jag utsätter min ficka för terror. Idag gick det inte. Milo somande inte snabbt nog och jag var till slut tvungen att gå och ta upp älsklingsplutten vilket gjorde att stora kärleken blev jätteledsen och slutade med att alla grät i soffan.
Jag vet verkligen inte hur göra.
Har testat att ha med Mimmi i sängen, men då får Milo ingen ro och Mimmi brukar inte gilla det värst heller utan börjar gråta vilket såklart gör att Milo verkligen inte somnar.
Att få Mimmi att somna tidigare, runt halv åtta, åtta fär att sen lägga Milo är ju en tanke, men det går inte. Har försökt. Hon vill inte sova före halv tio som det är nu och då somnar killen så himla sent. Som ikväll (även fast ikväll var rätt tidig i Milos mått mätt).

Hur gör ni flerbarnsföräldrar när ni är själva med barnen om natten? Om inte barnen lärt sig somna och sova själv. Och hur gör man det förresten? Lär de att somna?
Till saken hör att hur mysigt det än är med Milo o vår säng, för det är det, så sover han inte särskilt bra där så något annat vill vi testa.

Hoppas på lite råd för jag känner mig helt utpumpad av detta och tröstäter just nu skumtomtar i en alldeles för rask takt för att det ska vara bra för min mage. Varken för delen där inne eller den som syns.

resa intälld igen

Marcus är fast i Töreboda.
Vi skulle egentligen alla fyra åkt till Göteborg i ett par dagar och då Marcus har en uppläsning där ikväll kändes det ju perfekt att ta trippen nu. Fast sen var det nåt med tåg där utanför i förrgår och all trafik dit verkade påverkas även igår så Marcus kände inte för att riskera något med oss alla ombord. Jag tjatade ett tag och menade på att det säkert skulle vara löst tills idag, men han kan sin SJ och sa att det får bli en annan gång.
Ok.
Vi stannade motvilligt hemma och han åkte. Tills tåget stannade. Och fastnade i Töreboda av alla ställen.
Nästan så man återigen brister ut i skratt. Nästan.
Marcus kan som sagt det där och det är bara att kapitulera och njuta i värmeljusens sken och tacka för att jag inte lät min envishet segra i denna fråga.
Faktiskt skönt att får sova i sin egen säng och slippa trängas på hotellrum. Hade varit kul att träffa familjen där och gå på Lisebergs jul som det var planerat, men det får bli en annan gång.


Maggan1: Tack för vidare info om kånkelbär. Paskanmarja är ordagrant skitbär, så de finns väl i Finland med. Fast vi hylmar inte med det, skitbär anar man ju rätt snabbt var de förekommer :-)

måndag 6 december 2010

kånkelbär

=små kulformationer av exkrement, hängandes i den till analöppningen närliggande behåringen


Ok. Då vet jag. Och någonstans innerst inne visste jag nog också eftersom jag så tydligt var och fiskade där kring stjärthålet.
Var så säker på att någon skulle informera mig om detta bär och dess uppkomst, men icke. Vet inte om jag ska tolka tystnaden som att ni inte heller visste, eller inte hade hört talas om dessa kånklisar (och det vet ni ju nu vad det innebär, he he) eller om ni teg av hänsyn.
I alla fall.
Nu vet jag och ni med och ingen lär väl glömma att det alltså är små bajskulor mellan skinkorna vi pratar om. Fast vad det heter på finska vet jag ännu inte. Eller så finns de inte i Finland. Min rumpa åtminstone är ren :-D

God natt.

söndag 5 december 2010

frågor och svar

Det var lite smått och gott i frågeform som kom. Inga mängder direkt så jag antar att de flesta är nöjda med informationen de får, alternativt kräks på all finnjonna-kunskap de blir tvingade på. He he.
Hursom, här kommer svar på tal.

Kan man "ärva" italienskt medborgarskap i flera generationer utan att bo där?
-Ingen aning. Våra barn fick italienskt medborgarskap också eftersom kvinnan på finska ambassaden som tog hand om passansökan (finska blev det direkt vid födelsen eftersom jag är det) frågade om de inte skulle ha pappas med och jag sa visst och då ringe hon ett samtal till skatteverket som missat det och plötsligt hade de dubbelt.
Det finska ärver man per automatik om ogifta mamman har det, men om jag tex skulle ta ett svenskt också kommer jag få frågan efter ett antal år om jag fortfarande vill ha kvar mitt finska medborgarskap och måste då motivera varför. Så var det för min ena bror som ju är dubbel.

Hur förhåller du dig till uttrycket "Om man aldrig hört talas om kånkelbär så har man garanterat egna"

Finns det någon motsvarighet i finska språket?
-Ha ha. Ingen aning här heller så jag antar att jag har egna.
Fast vad är det för något? Kånkelbär? Äter man? Eller nej, de är små bajskockor va? Som hänger kvar? Eller något med stjärten iaf tror jag plötsligt. Hemorrojdflärpar? Nej, gud jag vet inte. Pinsamt om det är något man äter och jag börjar associera fritt kring anus. Ja ja. Jag får ta det och enligt uttrycket har alltså egna nu garanterat. Kånkelbär. Fniss, låter roligt. Har vetat någongång vad det är men kan inte komma på finska motsvarigheten.


Jag är nyfiken på vad du tycker om vagnen? Tex hur den fungerar i snö :)
-Gillar vagnen, fast klart mer på bar mark. Den är smal i handtaget och lite svår att köra i snön, men hjulen är stora om än bara tre så det går ju hyfsat lätt åtminstone om jag jämför med andra smidiga vagnar med små rörliga där fram, fast risken att välta finns där om man ger sig på snövallar eftersom tyngdpunkten kommer så högt med stora syskonet där uppe! En varning! Mimmi ligger alltså fortfarande och Milo är upptill i syskonsitsen så jag längtar till Mimmi kan vara i den där nere och Milo får den stora bekväma, tror han kommer gilla att sitta i vagn mer då. Det har varit lite kinkigt på sistone.

Hej Jonna
när jag väntade barn 1977 med en finne så fick jag en finskkorv som hette löradagskorv finns den i affären där du handlar???????
-Japp. Lauantaimakkara. Finns på Lidl med tror jag.


Hur länge ska du vara mammaledig och vad ska du göra sedan?

-Till nästa sommar i alla fall. Har ett jobb som på många sätt är fantastiskt och som jag på vissa sätt vill tillbaka till men känner samtidigt att jag kanske har gjort mitt där? Skulle vilja plugga också, men vad är frågan. Sen finns lite andra projekt som jag ska ta tag i någon gång och varför inte sen...

hej jonna. jag undrar varför du bloggar?
-Började blogga 2007 för att ventilera allt det som hade hänt året innan och det som sen blev, barnlöshet, hormonbehandlingar och IVF. Att sätta ord på det jobbiga gjorde det mindre farligt och också mindre jobbigt på något vis. Och så har det fortsatt, nu är jag en lycklig, trött mamma efter ganska mycket motgångar och ventilerar det istället. Känns mycket skönt att kunna pladdra relativt fritt på egna villkor och om det sen på något sätt hjälper, roar, stöttar eller inspirerar någon annan får jag en fet bonus i själen.

Så ni ska inte flytta till Italien som en skvallerblaska skrev i veckan?

-Vi ska dit ett tag i vår. Är det tänkt. Ett par månader. Inte på obestämd tid som det så fint hette i tidningen. Allt är inte sant som står i de där aktualitetsmagasinen :-) 

Varför måste du förklara dig ? (Angående flytt till Sthlm? inlägget)
-Nej, det måste jag inte och gör jag inte. Det var mer ett högt funderande för mig själv över frågan flytt eller inte, som ni fick ta del av.



får man fråga varför ni bor i norrköping??

-Kom hit 1998från Gävle för att plugga teater på Marieborgs fhsk, gjorde så, fick jobb, blev kvar. Importerade Marcus 2003-04 eftersom han ändå var på väg bort från Göteborg. Och på den vägen är det. Är aningen rotlös och letar efter någonstans att verkligen fastna och stanna.

Så ja. hoppas det duger för nu.
Har ni fler frågor, fråga här i kommentarerna så ska jag fförsöka se till att svara snart igen.
Puss och god natt.

pussgos



flytt till Stockholm?

Nu känns det faktiskt så. Att en flytt till Stockholm inom en snar framtid är något att på allvar börja fundera på. Dels för att komma närmare de mina och dels för att komma närmare Marcus jobb och dels för att jag ska kunna hitta min nya nisch i livet, som inte nödvändigtvis finns i huvudstaden, men jag tror det blir lättare att leta därifrån.

Mina föräldrar kom igår och det var mycket trevligt, som alltid. De åkte idag, alldeles för snabbt, som alltid. Saknar dom och mina båda bröder och bror Ts Cissi jättemycket och vill lättare kunna träffas.
Familjen är viktig för mig och livet för kort för att man ska bo långt borta från de som betyder något. Jag har hela min barndom varit ledsen för att mormor och morfar och farmor och alla andra fina släktingar bott där (i Finland) och vi här. Jag grät i tiotals mil varje gång vid semesterns slut när vi åkte från mormor och morfar och jag kan fortfarande gråta när jag tänker på det. Det var så ledsamt att lämna för man visste att det var så lång tid till nästa gång. Jag bestämde då att aldrig flytta långt från mamma och pappa så mina barn skulle behöva blir ledsna vid avsked och ändå bor vi här, iofs bara drygt 30 mil bort, men ändå. Just nu kan visserligen Milo börja gråta "bara" Jessica, som bor några kvarter bort, går hem, men det är väl sen jag tänker på, när han blir några år till, så där som jag var när jag verkligen började förstå det där med avstånd och tid.
Stockholm är närmare de mina och inte längre bort från Marcus familj (och man slipper tågbyte!) så därför känns det som att Stockholm it is.

Sen är det ju det här med jobb. Marcus åkte nyss. Ett dygn blir han borta för några timmars arbete. Tänk om man bodde däråt, då kunde han sova hemma även söndagarna. Och onsdagarna. Och alla andra dagar han har grejer på gång uppåt. Lyx.

Och så sist men verkligen inte minst, eller jo det är jag -minst, fast inte mindre viktig för det, kommer jag och min... hmm... låt oss kalla det karriär. Jag vill göra nåt. Bli något. Plugga. Och visst att man kan göra det på mången håll, även här, men jag behöver nog byta ort för att förhoppningsvis tummen av flyttfarten ska åka ur röven och jag kanske få saker och ting gjorda också för mig själv.

Så en flytt mot Stockholm, det funderar vi på. Inte nu, snart eller om ett halvår, men kanske sen...

fredag 3 december 2010

paus i filmen

Expendables. Den ser vi. Full av gamla, fårande actionhjältar som Sylvester Stallone, Dolph och Bruce Willis, tom gamle Arnold dök upp en sväng. Jag gillar pang pang, flygande knivar och sprutande blod rejält när jag är på det humöret och just nu är jag visst det. Marcus måste skriva en grej och jag passar i pausen på att lyssna på de löst hängande idolerna och kan bara konstatera så här med ett öra och öga att den där Olle, han var bra.

Min mamma och pappa kom inte idag, vädret satte stopp för deras planer med. Det har snöat så ruskigt mycket att det inte kändes bra att ge sig ut och jag fattar det. Nu hoppas vi på morgondagen och att det kanske ser bättre ut då.

Har just upptäckt en underbar grej. Stora blockljus i kakelugnen, ack så fint! Med Milo rusande överallt mest hela tiden har ju det inte varit ett alternativ tidigare, men nu sover killen och tjejen med för den delen så mamma och pappa tänder ljus.
Mys.

ikeafynd



Nya skärmar till lamporna i tornfönstret.

Årstid golvlampa.


Mest nöjd är jag med dvd-hyllorna så det blir nog en till minst. 49 kronor per styck och vänder man på den blir det vips en cd-hylla. Bra va!
Tavlorna bakom soffan är väl ok. Men skulle nog vilja göra om de en vacker dag. Dra med penseln lite och fylla i med lite turkost eller någon rosa/lila nyans. Och kanske en ton av guld någonstans också. Jag får se. Ikeas tavlor är ju verkligen dussinvaror och just nu var jag inte heller egentligen ute efter några fina personliga motiv utan bara lite utfyllnad till tapeten och som sådan är de ju klockrena. 399 kr för tre är ett bra pris även om man skulle använda de som målarduk senare.
Taklampan jag köpte men inte fått upp än är en rund stor fin sak i vitt. Blir bild senare.

Obs! Är inte köpt av Ikea, gillar bara deras saker.

torsdag 2 december 2010

pass, tåg och ikea

Idag kom barnens pass. Snabbt jobbat Finland! För en vecka sedan var vi där på ambassaden, efter långa promenaden genom snöyran och idag landade de hemma hos oss och vad söta de sen var våra finaste. Så underbart fina!

Jag är inne i ett hemmaboande. Bokstavligt talat, hemma, inne och boar. Känns mycket bra att det äntligen så här drygt sju månader senare börjar kännas som ett hem det vi lever i. Mycket tack vare senaste Ikeajusteringarna som jag faktiskt är mycket nöjd med. Köpte en urtjusig taklampa också som jag har mycket höga förväntningar på, men olämpligt nog funkar visst inte ledningarna i taket så det sket sig för just nu, fast när väl även den kommer på plats tror jag det kommer säga klick på allvar.

Vi stannade hemma idag. Pest eller kolera lockade inte och med facit i hand så är jag glad att vi lyssnade på magkänslan. De två avgångarna vi hade i sikte (antingen eller) visade sig båda bli apsena så trots att jag jättegärna hade velat åka och saknar alla de mina så känns det skönt att ha sluppit SJAB och det energiläckage en galen försening hade inneburit.
Det är ju faktiskt så man nästan skrattar. Ena tåget var i tid från Linköping och hit men i Kolmården började problemen. Akut personalbrist var orsaken och jag kan inte annat än att fortfarande undra vart personalen tog vägen. Bara inte en tiger åt upp vederbörande, för akut låter ju nästan som om det hade kunnat vara en möjlighet, framförallt just i kolmården. Sedan fortsatte problemen och det var spårväxlingsfel, tåg före, tågmöte, naturhändelse och lite annat smått och gott, så som det bruakr vara med SJ.
Visst.
Det är snö.
Vinter.
Kallt.
Men så här illa ska det inte vara i ett I-land idag! Ett I-land som är så måna (säger de) om miljön och kollektivtrafiken (eller nej, det säger visst inte regeringen alls idag). År efter år.
Fem timmar satt hundratals människor fast i ett kallt tåg höromdagen, nära Norrköping någonstans. Det SKA INTE ta fem timmar att få bort människor ur ett trasigt tåg 2010. I Sverige. Hade det varit ett tåg som ballat ur mitt i Sibiriska vintern, i Sibirien, så kanske timmarna vore befogade, men Östergötland, hallå, här ska man kunna hjälpa nödställda snabbare.
Ja ja. Vi kom inte iväg och jag är ledsen för det. Nu vågar man knappt hoppas att vi kommer iväg nästa gång heller. Men det gör jag ändå. Om två veckor ska vi till gävle. Hoppas jag alltså.

Natti natti.

me and my tassimo

Japp vi har kallt hemma.

Finnjonnan pikku baari.

Nu borstar jag tänderna. Noga ska tilläggas då jag till mina nattamackor tog mig en kopp varm choklad, något jag helt sonika skyller på min vän Tassimon. Den står där så sött och bara lockar med -kom igen nu, ta en kopp...

Jag fick* ju hem en maskin för en dryg vecka sen och aldrig har jag väl fixat så många olika koppar kaffe per dag som sen dess. Det där hörnet på diskbänken, det är min bar piccola. Finnjonnas egen lilla baari.
Är sedan tidigare lite bekant med den här typen av kaffemaskiner då vi ofta i Stockholm bor på ett rum där en nespresso skiner i hörnet, men jag måste säga att min faktiskt är än enklare att pilla med och kaffet blir godare. Dock har ett par kompisar konstaterat att vissa av dryckerna är för söta fast mer om det sen.
Maskinen först.
Och visst är det så att det bara är att stoppa i valfri liten behållare (som finns i de små kartongerna till vänster i min baari) och sedan trycka på knappen så rinner god het dryck ner i koppen. Trolleri.
Fast på riktigt. Det är inte svårt att brygga kaffe på det där vanliga sättet heller och med mockakokare får man sig mycket god espresso, efter några extra steg visserligen och så får man hålla koll på plattan, något som inte är min starka sida just nu... men god, godare espresso blir det nog.
Kanske.
Jag skulle nog inte känna skilnad. Marcus gör det även om han också gillar Gevalias espresso, framförallt till min egen skummade mjölk toppad med kanel. Och så slipper man ju allt meck med kannan, skruva och greja och när det sen skvätter på spisplattan och har sig, nej fy då är tassimon super. Med en bebis i ena armhålan är det också mycket smidigt att göra en god morgoncappuchino i ett nafs med bara andra handens fingrar, så nog är det just nu väldigt befriande att ha en egen liten kaffebar i hörnet.
Annars så ser jag gärna en sån här maskin på just hotellrum och i väntrum eller varför inte på kontoret.

Så till själva dryckerna. Fick en hel låda med Gevalias utbud och har såklart testat allt.
Cappuchino -Jag gillar. Den består av en espressokapsel och så separat mjölkkapsel som blir till fint skum. Mina vänner tyckte att det blev något för sött och lite sött är det ju, dessutom sa en att mjölken luktar pulvermjölk och det var nog inte helt uppskattat.
Latte macchiato -Denna är nästan för söt även för mig (större, sötad mjölkkapsel), men ibland kan jag ta den (ser mycket snygg ut i glas) när jag är sugen på en kaka till kaffet och alltså skippa kakan.
Espresso -Mycket bra!!! Starkt och lätt krämigt. Basen till allt gott. Gör som skrivet väldigt ofta min egen skummade mjölk till cappuchinon, något som uppskattas av alla som smakat.
Mellanrost, brygg -God kopp Gevalia helt enkelt. Vill man bara ha en kopp vanlig kaffe är det skönt att slippa bryggaren.
Mörkrost -Starkt. Inte för mig och min mage, om jag inte tar den med Latte macchiatos skummade mjölk, vilket jag faktiskt har gjort och det är inte helt fel. Denna gillar Marcus.
Marabous varma choklad -Som varm choklad ska vara. Sött och gott. Perfekt till limpmackor med prickig korv (aah barndomens termosutflyker).
Så.
Vad kan man runda av med? Allt som allt en mycket trevlig bekantskap denna maskin. För mig just nu är den väldigt välkommen. Har faktiskt på nätet beställt teer och koffeinfritt espresso, så jag lär pula med denna lite längre än de ordinarie två första veckorna som ju alltid är trivsamma med alla nya elapparater.



*Ett tillägg här för att förtydliga.
Jag fick en maskin att testa, för att jag har en blogg. Tack för det! MEN min recension är min, däri i står vad jag tycker, punkt. Skulle aldrig skriva upp något jag inte gillar,  försöka lura er läsare för en kaffemaskins skull! Råkar tycka om denna även om det idag den 3 december fick bli en hederlig gammal panna med kardemummakaffe, något som tassimon inte fixar... och hade jag inte gillat hade jag skrivit just det, trots att jag fick den.
Har aldrig fått pengar för något och då jag aldrig haft annonser här har jag heller aldrig tjänat ett öre på det jag skriver. Hade ju inte gjort om nåt om jag kunnat tjäna en hacka då jag ständigt behöver pengar men så är det alltså inte :-).

All reklam jag gör, för finska korvbutiken, mimmis visthus och andra bra ställen eller grejer gör jag för att jag tycker de förtjänar det. Betalar med mina egna pengar varje korvbit jag köper och varje god fika jag förtär. Men visst, vill korvgubben ge mig en korv gratis tar jag kanske emot den, men jag skulle inte skriva gott om den därför!
Så är det.

funderingar fram och tillbaka

Vi har tittat på bra film jag och Milo, men så däckade killen (äntligen) för en stund sen och strax därefter gav jag upp. För nu åtminstone, fast ska dock fortsätta titta vid nattamningen, för det har blivit och kommer antagligen bli ett antal såna framöver också för Mimmi är inte helt nöjd i tillvaron just nu.

Idag skulle vi ha åkt till Gävle. Idag blev tills imorgon och nu får vi se hur och om det ens alls blir av. Vill åka dit. Jättemycket vill jag det. Men senaste dygnens (årtiondes) tågstrul lämnar onekligen överigt att önska och jag/vi vet inte om vi vågar helt enkelt ge oss ut med två barn. Hela dagen har tågen varit försenade i en timme eller två och det är väl ingenting om man tänker på de stackare som igår satt fast i fem timmar i kylan utan varken toa eller nåt att förtära och tyvärr så har vi ju konstaterat att Marcus varit en sten på rälsen i ett tidigare liv, därav hans kassa tågkarma, vilket säkert skulle leda till något riktigt helvetiskt om vi kom så långt som på ett tåg. Hyra bil var en tanke, men så har jag fått oroande vägrapporter om ruskigt hala, farliga förhållanden och det känns inte heller så roligt med tanke på mina få biltimmar på sistone. Pest eller kolera kanske blir till att stanna hemma. Min mamma och pappa är dom bästa och erbjöd sig att komma hit över helgen istället och även om jag längtar till gävle och bastu kanske jag helt enkelt borde ta erbjudandet. Gävle ska ju ingenstans och hinns med sen.
Vi får avvakta tills imorgon.
Först är det sova för mig med, inser av ögonlockens tyngd att det verkligen är förbi min läggdags för länge sen men en plötslig hunger ledde mig tidigare till köket för att bre mig ett par nattamackor fast snart är de uppätna och då kommer den här finnen leta sig till kojs.