måndag 30 januari 2012

post-tarmstress

Min mage är tack och lov på väg att bli återställd. Knappt nån feber längre och det onda har letat sig ner och... ähum ut.
Det var skitjobbigt innan det blev skitjobbigt på riktigt och sen blev det bättre.
Hade så ont ovanför naveln att jag inte kunde ta på magen ens och feber på det fick mig att noja om diverse allvarligare varianter. Åkte istället för att ligga i soffan och gråta en tur till akuten i fredagskväll men vände väl framme nä jag fattade vinken och de timmar som förväntades av mig på träbänk och bestämde att nä, jag dör inte av det här.
Väl hemma tankade jag värktabletter trots avrådan och kunde sen sova hyfsat. På lördagen var det lite bättre där uppe i magen och jag trodde att allt började vara frid och fröjd tills jag på kvällen efter en snabbtur till konsum sket på mig innan jag hunnit hem. Ja sen dess går jag inte långt, om man säger så. Fast nu är jag ganska fast igen invändigt och prover togs idag på vc så vi får se hur gå vidare.
Självklart tog de inte det provet jag önskade, men när gör de som man önskar? Har tjatat om bakterieodling i magsäcken (ett enkelt blodprov i fingret) i nästan 10 år då de flesta i min familj haft en sådan jävlig liten sak som kallas Helico och blivit kvitt sina magproblem och den efter penicillinbehandling, men nej, det ska inte tas på mig förrän efter gastroskopi och jag gör inte gastroskopi.
Ja ja.
Magen mår bättre och jag är smart. Jag hade pluggböcker i väntrummet och kom rätt långt i studierna så nu firar jag med ett blogginlägg om mina tarmar. Tjohoo.

Vad mer?
Nä inget mer.
Ja eller det här då -börjar kunna äta nu med. Bara en sån sak.

Kram.

fredag 27 januari 2012

Haavisto for president -ohämmad reklam

Mår fortsatt vidrigt. Som kattskit helt enkelt och börjar oroa mig för att jag inte ska palla ta mig till ambassaden och rösta imorgon. Sista chansen i andra omgången. Då min favorit Pekka Haavisto som bekant knep andra platsen och därför åter är valbar vill jag såklart stötta honom igen.
Pekka Haavisto för Finland! I tiden! Yeah yeah yeah.
Fast då måste måendet bli annat. Bättre.
Typ nu.



ofrivillig bantning







Kan inte äta. Eller igår fick jag efter mycket om och men ner ett ägg och lite avokado, annars är indiska mumset från häromdagen det jag senaste jag åt. Nu kämpar jag med en knäckemacka men det verkar inte för lovande. Magen är helt till sig, på ett dåligt sätt. Det gör sjukt ont. Hela tiden. Värst iofs när jag svalt något vilket jag ogärna därför gör.
Igår kväll fick jag rätt hög feber med så jag kan ju inte påstå att jag inte har haft det här förr. Det bör ändå inte vara vinterkräkisen även om allmäntillståndet är samma som det var då -känslan av död. För jag kräks ju inte och så har det hållt på flera dar, sen i tisdags, och ingen annan är sjuk. Nej det är något klassiskt magsäcksrelaterat som jag hoppas snart ska släppa greppet om mig.
Nu ska jag plugga film genom att se Apflickorna.

onsdag 25 januari 2012

halsbränna deluxe




...var det för några timmar sen. Nu vette 17 vad jag ska kalla den bekanta, arga och onda surheten.
Det är nog maten. Alltid efter indiskt. När min mage redan innan var i olag var det väl inte direkt nobelprisaktigt att börja mumsa meat korma. Men vad gott det var!
Så nästan värt det.
Imorgon blir det dofilus.

God natt alla fina!

finnjonnas comeback

Nu är jag på topp. Kände mig inte alls hip där ett tag, men efter en intervju med sisu-radio nyss känner jag mig som den stolta finnen jag är!

Vi pratade tvåspråkighet och det vet ni, vid det här laget, att jag brinner för. Roligt att prata om sin barndom och erfarenheter och hur man idag väljer att göra med just modersmålet, även om det för mig inte är så mycket till val.
Måste erkänna att det var svårt att plötsligt bli intervjuad på finska, tanken går i många fall snabbare än tungan och vissa ord gömmer sig i ren protest bakom lillhjärnan, men det blev nog bra ändå.
Imorgon ska det sändas.

Nu plugga italienska. Från det ena språket till det femte, he he.


en tanke till kaffet




Barnen lämnade på förskola, maken på jobb (eller han gick dit själv).
Sitter på ett kvarterskondis på väg hem och äter leverpastejmacka och dricker kaffe, då inget liknande hanns med i morgonrusningen bland tårar och frustration.
Just mackan och kaffet känns och smakar bra.
Annat är det med annat.
Ska ta och rensa i de känslorna asap för jag mår inte bra av att tycka att jag bara är ett slappo som inte gör eller på länge har gjort nåt vettigt och absolut inte förtjänar att nu ägna dagarna åt till att lyxplugga i lugn och ro. Ändå tycker jag så.
Eller det känns som jag tycker så.
Och det är helt knäppt!
Vet att jag gjort och hela tiden gör massor, vet ju det, viktiga saker, det viktigaste. Men känslan är en annan.
Trött skulle jag bli om jag inte redan det vore.

Är det någon som känner igen sig i dessa "värdelös-känslor" så här postföräldraledighet?
Är det kanske helt normalt att inte riktigt veta sin plats, vara förvirrad och känna att man sista tiden inte gjort nåt fast man som sagt samtidigt vet att man gjort det bästa -varit med barnen? Och nu känna stress att uträtta något viktigt, vettigt och gärna få multum av uppskattning för det?

Nånstans känns det som att tidigare nämnda syssla, det här med att vara med barnen i dessa tider, framförallt när vi kvinnor gör det, inte är särskilt mycket värt enligt någon. Förutom för barnen! Och kanske mannen som under tiden kan jobba, försörja familjen och vara duktig på det. I det stora hela har mycket känts rätt otacksamt.
Under hela min föräldraledighet har jag varit kluven och känt att kanske borde jag... Nåt annat? Eller inte?
Utifrån har det kommit glåpord och skit (tillräckligt för att det har känts och gjort ont), vissa kvinnor tycker man är ett offer, tycker synd om, andra att man är bortskämd och lat och borde veta bättre än att gnälla när det varit motigt.
Bla bla...
Hursomhelst, vet inte riktigt vad jag vill ha sagt. Kaffet är slut nu och jag ska hem och göra nyttigt.
Typ.
Eller inte.



tisdag 24 januari 2012

pluggmorsan

Med Mimmi i famnen hade jag min första italienska lektion ikväll på nätet. Tekniken var på sina håll strulig men det mesta och viktigaste av informationen kom fram och gick in.
Roligt att se sina klasskompisar också om så bara på liten bild, fast so far måste jag säga att obligatorisk webbkamera är grejen! Känns mycket mer på riktigt tycker jag när man får en fejja att relatera till.
Efter lektionen hade vi en dansstund jag och barnen, Marcus var sen tidigare uppbokad på annat håll så vi skrattade och la quaccaraccade järnet så att nu lär de sova gott i natt. Milo är visserligen uppe och myser med papps fortfarande i soffan men snart blir nukkuuuun.

Nu ska jag ligga och njuta min nya frissa lite till innan jag läser några sidor film. Har ännu inte strukturerat plugget så det blir lite det ena och det andra men det ger sig nog mot slutet av denna veckan och sen är det bara att köra.



Strike a pose.



Sen sätta tänderna i.

frissbyte










Så mycket roligare!
Inte jätteskillnad kanske men ändå. Längre, tjockare och på så vis även rödare.
Vips och livet känns en hel drös roligare och jag gladare.
Helt utfattig visserligen, men vadå, när sist unnade jag mig nåt som fick mig att må så här mycket bättre i ett nafs?
Minns inte. Så det så. Dessutom värmer det!
Nu plugga.

måndag 23 januari 2012

högskola -here I come

Idag jag finnjonnan börjat på högskola!
Tror och hoppas jag.
Det är varianten distans och jag måste erkänna att jag nog är dummare än många trott för fortfarande är jag osäker på registreringarna har lyckats.
Jag ska alltså läsa Filmvetenskap och Italienska. Spännande, kul, läskigt och sjukt frustrerande då jag just nu mest känner mig som jag vet inte riktigt vad. 
Jag vet.
Jag ska ta det lite lugnt och inte hetsa upp mig och bli irriterad för allt (det mesta) som jag tror att jag inte fattar. Måste ge det en chans och vadå, har ju varit sjukskriven, socialt isolerad, sänliggande och föräldraledig så länge att konstigt vore väl om jag bara gled in och valsade vidare på skalet.
Nä. Det hade jag inte trott heller. Vad som helst hade kännts motigt gissar jag så jag ska försöka andas lite mellan varven och sen logga in mig igen och se om jag fattar mer.

Hoppas ni har haft en bra dag idag!

fredag 20 januari 2012

separationsångest, förskola och föräldraskap

Att lämna sitt barn i någon annans omvårdnad är ångestladdat. Även om man vet att det är en bra annan och att barnet har det kanon där hän är, så känns det i våra mamma och pappahjärtan.
Och det ska så göra.
Helt sunt att längta och till och med gråta över sin bebis som tar ett steg ut och ifrån oss. Som det känns, för bebis kommer ju hem igen!
Så finnHanna.
Det är helt sunt. Du normal och allting gott :-) Du är säkert lite känsligare med ett syskon i magen, men det bör dock ändå bli bättre och lättare snart och när det gör det kommer det komma någon ny grej som ger dig ångest... ler lite men din mamma är nog klok när hon säger att det är så här att vara förälder.. för just så upplever jag att det är och har hittills har varit och jag har inte gjort det så länge än.
Inga direkta tips jag kommer med. Ledsen för det, men jag hoppas som sagt att det successivt kommer kännas bättre för du/ni har med hjärta och hjärna tagit beslutet att er pojke ska gå på förskolan och då är det helt säkert det bästa för er pojke som garanterat har suveränt fina dagar där!

Mimmi hade en väldigt bra liksom riktiga första-dag idag på sin förskola!
Jag hade lite ont i magen stundvis och kände att vad ska jag med min tid nu?! Men det kändes och känns ändå bra. Mycket bra. Hon vaknade glad och var glad när vi hämtade henne och pedagogerna där sa att det hade varit en toppendag.
Jag litar på dom och framförallt våra känslor och båda är bra!
Så härligt det var att sen hämta båda älsklingarna som hade så mycket att berätta om sina dagar och de var så glada, uppspelta och samtidigt skönt trötta.
Nu har Mimmi somnat medan Milo fortmyser med pappa i soffan till lite Aku på mobilen.
Snart ska tänderna borstas och en bok läsas, sen är det sova även för "stora" barnet och film för mamma och pappa.

PS. På min plötsliga-ega-tid mitt på dagen gick jag och tog mig en helkroppsmassage. Har sett fram emot att ha en liten thailändska klättrande på mig sedan jag hade det i Rom, så nu tog jag chansen när jag plötsligt hade en lång lucka i kalendern.
Mycket välförtjänt och behövligt och även om det gjorde ganska ont när hon med sina knän knådade knölarna som är min kropp var det också skönt och nyttigt.
-Jag vet vad jag gör sa hon när jag kved till -du får hel kropp sen och det ser jag fram emot!

torsdag 19 januari 2012

inskolningsfoton











Vad det har varit kul och spännande på förskolan! En lek hittills då mamma varit med men imorgon börjar allvaret.
Nädå. Kommer gå så bra. Som vanligt blir nog jag ledsnast när jag lämnat barnen. Fast det känns mycket bra att ha varit där och jag är helt övertygad om att Mimmi kommer trivas. Nästa vecka börjar min skola så jag ska ladda inför det nu.


tisdag 17 januari 2012

kakka på sig?




Skräckfilmstajm för mackan och mig.
Kan bli spännande, kan bli annat.
Det handlar om en hiss som fastnar med fem människor i. Så blir det mörkt och någon mer kommer på... Typ.
Di di di di dii
Inget för hissrädda.

Nu börjar:)

förskoledags

Efter mycket om och men somnade Mimmi till sist bredvid mig.
Det är inskolning dag 1 och damen trivs, men ville såklart inte sova trots tröttheten.

Jag är kvart i att somna själv men vill helst inte då det inte finns många saker som är värre än att vakna outvilad om alldeles för kort sovstund. Så jag fipplar med telefon under filten istället.
Kanske bara sluta ögona ett tag?
Jo jag gör det.
Hörs sen.



måndag 16 januari 2012

Mimmimys




Hela dagen ska vi mysa järnet Mimmi och jag.
Imorgon ska inskolningen till förskolan börja och då är det färdigmyst, i alla fall den här förmiddagsvarianten. Klart vi kommer fortsätta mysa, men det blir som sagt lite andra tider och mer koncentrerat sen.
Jag har sovit fullständigt övervidrigt i natt och känner mig därefter.
Men det ska nog ta sig.

Idag ser jag fram emot:
Linas matkasse med massa gott (denna veckan lovar massor mums) samt Svärfar Adrianos besök.

söndag 15 januari 2012

till salu




Phil and Teds syskonvagn köpt augusti 2010 för drygt 10 000 kr säljes nu komplett som på bilden för 4 800 kr!
Chassit och framhjulet är sprillans nytt från sommaren 2011, då stänkskydd och ett lås gick sönder när vi flög hem från Rom och SAS kan man tydligen lita på. Värde 7 000 kr bara för det.
Visst, någon liten repa har hunnit leta sig på silverdelarna men det är inte mycket.

Ingår vagn och syskonsits, dubbelt genomskinligt regnskydd och ett mindre vindskydd får ni på köpet. Poeten på bilden kan ni ta med ifall lust till det infinner sig ;).
Vagnen är toppenbra! Mycket bra skick, kanondäck och skönt styre. Det enda är att framkanten på suffletten är något sliten men det stör inte funktionen (se bilder) och kan lätt fixas om man det önskar.
Den finns ingen babylift med, men det köper man från vilken barnbutik son helst och man vill nog ha en ny sådan till sin nyföding. Kostar från några hundralappar.
Ett tips; babyproffsens egna tex är mycket billigare och stabilare än Phil and teds och passar in lika bra i vagnen, för det enda jag inte var nöjd med, vad gäller p&t, var just Cocoon liften vars handtag lossnade!
Vagnen är väldigt lättkörd och fungerar utmärkt för både ett eller två barn.
Jag säljer den med tungt hjärta då jag helst hade velat fortsätta ha den som enkelvagn nu när Mimmi blivit så stor, för den är smidigt, lätt att packa ihop, tar lite plats och finns mycket plats för kassar och annat under!
Men.
Här på nya stället är tyvärr hissen så att sulky, paraplyvarianten är det som gäller om man inte vill ha magsår. Dessutom har vi helt ärligt ont om pengar efter alla tokutgifter på sistone så det känns dumt att bara lägga vagnen på vinden i väntan på. Och vagnen förtjänar minst ett till par härliga barn att bära på!

Pris som sagt 4 800 kr. Kan ev diskuteras, eller bli högre om det vill sig väl eller inte. Ge ett bud så får vi se.
Publicerar inte kommentarer där intresse för köp eller kontaktuppgifter anges.

Lägger ut vagnen på blocket efter ett par dagar.

Undrar ni nåt -fråga!



















Turner, Monet och Twombly

Det var en fin utställning.
Turner är en gammal favorit och hans konst tar andan ur en varje gång. Monet är också alltid mycket trevlig att beskåda medan jag inte alls kände till denne Twombly. Fast kul med nya bekantskaper!
Men såhär efteråt är jag väl inte direkt såld på honom. Några av hans färgkonstellationer var mycket vackra och man blev lite tagen och tittade ett tag extra medan vissa alster kändes mer som terapimålningar av en hyfsat galen person utan att jag för den skull säger eller vet något om Twomblys mentala hälsa under perioden.
Trevligt och bra var hursom mötet de tre herrarna mellan. Dock är det aningen tveksamt om det var värt köandet i kylan och efterföljande värken jag nu försöker samsas med.
Jo det var det.
Jag säger så, annars skulle det vara trist och trist är det inte. Jag är glad. Konst och vackra ting gör mig glad och glädje är aldrig trist. Trots värk.

Nu ska jag fixa lite bilder på vår Phil and Teds vagn som jag ska sälja. Ni har första tjing. Det är en mycket fin vagn som förtjänar fina nya ägare.

varm äppelmust







De tar hand om sina köande gäster moderna museet. Gott o värmande.

älskar kö öh




Sa jag att fler verkade ha fått samma ide?
Jupp. Så är det. Blir till att köa ett tag nurå.

museidags







Kall och skrynklig strosar jag över bron till Skeppsholmen. Marcus och jag skulle gått på museidate på moderna men fick barnvaktsstrul så jag går själv. Med alla andra. Sista dan idag för turner, twombly och monet något som många verkar ha tagit fasta på.
Blir skoj.

lördag 14 januari 2012

skiner upp




Morgonkaffet smakar lite bättre i skenet av några levande ljus och morgontidningen är plötsligt intressantare.
Idag är det lördag den 14e. Vilket innebär att vi överlevde gårdagens fredag. Bra jobbat.

Jag kom aldrig iväg till förhandsröstningen igår (gjorde du?) så jag är glad att vi har ny chans idag.
Och jag har bestämt att Haavisto får min röst! Känns som att han på många sätt kan vara just den presidenten Finland men också världen behöver.
Men då ses vi på ambassaden då, mina fellowfinns!
Puss på er och alla andra.

fredag 13 januari 2012

jag erkänner




Marcus gick precis iväg med Milo till förskolan.
Mimmi har parkerat i mitt knä och på tvn kan vi se Pigly Winks äventyr.
Det är fredagmorgon den 13 januari. Fredag den 13:e. Iiii iii iii.
What ever.
Damen i min famn har genom hela natten vaknat med jobbigt jämna mellanrum och på så vis terroriserat oss övriga helt omedvetet å det grymmaste. Jag är iaf redo att erkänna allt! Vad som. Säger och gör det någon, vem som, ber om. Bara jag får
Soooooova!!!!
Hon borde vara trött själv tycker man efter katastrofnatten som vi avverkat, men sitter nu och jollrar glatt och provocerande gulligt här framför och man bara älskar henne. Unge :)

Idag har jag tänkt ta mig till finska ambassaden och rösta på blivande presidenten.
Efter en del undersökande surf de senaste dagarna lutar min röst åt de grönas kandidat Pekka Haavisto. Sympatisk snubbe den dära.

torsdag 12 januari 2012

gravad lax




Grava din lax!
Köp en färsk bit, en sida, lax. Brukar ofta vara rätt bra pris på någon av våra större matkedjor.
Frys i tre dygn så bakterier dör, tina upp och lägg sidan med skinnet ner i en grovsaltad form eller burk eller nåt.
Häll grovsalt även uppepå hela biten och avsluta med att strö pyttelite socker över. Bara litelite för att undvika att laxen blir så hård.
Sen stoppar man in fisken i kylen och nästa dag är det mums! Framförallt på rågbröd till ett glas kall mjölk.
Eventuellt har du mest för syns skull en dillkvist på laxmackan men inget grönt eller annat under tillredningen, bara salt. Så enkelt!

synnerligen otäckt skitsnack

Känsliga personer varnas för innehållet i inlägget nedan och uppmanas leta sig till märket * för fortsatt läsning.

----------------

Jag förde ett krig nyss.
Ett hårt, hänsynslöst och högst personligt.
Jag dunkade, hamrade och slog.
Och vann till sist.
Om man nu någonsin vinner i krig...
Jag överlevde hursom och känner att jag nog ändå på något lite lätt smutsigt sätt kom i mål som etta och ja.. vann.
Och detta mot en jädra bajskorv som inte ville försvinna, sticka, drunkna.
Det var märkligt på många vis.
Vattennivån gick aldrig upp så som det någon gång gjort efter mina tidigare uträttade stordåd i toan, nej nu såg det ut som vanligt efter spolningen -lugnt och stilla- varefter jag såklart inte anade onåden som komma skulle.
Och kom gjorde den, ur ingenstans dök den smygande upp igen.
Som i en skräckfilm. Om och om igen.
Jag kan ha fel, men tyckte mig höra ledmotivet till Hajen nånstans i bakgrunden och fortfarande är det något som hörs, lite längre bort nu.
I ren panik började jag i alla fall sen, efter ett antal misslyckade och systematiska hårda spolningar, banka sönder skiten.
Bokstavligt talat.
Det var obehagligt men på samma gång aningen tillfredställande.
Till sist gav den upp och jag vann.
Hurra hurra hurra.

Om man nu någonsin vinner i krig.

-------------------------


*Nu till något fullständigt helt annat, och viktigt!

Det är presidentval i Finland om någon vecka. Den 22 januari för att vara exakt.
De närmaste dagarna kan vi finnar i Sverige rösta och det ska vi göra! Ta med leg och pallra dig till en vallokal i närheten!
Se så, marssi!

tvättmaskin och tö och en inblick i vardagsrummet



Nu har vi en tvättmaskin i hemmet så vi kan börja tvätta av de där skitiga kläderna som ligger i påsen från Ikea. Men vad trångt det direkt blev på toan.

Idag regnar det högt.
Inte diekt så som man tänker sig en januari i Sverige, men men, det hinner frosta till än. Burr.
Jag dagdrömmer om varma resor och jobbar med en hand medan den andra hjälper till att hälla i mig egenbryggt kaffe ut take away mugg. Lite roligare så.

tisdag 10 januari 2012

abdominellt cerklage

Amelie frågar om det.

Jag vet inte hur det är idag, flera år senare, men då 2007 januari den åttonde, ja häromdagen var det hela fem år sedan jag fick mitt band inopererat och abdominellt är just en variant då man snör åt livmodertappen bukvägen (för att förhindra sena missfall -förtidiga födslar) genom ett brett snitt, kanske och förhoppningsvis har man idag gått över till titthål.

Fördelar hursom är att det cerklaget anses lite kraftigare, starkare, då man sätter det högre upp än den vaginala som ju är på motsatt -nedre- ände av tappen. Jag har ju efter ett par operationer pga grava cellförändringar rätt lite tapp kvar som dessutom visade sig vara slapp, slapptapp släppte ut Liten, så det är ytterst osäkert om ett vaginalt cerklage hade hållt och som tur är behövde jag inte testa.

Sen är den abdominella inte lika infektionskänslig då den är inne i kroppen på ett annat sätt och detta var väl framförallt det som talade FÖR när det kom till mig och min kropp. Infektion dödade ju Dante.
Nackdelar?
En bukoperation är alltid en stor operation, med risker och här ska man intill och nedanför livmodern med dess stora vener runt om och ha sig.
Sen hade det ju onekligen kunnat bli väldigt svårt ifall något hade gått illa med bebis i magen ändå. Ett tidigt missfall hade kunnat "plockas" ut den vanliga vägen men efter ca 13-14 veckor är det stopp därnere så om något lite senare hade hänt hade man fått öppna magen och man vill helst inte göra det för tidigt då livmoderns väggar är tjocka och blodfyllda långt in i en graviditet och därför är det riskfyllt att skära i dom.

Med abdominellt cerklage måste man dessutom föda med snitt då bandet sitter där det sitter. Och sitter det gör det än, fem år senare. Känner inte av det alls. Fast ibland funderar jag vid mens och den gräsliga värken och kramperna då ifall bandet gör att livmodern måste jobba hårdare för att bli kvitt blodet? Jag vet inte men tycker det har varit värre senaste fem åren med den saken.
Men det är ett yttepyttepris att betala med tanke på vilka skatter jag fått!

Undrar du, Amelie, eller någon annan nåt mer -hör av er!

Finns nog att hitta mer långt bak i bloggen med. Under kropp gissar jag.

vinter




Lite mer i alla fall. Ett tunt, vitt täcke ligger och lurar oss på marken och vi myser inomhus.
Bra så.

Igår var jag i två omgångar och lånade böcker inför min studiestart om en dryg vecka. Börjar kännas pirrigt.
Ska visserligen "bara" plugga hemifrån, på distans, något som för mig är lite konstigt fortfarande och inte helt liksom på riktigt. Men det är bekvämast så just nu och bekvämt är bra. Jag ska läsa filmvetenskap och lära mig italienska. Mycket kul! Ska se vad det och framförallt jag blir sen.

Nu håller jag mina tummar för de två terrordömda svenska journalisterna i Etiopien. En nyhetsflash informerade mig precis om att de valde pest före kolera och bestämde sig för att ansöka om nåd istället för att överklaga.
Tummar som sagt. Håll dom.


fredag 6 januari 2012

kvadratsmarta lösningar ala finnjonna







Man frigör bänkyta genom att få upp slevar, lök och annat.


Vägg är återkommande i min förvaringshysteri. Hyllor med glasburkar är både snyggt och praktiskt.


Istället för tvättkorg hänger en tvättnätsgrejs på insidan av toadörrn. Mörkt och ljust.


En hurts med skåp och hyllplan agerar sideboard lagom dolt vid soffan.


Och så dessa skoskåp igen. Tre i barnens rum gör både leksakslådor och bokhylla samtidigt som golvet förblir tomt och rymligare att leka på.

Kvadratsmart va?!

finaste rumpan i stada

Jag satt på en liten pall med ryggen och rumpan mot Milo.
En liten pall som sagt, mycket liten.
Påpekar detta en extra gång då min rumpa ingalunda är stor utan det är pallen som är liten. Mycket liten och därför tenderar min rumpa liksom att välla över pallkanten när jag sitter på den för även om rumpan inte är stor är den rätt mjuk.


I alla fall.
Jag satt på pallen i tunna lila pyjamasbyxor när min son plötsligt efter en stunds studerande får man förmoda säger dagens "sanning".
-Mamma ha fin pylly. Mmmm mucke fiiin.
Så det så. Fin pylly har jag, det ska jag komma ihåg när beach 12 känns som ett hot och ett hån.

onsdag 4 januari 2012

goa bollar

Jag är mycket glad åt Riobio och kafét intill här på hornstull. Snart ska jag också gå på bio där. Seg man är alltså. Men bättre sent än aldrig och kaurismäkis Mannen från Le Havre missar jag inte.
Idag när vi var där och fikade blev jag hursom ännu gladare när jag såg att de numer satsar på goda glutenfria grejer också på Cobacabana. Bra ju för Jess och andra som vill ha gott fikabröd men inte kan äta "vanligt". Blir en tur dit när norrköpingsbruttan hittar hit nästan gång :)







mission impossible -barnens rum



Jag trodde från början det skulle vara helt omöjligt att få med plats med någonting i detta rum. Än mindre få det fint eller mysigt men tycker nog jag är på rätt väg. Eller vad säger ni?
Skjutdörrsgarderoben är inbygd sedan innan så den är där den är.
Om ett tag kan man börja fundera på en lägre våningssäng, loftsäng med Mimmi under och Milo där på, fast än så länge får de sova på var sida. 

damagecontroll

Och nej, det handlar inte om någon löpsedel, något partiledarskap eller annat knäppt påhitt käre Marcus har fått denna gång ;) nej det handlar om min rygg. Vår nya säng och min rygg i den.
Jag har ont.
Sover väldigt bra tycker jag i den men vaknar med ont.
Hmm.
Sängen på förra stället fick jag alltid ont av men inte sängen i Norrköping. Eller tjocka liksom skummadrassen där.
Kanske jag inte ska ha resårbotten ändå?
Får testa lite till och sluta slumra på sidan för jag tror det är då det onda sätter igång.



Nyvakna och halvkrassliga älsklingar myser med mamma.

måndag 2 januari 2012

välkommen hem till oss



Så här ser det ut nu. Finns lite att putsa till men i det stora hela är vi nöjda.

härliga nya tider

Sådärja.
Nytt år, nytt hem och nytt modem som nu äntligen är inloggat och redo att testköras. Och det går ju bra än så länge.
Det känns fantastiskt bra att ha kommit till rätta nu. Allt faller plötsligt på plats och är mycket roligare. Som att vakna, att lägga sig, duscha och koka kaffe.
Vår nya kvadratsnåla lilla lya känns inte heller så snål och liten längre utan den har allt vi behöver och mer behöver vi ju inte. Bra va. Jag är dessutom sanslöst nöjd med min inredning och mina förvaringslösningar för visst är det jag som gjort detta. Hade ju inte gått utan hjälp, men faktiskt, äntligen ett liksom externt arbete jag uträttat som jag kan se tydliga resultat av! Hurra för mig.

Nu blir det ligga raklång i sköna soffan ett tag.

God fortsättning!

söndag 1 januari 2012

trevligt slut och bästa början

Jag sa det senast för exakt ett år sen och ett år innan dess, och året dessförinnan, men nu menar jag det verkligen. Alltså verkligen på riktigt verkligen -detta år blir mitt!
Bara så ni vet. Jag förtjänar det ;)

Gott 2012! Fantastiskt år vi har framför oss!

Pussar!!!

Ps. Sitter och säger detta i min soffa i vårt hem. Nya egna hem. Tjohoo!