kvällssnack(s) på balkis

Milo älskar att sitta ute på balkongen och bara prata lite med antingen mamma eller pappa. Mimmi får inte vara med. Ute på balkis är det hans stund. 

målarmilo

Milo är en konstnär.
Det ska ritas och målas på precis allt, exakt hela tiden. Något som såklart är kul och gör en mamma mycket stolt. Framförallt när ritandet sker på papper något vi försöker vara väldigt tydliga med, att det är BARA på papper man ritar.
Jag tror förresten inte att han bara ritar, ibland skriver han med. När han ser mig klottra rader på mina otaliga 2do-listor sätter han sig bredvid, tigger ett papper och börjar lista han med. Och det verkar vara mycket han har på gång.
Men. Sen har vi ett men. Och mennet kommer när man hittar oidentifierbara figurer som plötsligt uppenbarar sig på väggarna, bordet, stolarna eller när han tagit favoritboken och ritat järnet så det måste ha slagit gnistor om det eftersom inte ett ord längre är urskiljbart. Eller när han som idag tagit försäkringspapper (de är iofs just papper och vad ritar man på? Jo papper...) som väntade på att skickas in och såklart signerat med speciella Milotecken över hela alltet, ja då kan man hålla sig för skratt.
Fast vad häftigt ändå. Att han har en passion, för en sådan eld har jag aldrig förr skådat. När han greppar pennan och börjar skapa ja då glöder det. Helst ska det enligt mamma glöda på papper och papper endast (dock ej viktiga, men det är överkurs).

DJ Milo

Vilken känsla för rytm och takt.

Vilka moves.

Det här är killen som kommer skapa och framföra toner som får oss att ligga sömnlösa om nätterna. Av bra anledningar endast.
En av Milos fina presenter.

kalas

Det blev en fin tårta till bästa killen på hans 2-årsdag. Och inte bara fin, god var den med.

Vilken dag!

Nu borde han sova gott, dock inte i egen ny säng, men det tar vi imorgon. Bus och skoj med kompisar och mormor och morfar hela dagen, inte konstigt att han e färdig. Liksom jag. Sova.

God natt.

kalasdags

Imorgon fyller finaste Milokillen 2 år! Och det blir såklart tårtkalas för familj och vänner. Jag är ingen direkt bakmamma utan köper hellre själv än gör, men just tårta ska vara efter mitt hantverk. Åtminstone pyntet. Idag tänkte jag ändå tänja på mina egna gränser, slå på stort och göra lite muffins med. Milo gillar och allt han gillar ska han få imorgon på sin dag.
Det känns smått otroligt att den lilla varelsen jag för en vart sen varsamt bar i magen nu ska bli hela två år! Idag är hans sista dag som enplussare och imorgon börjar livet som tvååring. Det är stort detta. Varje dag är stort. År är än större.
Underbara Milo.

Nu måste jag jaga reda på utsmetad bajs. Hittade ett spår tidigare som killen hade trampat på och det luktar misstänksamt mest hela tiden så mer finns någonstans. Fast var? Iiiuh.

ny frissa på finaste killen

nappbuffé

Milo avnjöt tidigare en nappbuffé. Alla skulle smakas på en och en. Mums vad gott. Typ.

mitt liv som katt

Milos moves

Ikväll var tanken att vi skulle på fest. Milo är en festprisse av yttersta rang och dansa är verkligen hans grej men febern vill inte ge med sig så vi blir hemma.

Här ser ni honom gunga till musik på en plåtning vi var med på för en tid sen.

tips på nya lekar

När Mimmi Leea sover leker jag och Milo. Älskar verkligen att leka med honom nu när jag kan göra det så obehindrat.
Senaste dagarna har vi kommit på flera nya lekar som jag helt klart föredrar framför andra för hur kul är det egentligen (även om ju själva lekandet som sagt är härligt) att dagarna i ända köra tittut om och om och om... igen eller för den delen att smaka på alla 120 bitarna mat han har i sin låda och säga oooooh nam nam med lustig min alternativ lukta på det med ännu värre grimas vilket verkar var så himla kul att jag ibland tror jag är Robert Gustafsson, nej, för att variera det hela och samtidigt ge mig en chans till vila har vi börjat leka pilla-i-mammas-hår-leken (underbar liten lek som tillåter djupmeditation medan tio små fingrar snurrar hårslingor och en liten ljus stämma konstant pladdrar på och bara kräver till svar ett enstaka mmm) eller så har vi denna vår senaste lek: lägga-på-leksaker (gärna alla 120 bitarna plastmat) -på-mamma-medan-hon-ligger-på-mage-och-halvsover (ja ni förstår ju, den är bara så kul att leka). Det bästa är ju inte bara att jag kan ta det avsevärt mycket lugnare än när jag knallröd i fejjan vrider mig i diverse "skojiga" uttryck utan också det faktum att Milo har så roligt med, för det har han.
En lek under utvecklig är när jag ligger på mage och Milo sitter på min rygg och klappar mig över skuldrorna (massage). Marcus försökte tidigare visa hur man ska göra men ännu verkar inte den leken ha fallit honom i smaken. Men jag ger inte upp.

iväg

Milo har rullat iväg till dagis med pappa. Han var så glad i sin nygamla fina jacka och mumindojorna där han satt i vingliga vagnen, redo för dagen. Min stora lilla pojke. Hade svårt att hålla tillbaka tårarna när jag vinkade hejdå och fick gå och lukta lite på lillasyster för att trösta mig.

Gårdagens pass där gick jättebra, han lekte med de andra barnen, eller bredvid som de gör i den här åldern, skrattade högt och höll låda hela tiden. Han är så nyfiken och social och tycker verkligen om både barn och andra vuxna. Härliga Milo!

förskoledags på riktigt

Först till det roliga.

Idag var första dagen på Milos inskolning på förskolan och såklart var vi där hela familjen. Tiden flöt på mycket bra och killen hade så kul när han utforskade den nya miljön med leksaker och lera. Det kommer nog inte bli jobbigt alls om några dagar när det väl blir till att lämna honom där bland personal och kompisar. För honom i alla fall. Jag lär nog tycka annorlunda, fast bara en kort period, och inte så att det blir jobbigt -jobbigt, tycker ju det är kanon med möjligheten att ha storebror på ett tryggt och kul ställe några timmar per dag medan jag är med lillasyster och pappa också jobbar, men ändå. Han är ju min bebis fortfarande fastän så stor och jag blev nästan tårögd av kärlek och stolthet när jag idag fick se hur han bekantade sig med omgivningarna och pladdrade på med sin egen "fröken". Det viktigaste är att Milo trivs och har skoj och det lär han ha, vårt lilla sociala monster.

Imorgon är det dags igen. Klockan nio är vi där och stannar två timmar. Kul kul.

storebror

Lille älskade Milo, så stor redan, fast liten med.

Idag skulle vi hela familjen ha åkt med Marcus till Stockholm, men vi backade ur i sista sekunden. Det lockade plötsligt inte alls att sitta på ett hotellrum med båda barnen när papps är på jobb och det var rätt mycket av den varan dessa två första dagar.

Nä, då är det bättre att vara hemmavid även om det blir svettigt här med och sedan på tisdag bli hämtad och åka upp. På onsdag är det premiärfest för Marcus nya bok och såklart vill vi inte missa det. Har tom köpt mig en ny klänning som jag hoppas inte kommer sitta helt galet illa.

Just nu sover bebis, så Milo och jag har kunnat ha massa mystid på tu manhand, vilket behövdes. Han var inte alls glad när han vakande och ville bara sitta i famnen och bli buren. Svårt med det där senate eftersom jag ju inte bör bära tungt, men det gick över sen och nu är han i gasen och springer omkring och placerar leksaker lite här och var som jag snart får plocka ihop. Det är också en lek.

Milo visar skomode

Gudfar hade med sig dessa tjusiga sandaler från tågluffen i bl a Makedonien. Milo blev överförtjust. Inte bara fina och sköna att gå i, mysiga att pilla på med tydligen.

en gammal pralin

Milo hittade en gammal pralin härom dagen och lyckades pilla loss lite folie så han kunde skrapa lite mumsig choklad med pekfingret och sedan slicka i sig. Himmelriket för en liten sötnos. Efteråt var han nöjd så nöjd i sitt chokladskägg.

åka karusell, äta kara... glass

Igår kom morbror A till stan, liksom farfar och idag kom tivolit. Allt det kombinerat med en tur tillsammans med mamma i kaffekopparna, glass och lite gung i lekparken har verkligen gjort Milos dag. Nu sover han. Men oj vad kul vi har haft!

Björn Borg

Någon efterlyste bild på Milo när han lekte Björn Borg en dag.

Så här såg det ut.

Bandet skulle sitta där vad som än hände. Han var så söt. Sent på kvällen hade han sen fått nog och vi fick vika ihop det och lägga undan.

Söt är han fortfarande.

stora skor

Milo blev överförjust i att stå i morfars skor ikväll. Något stora men vad gör det när man bara vill stå däri.

Han är så otrolig vår son. En sådan fantastisk liten minimänniska. Det är jag och Marcus som har gjort honom. Stort. Mycket stort och det finns inget som kan ta det från oss.

Milo, min älskade milo.

Lite criminal minds att somna till nu.

Natti.

Och puss till er alla som uppmuntran! Det värmer! Så himla mycket värmer det och jag blir inte ett dugg svettig. Bara lite tårögd och rörd. Ni är bäst mina fina läsare! Känns bättre (i humöret) just nu och inte en endaste korvtugga har åkt ner. Super.

Puss puss puss.

Milo snackar i tele

Han gillar att prata i telefon tydligen, vår son. I en dryg halvtimme gick han omkring tidigare och snackade om, ja vad det nu är han pratar om. Det började den här gången med att mamma ringde min mobil och jag svarade, då gick Milo och tog fjärrkontrollen och satte igång.
Det efterhängsna mamman (jag) tjatar om är "vem är det som ringer?" typ. Helt uppenbart är ju att han inte vill svara och försöker skaka av sig mig bäst han kan. He he.

Nu är han igång igen med riktiga telefonen.

flirtisen

Milo är en flirtis. Vår älskling så glad trots att det är varmt och kladdigt. Men vad svårt det är att somna och sova för honom i den här förhoppningsvis forna hettan. Inget kul alls.