fest och gråt

Milos kompis Signe fyllde ett år igår och i eftermiddag är det kalas. Killens första fest! Han sover nu och laddar batterierna som inte alls blev påfyllda i natt.
Det är en mycket jobbig period ur somna-sova-synvinkel sett. Vet inte riktigt vad testa härnäst. Tyvärr har vi ju inget eget rum att ge honom, något jag tror han skulle trivas i av det superfina nätterna hos mormor och morfar att döma. Vi testade att ha honom i vardagsrummet men det gick sådär.
Kanske är det lite post-förkylnings-syndrom. Jag ammade ju som bekant massor på läkarens ordination förra helgen och nu vill han tutta mest hela tiden. Han somnar på kvällen vid bröstet, vaknar en halvtimme senare och skriker tills han får tutte igen. Något som kan ta uppemot två timmar då jag verkligen inte vill återamma så snabbt eftersom bröstvårtorna vid det här laget blöder och svider satan.
Dock slutar det alltid med att jag gråtande ammar igen.
Och igen.
Och igen.
Det blir säkert bättre när Marcus är hemma mer och kan ta nätterna. Nu när jag är ensam finner jag inget annat val än att ta till tuttarna. Milo är en smart kille och vet att de sitter på mig och tar jag upp honom vet han vidare att han till sist får.
Ja ja.
På dagarna åtminstone är min älskling den gladaste killen i världen och vi har så skoj ihop. Verkligen jätteroligt, vilket får mig att varje dag glömma kvällarna och nätterna, något jag misstänker är hans plan och tro på harmoni inför de kommande, även om jag innerst inne vet att det antagligen kommer fällas en hel del tårar från båda ögonparen.
Ikväll ska jag dock vara steget före. Har en teori i rockärmen som jag ska testa. Den innehåller inga tuttar.
Om inte det heller funkar hoppas jag på en lösning i boken Sova utan gråt som inhandlades i veckan, men som jag helst inte läser.
Jag menar -när skulle jag kunna eller orka det?
Tänk om jag inte hade varit ett känslomässigt vrak under de där 165 dagarna i tvångsvila förra året, tänk om jag hade orkat läsa den boken (plus hundra till) och nu vetat precis hur få bebis att sova utan gråt och massa annat som är bra att veta.
Tänk om, tänk om...

Nu ska jag föna håret.

hormoner, makaroner och mormoner

Är halvägs in i en hormonkur som ska få mina envisa blödningar att skärpa till sig.
Som det är nu är jag helt blodfri ungefär 5-7 dagar varje månad innan det kör igång igen med kulmen den dryga veckan jag har mens. Hade liknande strul innan senaste graviditeten men nu har det blivit värre. Eller så bara minns jag det inte riktigt så som det var.
Hursom. Orkar inte med det, varken mentalt eller fysiskt och försöker därför få ordning på det med progesteronpiller som jag ska äta i 10 dagar varje månad under ett par. Hoppas verkligen det hjälper.
I värsta fall blir jag fet, finnig och flint med fortsatt blödningsstrul. Lite viktuppgång tackar jag inte nej till (med förhoppning att den hamnar på rätt ställen) men de andra står jag gärna över.
Sa jag att man kan blir tjurig med?
För det kan man. Lite allmänt PMS:ig sådär är tydligen inte helt ovanligt. Det i kombination med sömnbrist kan nog göra underverk med humöret. Spännande.

Makaroner ja.
Snabb.
Tar det för lång tid med vanliga? Åt snabba igår och aldrig mer. Så bråttom har jag inte. Bra för den som har det såklart men nog kunde smaken vara bättre?

Vad gäller mormoner så har jag ingen åsikt just nu. Hade jag haft det, skulle den vara min.
Precis som allt annat här är mitt. En till helt vanlig blogg som sagt, fast min.
Du som stör dig på att mina åsikter alltid är de rätta bla bla bla... nej det är de inte (!), något jag heller aldrig har påstått. De är bara mina (så enkelt) och därför de enda jag uttrycker.
Du har dina och gör vad du vill med dom.

snuskigt värre

Dunderklubban -den goda snuskiga klubban.
Läser fortfarande snusk och fnittrar förtjust.

bära barn

Igår testade vi ryggsäck. När barnet blir tillräckligt stort kan man ha det på ryggen med bärselen och enda minuset med det var att det ännu är för svårt att klara själv. Alltså själva isättandet av barn.
Milo dock tyckte inte det fanns några minus alls. Skrattade, pladdrade och tyckte mycket om att hänga med nära nära tills han ville sova lite och se så bra även det gick.
Jag personligen tyckte väl inte den där ställningen var riktigt lika skön efter ett tag.

egoist javisst

Fick mig lite härlig feber av sprutan igår, men vadå, det kan jag gott bjuda på.
Trodde i min enfald att i princip alla skulle vaccinera sig, men läser och hör sen att flera vägrar. Därav kanske den rätt korta kön igår på öppna mottagningen. Folk är tydligen rädda för biverkningarna och oroliga för man vet ju inte vilka de kan bli.
Jag menar kom igen, en helt säker biverkning av livet är ju att man dör och ändå fortsätter de flesta av oss med det.
Alla gör såklart som de vill, men jobbar man med massor av människor, framförallt barn (som är de bästa smittbärarna) och eller med livsmedel och vägrar sprutan, kan jag inte låta bli att tycka vilka jäkla egon! Visst ni kanske inte blir så sjuka även utan spruta, men för barnet ni träffar kanske situationen blir en helt annan.
WHO har precis slagit fast att de som löper störst risk att dö av flunsan är just barn under 2 år. Så ni vuxna som träffar dessa små -gör dom en tjänst och vaccinera er.
Dör, det gör ni ändå.

en solidarisk spruta

Fryser och känner mig yr. Det värker i bröstet och andningen är ansträngd.
Var tidigare och vaccinerade mig mot nya influensan och har nu en släng av biverkning. Säkert inbillad men jobbig ändå tills det lagt sig.

Det var inte en jätte lång kö och det fungerade väldigt bra på VC Väven. Mycket som annars inte har funkat där...
Kändes självklart med vaccinet för både mig och filfen, inte så mycket att fundera på trots skräckpropagandan. Är för egen del inte särskilt rädd för flunsan men vill skydda Milo (som ju inte får sprutan) och eventuellt andra jag kommer i kontakt med. Hänger ju mycket på cafeér och går på ÖF bland annat. En solidarisk handling som är väl värd sin frossa.

har en filf* hemma

Eller han har varit borta lite väl mycket på sistone men just nu är filfen här och mycket mer så ska det bli framöver.

Det är inte en helt dålig samling filfar (Matthew McConaughey, Brad Pitt, Hugh Jackman och Justin Chambers från Greys A -bra avsnitt igår förresten! bland andra) Expressen fredag har listat och min Marcus är nummer 7.

Bra jobbat.

*filf=father I'd like to f**k. He he.