torsdag 18 november 2010

finnjonna och stora korvmysteriet

Idag åkte jag och en vän till korvbutiken. Ni vet den finska som jag titt som tätt besöker och alltid nöjd åtevänder hem för att mumsa god korv, bröd och smarriga chokladbitar.
Hursom.
Sist hade min favorit HKs blåa länkkorv tagit slut så jag överdriver inte om jag beskriver det som ett småspringande, mitt sittande, i bilen dit och jag hade minst lika bråttom hem igen. Väl hemma packade jag ur kassarna, är ju finne och ingen barbar tänkte jag under mitt organiserande, medan munnen vattnades av det som komma skulle -färskt rågbröd (onsdagar kommer det alltid nybakt från det finska hembageriet) och på det tjocka skivor lenkki. Jammi.
Men sen.
Jag hade stoppat in sista jaffaflaskan i kylen när det slog mig. Korven var borta! Min blåa länkkorv fanns inte att skåda någonstans. Lite annan grillkorv och den ryska medvursten fanns där de skulle på hyllorna i kylen tillsammans med drickat men den blå lenkkorven. Ingenstans. Letade igenom skafferiet, kassarna igen (fastän de var tomma) och ringde till sist Päivi för att kolla om korvarna trillat ur kassen i bilen, men nej. Inga korvar någonstans. På kvittot gick att läsa 2 x min lenkki så jag hade köpt de i alla fall och vet ju att jag stoppade två förpackningar i korgen och tyckte mig se killen i kassan packa ner de i påsen.
Men vad fan. Eller perkele.
Det var nära att jag började gråta av frustration och lenkki-abstinens och tänkte precis ringa till butiken för att kolla ifall de trots allt låg kvar på disken, men beslutade mig för att först byta på Mimmi.
Och där.
På blöjhyllan!
På toan! Min blåa länkkorv x 2.
Båda förpackningarna prydligt uppradade bredvid våtservetter och blöjor och jag fattar fortfarande inte när eller hur de hamnade där. Har inget minne av att jag skulle ha varit därinne sen jag kom hem och om jag nu varit det, varför hade jag korven med mig? Den blåa? Båda?
Förvirring och lycka hand i hand, det senaste det bestående. Korven funnen och finnjonna glad. Förvirringen skyller jag på dagens sovmorgon.
Men jäklars vad gott det sen var. Toaturen till trots.

13 kommentarer:

Anonym sa...

Hej Jonna ! Skrattade igenkännande åt din berättelse om dina "soumikorvi" (hemsnickrad finska).
Är så disträ så jag skrämmer mig själv ibland eller det är väl numera snarare demens light i min ålder? Men brukar man inte säga "välling i knäna o gröt i huve´t" när man nyss fått barn!Läser din blogg varje dag och tycker du är uppfriskande ärlig,rolig och mänsklig.Och så söta barn som du o Marcus har fått,helt ljuvliga.Kram Margreth :)

Gråa musen sa...

Haha. Du är för härlig :-) Tur att du hittade korvkärleken tillslut i allafall. :-) Jag som är så rackarns intresserad av bra mat (läs mat utan tillstatse och kemikalier) Har som jag sagt tidigare lite svårt för korv eftersom de ofta är rena bovarna vad det gäller just allt sådant. Grillkorven som är billig i hyllan på konsum innehåller 20 % kött t.ex. Jag menar .. vad fan är resten för något???? Såå.. Jag googlade Denna länkkorv för att få reda på innehållet men tji fick jag... Det kan ju faktiskt vara så att finsk korv är högre kötthalt än svensk (som ju inte är så lysande internationellt sett) Så eftersom jag älskar att prova nya saker vore denna dam mycket intresserad av att få reda på vad din korv innehåller. Är det t.ex kyckling eller gris i korven? Kryddor? Tacksam för svar. Annars får jag väl kolla om det finns någon affär här i Jönköping som säljer den. Kram och ursäkta längden.

Helene sa...

Fniss, bra jobbat med korven! Skulle kunnat vara jag vilken dag som helst :-)

Anonym sa...

Tack för en kul beskrivning av den försvunna korven! Det känns skönt att ha fått gymnastisera mungiporna en hel del medan jag läste.
Tur att du hittade den och att den smakade precis så gott som den skulle ihop med rågbullarna.
//Maggan1

Birgitta å Herr Nyfiken sa...

Hahaa Jonna! Underbart! Demens light? Hahaaa, läste i en blaska, att mulliga kvinnor får inte demenssjukdomar lika lätt, så nu ligger jag i hårdträning. Vid 70 är det förlåtligt att lägga saker här å där, sen glömma VAR i helvete jag lagt detå det. Letat plastkrokar i två veckor nu. Vet att dom finns. Så nu äts det morotskaka å för säkerhets skull en till! Hahaa. Kramar♥♥♥

nollgradig sa...

Haha. Vilken rysare! Och vilken tur att du hittade korven!

mrsjones sa...

;) hjärna och barn funkar inte alls ihop, det är bara att konstatera. Min är också helt kapsejsad! Försöker se ut som om jag fattar precis vad gubben pratar om när han hävdar att vi haft ett samtal om saken igår..Ähh que..;) kram

M.H sa...

haha den va rolig :)

Anonym sa...

Kyyneleet silmissä nauroin kunluin makkaratarinasi, muistellen kaikkia kertoja itse kun olen alkanut mlkein itkemään kun HK:n Sininen on ollut loppu kaupassa. Oletko kokeillut yhdistelmää HK:n sininen ja Turun sinappi tuoreella ruisleivällä, ja lasin Hartwallin Omenalimsaa sen seuraksi. Suosittelen!

Terkuin,
Ansku

Tina sa...

Säger det igen Jonna, det är härligt att läsa din blogg! Din humor, dina betraktelser över vardag och liv! Du kan konkurrera med din man, men i en helt annan genre! Och ja, jag känner igen mig från bebisåren och hjärnmosigheten! Det går över!
Stor kram!
Tina

Anonym sa...

Aaah, missä tämä ihana kauppa sijaitsee??
/Johanna

Anonym sa...

Vilken härlig historia! Jag förstår frustationen du måste ha känt för den livsviktiga blåa länkkorven kan man inte leva utan... Här i min omgivningen möts jag av fundersamma blickar när jag nämner denna korv...
Vi har tyvärr ingen sån där fiffig Suomikauppa i våran närhet, så lagret av blå länkkorv i min frys är helt slut = jag måste släpa mig ca 20? milen över gränsen och hämta hem HK:s fantastiska blåa lenkki! :D

/Finnen i Norrbotten

sussi sa...

Korvmajja här..., vad härligt att det gick bra med "sininen lenkki".Vore ju tråkigt att gå miste om dem. Jaaa är det inte vantar i kylen så är det bilnycklar i sminkväskan...Håll ut säger jag bara, är fortfarande ganska disträ fast det är 10 och 11år sedan våra barn föddes. Hälsningar Sussi, fru Makkarakauppa!