hushållsgöra

Vi har en rätt bra uppdelning på saker och ting att göra här hemmavid. Vad gäller hushållet. Det har fallit sig rätt så naturligt och då vi inte tjafsar om det antar jag att vi är hyfsat nöjda med hur det ser ut.
Egentligen så är det inte förrän man plötsligt måste göra det som den andre annars gör som man blir medveten om hur bra uppdelat det faktiskt är.
Just nu.
Tror jag.
Jo det är det.
Till exempel så lagar jag den mesta maten efter att jag handlat råvarorna. För att det är kul -både handlandet och lagandet. Marcus däremot diskar jämt för att han finner det terapeutiskt och en poet behöver massa terapi (he he). Själv diskar jag nästan bara under pistolhot och gläds enormt över mina två diskmaskiner (marcus och den under diskbänken).
Tvätta, det gör Marcus, medan jag pular in grejer i maskin bara ibland när jag behöver nåt som är smutsigt, men oftast hinner jag inte eftersom han redan fixat den biten. Att hänga tvätt är också Marcus gebit. Jag kan inte med det. Är för det första riktigt usel på det och så tycker jag det är sååå tråkigt att tråckla in och över klädesplagg på trånga torkstället. Mitt sätt att hänga är att slänga tvätten över diverse möbler vilket framförallt inte Marcus skjortor gillar och då passar det ju faktiskt kanon att han gör det på sitt sätt istället. Vika den torra tvätten... jo det är nog också en sån grej jag inte har tålamod eller bråttom med. Kläderna hänger tills det är dags att använda om jag får bestämma vilket jag tack och lov inte får.
Men dammsugning, där har ni min grej. Framförallt nu när vi äntligen har en som faktiskt suger. På det bra sättet. Och så allt detta här med att skruva ihop eller i grejer, stolar vars ben börjar vingla eller glödlampor som gått sönder ja då är det jag som är där och vrider. Kattsand byter Marcus och jag dammtorkar ytor (inte hysteriskt noga men ändå). Marcus bäddar varje dag medan jag låter sängkläderna vädras (säger jag) när han inte är hemma och så vidare.
En hyfsat bra och för oss naturlig uppdelning alltså. Men en grej har hamnat utanför ramarna och det är en sån grej som faktiskt kan få mig att ta tag i diskborsten om jag är själv hemma och det är att tömma diskmaskinen (den under bänken). Det kan nästan gå dagar och vi låtsas båda att den inte exixterar när den är full med rena saker eller så plockar vi därifrån tills det är dags att fylla igen. Konstigt. Men nåt sanslöst trist är det att böja sig ner och ta grej efter grej och stoppa i skåpen där det egentligen inte får plats med fler saker. Ikväll tog jag övervåningen och lämnade botten till Marcus. Kändes bättre och lättare så nu är det faktiskt tomt däri och dags för mig att börja fylla på igen när Marcus imorgon åker iväg igen och därmed lämnar mig med bara en diskande maskin.

Nu ska jag sova i vardagsrummet med Mimmi så får grabbarna snarka i takt inne i sovrummet.
Natti natti.