fredag 10 december 2010

fossingar

Nu kan de kallas för det igen. Fossingar. Min fötter. Lena och fina är det äntligen.
Fotvårdinnan utbrast -Oj då. Aj aj, när hon började och det säger nog allt om mina arma fötters dåvarande skick. Fast vi konstaterade att de iaf var mycket fina på ovansidan, alla tår var väldigt fräscha om man säger så och det är ju alltid något. Men nu så är alltså också undersidan fixad. En mycket skön känsla var det att få traska hemåt och känna hur nästan skorna glappade.  

2 kommentarer:

Anonym sa...

Skönt för dig Jonna att gå glad med lätta steg från fotvården.Lite impad är jag allt men säger du hela sanningen nu ? Jag själv skulle Aldrig utsätta mig för någons pillande med obestämdbara silverblanka VERKTYG under mina naglar,bändande och suckandes filande,slipandes.Ajajaj..får tandläkarvarning där. Kijan

Anonym sa...

Åh vilken härlig känsla, jag riktigt känner hur skönt det känns!
Natti! //Maggan1