torsdag 1 september 2011

otydlighetens förbannelse


Vi ska flytta.
Till ny spännande, skrämmande, stor stad.
Så är det, VI SKA flytta.
Har jag varit otydlig där?
Måste ha varit. Väldigt luddig. Och som följd får jag såklart skäll och blir idiotförklarad -igen- i flera kommentarer (varav de flesta inte blir publicerade).
Så nej, tack för rådet, men jag kommer inte stanna i Norrköping med barnen (?!?) medan Marcus flyttar. Och nej, det är inte för att jag är svag och ett offer.
Herregud.
Måste bli tydligare.
För så här är det. Vi ska flytta till Stockholm. På prov. Kanske kommer vi tillbaka om ett år, kanske stannar vi längre.
Vår lägenhet här är uppsagd, jag har tagit tjänstledigt från mitt jobb (där min tjänst ändå gått till en annan och jag helt ärligt inte kände mig så välkommen till längre) och så är det Milos sista dag på dagis imorgon.
Så.
Vi flyttar hela härliga lilla familjen till Stockholm, Södermalm, där vi ska bo i en fantastiskt fin fyrarummare som vi hyr i andra hand tills vidare.
Det blir häftigt, kul och fantastiskt, framförallt då mina föräldrar i samma veva också flyttar upp, eller ner för dom eftersom de kommer från Gävle. Bra va. Och så får jag en möjlighet att se och uppleva något nytt, kanske få tummen ur och skaka liv i de små projekten jag haft i lådan i flera år.
Fast samtidigt.
SAMTIDIGT, hur kul det än är, spännande och allt det där, så är jag skraj. Skitskraj.
Jag är väl sån.
Tycker det är läskigt med förändring även om det mycket väl kan bli en förbättring på andra sidan. Ofta är det ju så.
Förändring skrämmer lik förbannat. Jag blir sentimental, ledsen, börjar sakna Konsum redan innan vi lämnat stan.
Jag som får separationsångest när jag skiter och då ska jag bara skiljas från en bajskorv, inte konstigt då att känslor styrs upp när jag ska flytta från en stad som jag bott och på riktigt liksom blivit vuxen i de senaste 13 åren och vännerna jag lärt känna och älska här.
Det är ångest.
Och roligt.
Jag behöver detta. Längtar efter detta.
Det är mycket lämpligt för alla inblandade att Marcus fått ett jobb som gör det möjligt för oss att bo där vi kommer bo, men jag flyttar för att det är vad jag behöver just nu. Vad vår härliga lilla familj behöver.
Jag förstår inte.
Är väl lite känslig och löjlig, men förstår verkligen inte varför jag får utskällningar och ilskna kommentarer när jag skriver att det är jobbigt OCKSÅ att flytta. Som om man inte får tycka så, eller åtminstone inte svart på vitt.
Det är mycket som är konstigt. Men bland det knepigaste jag på sistone upptäckt är att man som kvinna och mamma framförallt, inte får "gnälla" eller "klaga" om man varit med på något från början. Då blir man vips ett offer, otacksam, svag, eländig, vadsom och måste genast bli uppläxad av andra kvinnor som såklart vet bättre, har det svårare och minsann inte klagar etc.
Suck.
Jo faktiskt.
Lite så.
Önskar jag inte tog åt mig, men det är på något sätt så man vet redan innan vad som komma skall och börjar filtrera i sitt "gnäll" långt före det hamnar på skärmen just för att man -jag- vill inte bli utskälld. Helst.
Mycket trist att behöva göra bara det.

15 kommentarer:

Anonym sa...

Lycka till med flytten. Hoppas ni kommer trivas här i storsaden. Det är så fint på södermalm. Mycket att upptäcka här i Stockholm. Så är det inte så långt att åka och hälsa på dina kompisar.
/Karin

Frida sa...

Här är en som inte tycker du varit otydlig. Du visar bara väldigt bra hur ambivalent man kan vara inför stora förändringar i livet. Inget konstigt med det. Hur skulle det vara om man bara gjorde saker som enbart kändes bra? Det skulle inte vara utvecklande i alla fall. Vi växer av prövningar. Så, ut och väx Jonna! Lycka till!

Anonym sa...

Hej Jonna! Jag vill önska dig och din fina familj ett Lycka Till med flytten till Stockholm. Kommer ihåg min egen känslomässiga reaktion när jag pga ändrad familjesituation(min man dog) fick lämna mitt hus på en härlig ort för ett annat boende som jag orkade med(lägenhet,väldigt fin men ändå..)verkligen separationsångest,men allt blir bra i slutändan ,nya bekantskaper dyker upp och livet ter sig snart lättare.
Att du får närmre till din släkt och vänner är ett jättebonus.Kram från Margreth i Bohuslän

Anonym sa...

Lycka till med flytten!!! Vad man tycker är jobbigt tycker man är jobbigt....det är inget någon annan kan sätta en stämpel på. Klart det är jobbigt att bryta upp en iunvand miljö samtidigt som en ny lockar skrämmande. Det som är jobbigt för mig behöver ju inte vara jobbigt för någon annan o vice versa...varför bara inte försöka förstå varandra.. nä stå på dig ...gnäll när du behöver så peppar vi dig =) ...Ha det allra allra bäst / Anna-Maria

Anonym sa...

Det blir bra när ni väl är på plats! Och barn anpassar sig snabbt. Tror om jag får tro inte du vill tillbaka sen t Norrköping, inget fel på den stan nu alla klagare! Ge f-n i dem som skäller! Avundsjuka? Alla har inte sina föräldrar som stöd eller nära var glad för det . Du kommer att växa som människa efter förändringen , se det som ett spännande projekt .. Och "stan" kan vara eller är rätt ok skriver en från Gbg som bott där. Men jag flytt int tillbaka , har fastnat här. I leran skulle Marcus säga fniss.? Besöker ibland . Krama de små de acklimatiserar sig snart. Ge Milo o lillan en stor bamsekram

Anonym sa...

Mormor.s. Säger lycka till med allt, flytt och lämna allt och börja om, men så spännande, skulle gärna vara ung och i ditt ställe. Bry dig inte om vad andra tycker, kör ditt eget race, som passar er i familjen. Folk har tyckt i alla tider, jag vet. Men jag har struntat i det.Säger bara lycka till, med flytten och brölopp, och ALLT. Kram från en gammal mormor

Anonym sa...

Jag känner verkligen igen mig i det du skriver. Hatar verkligen förändringar, även de som är positiva och efterlängtade. Brukar försöka våga förändringarna ändå, och det blir ju nästan alltid bra!

Och det finns en jättebra konsumbutik på (under) Medborgarplatsen som påminner lite om "din" konsum.

MalinW sa...

Jag blir så impad av alla er bloggare, hur orkar ni med alla elaka kommentarer egentligen?? Återigen slås jag av all avundsjuka (eller vad det nu må vara) gör med människor!! Helt galet! Härligt med flytt, jag tror ni kommer få det hur bra som helst i storstaden:)

M.H sa...

Det blir nog toppen ! Hålla familjen samlad är det bästa och vilken möjlighet att få prova olika.Att folk inte fattar det,dessutom finns många bra dagis på Söder !
Ågren javisst men det ger sej det med...good luck :)

enannanhelena sa...

Jag tycker inte heller att du har varit otydlig, men så vet jag ju vad Marcus ska jobba med i höst också. Kul! Och så klart blir det bäst och roligast för alla er om den lilla fina familjen är samlad.

Annars känner jag så väl igen mig i det där - man vill ha förändring, MEN när den väl kommer så blir man tvehågsen (vilket märkligt ord det där är;) I alla fall - tvehågsen och lite ängslig. Det tillhör nog förändringarnas mestadels ljumma vindar att känna så, också.

Så Jonna, jag tror att din reaktion är "normal" (om nu jag kan anses normal;)

Lycka till med allt! Flytt och giftermål och co. (säger jag fast att jag tittar in här titt som tätt)

/helena

ps. Tänk på att DE ALLRA FLESTA AV OSS som läser här inne VILL höra/ läsa dina tankar helt "oredigerade". VI gillar dig som du är/bloggar! Det är därför som VI röstar på dig till årets Mama. Kram.

Imosa sa...

Att flytta ÄR jobbigt, på massor av olika sätt. Att HA flyttat brukar för det mesta bara vara alldelels jättetrevligt. Lycka till :)

Anonym sa...

Det kommer gå bra!!! Har själv lämnat Norrköping efter 31 år där, för att bo där våra barnbarn finns = en resa på 70 mil geografiskt men också nytt jobb, nytt allting faktiskt. Ångrar aldrig valet, förändring är ett lyft!

Anonym sa...

Du gör helt rätt! Ni som familj gör helt rätt! Det är bara man själv som ska leva ens liv, ingen annan. Så lyssna inte på skitsnack. Du vet bäst vad som är bäst för dig och familjen och skulle nu något inte funka så är en flytt inte för evigt utan man blir bara en erfarenhet rikare. Tänkt så härligt för dina vänner att se er som familj lycklig samt får de någon att hälsa på i huvudstaden. Förstår såklart även din rädsla. Förändringar skapar osäkerhet innan de väl är genomförda. Men du ska se, väl i Stockholm kommer du vara nöjd. Det tror jag verkligen :) Lycka till! Kram/Malmöit

Anna sa...

Önskar ett stort lycka till med flytten!!
Klart det är omvälvande med en sådan stor förändring i livet,och man får känna sig ambivalent.
Jag skulle reagera precis likadant!!
Stockholm är en oerhört mysig stad. Hoppas att ni ska trivas och skönt för er att få nära till dina föräldrar!

Ska gå in och lägga en röst på dig på mama. Klart du ska vinna!!!!
Ha det gott!! / Anna

Sofie sa...

Åh jag känner så väl igen den där känslan utav att vilja något tex en förändring av något slag men ändå känna en stor seperationsångest. Herregud jag känner mig gråtfärdig varje gång semestern är slut och vi lämnar Dalarna för åka hem till Stockholm igen.Trots att jag älskar mitt Stockholm. Bytte precis jobb oxå. Till ett mycket mer givande och utvecklande arbete som är en fröjd att gå till varje morgon men ack vad jag sörjde mitt gamla tråkiga trista men ack så trygga. :) Man kan alltid pröva nytt och om det inte passar? Ja då kan man välja mellan att backa eller gå åt ett annat håll. Välkomna till Stockholm ska ni vara.