Tio år in på detta nya millenium. Mycket har hänt, ännu mer väntar på att händas.
Jag är nöjd med mina år. Väldigt nöjd. Finns dock en hel del som jag i ärligheten namn skulle se som som ogjort eller ohänt, men att ångra något? Jo, det gör jag nog nästan, även fast jag helst inte vill hålla på med ånger och lämnar därför de tankarna här.
Nytt år. Nytt årtionde. Nya möjligheter och också misstag att lära av.
2010 ska bli det bästa i mitt liv!
Vilken kittling det är att tänka så. Det bästa väntar! Och jag som just redan är där.
2009 var fantastiskt händelserikt.
Framförallt fantastiskt och fantastiskt stavas M I L O.
Ett nytt litet liv gjorde entré i våra och förändrade allt.
Jag har aldrig sovit så lite som jag gjorde förra året och då har jag aldrig sovit några mängder. Men som det är värt tröttheten!
Jag har fått nya perspektiv på saker och ting. Insett vad som är viktigt och vad som är annat. Försöker att skala bort det som skaver, skaka bort de som sviker (ack så svårt, men lättare med tiden för svikare väger tungt att släpa på) och för mig själv betona det bra i tillvaron.
Jag har fått nya vänner. Förlorat en del också.
Vi har vunnit högvinsten och tafatt försökt leva med den. Sorgen och eländet svetsade samman och när lyckan kom visste vi inte hur göra.
Nu vet vi.
Eller vet mer. Lär oss och veta.
Livet lär.
Och terapeuten.
Jag gillar inte nyårslöften. Alldeles för många går omkring med kraftig övervikt, röker eller allt på en gång för att dessa ska betyda något.
Så jag slår till med lite förhoppningar istället. Mest rent egoistiska önskningar.
Hoppas inför 2010 börja laga mat mer. Bra mat. Färdiga köttbullar och pulvermos idag och visst, bättre kunde det ha blivit men jag startar lite försiktigt för att inte ta ut mig alldeles.
Sedan hoppas jag få ordning på min rygg. Ska verkligen tänka på den i alla lägen, bokstavligt talat.
Ska också börja tänka på mängden godis jag stoppar i mig. Det är tanken som räknas men hoppas ändå minska intaget till tjugoelva.
Hoppas också på nytt boende. Inte en sommar till här (stuckaturen till trots) sa jag i höstas för tredje hösten i rad. Någon gång måste det ju visa sig att jag menar det.
Sedan hoppas jag verkligen att jag får ordning på min ekonomi. Jag säger min eftersom det handlar om min. Vi har delad.
Det är så det har varit och så är det ännu fastän vi har barn. Inte helt idealiskt i alla lägen men så är det och det enda vi kan. Marcus betalar givetvis hyra och mycket annat just nu eftersom min skrala inkomst knappt räcker till avbetalningar och färdigrätter, men i övrigt vet jag inte mycket om hans pengar eller han om mina. Eller jo det vet han. Eller det finns inte mycket att veta eftersom det inte finns några pengar, bara små fondsparanden som fortfarande pekar spikrakt neråt. Ha ha.
Så det hoppas jag. Få ordning på min ekonomi, men också någon typ av gemensam plan på det området.
Charlie -kan du hjälpa?
På tal om pengar.
Hoppas även komma på vad jag vill göra. Det ser väldigt mycket ut som att jag kommer förlora mitt jobb rätt snart så för att få ordning på klöverbiten bör jag också hitta något nytt som genererar dessa.
Mina förhoppningar.
Önskar mig säkert lite mer grejer. Som ny dator och ordning på mina papper. Och jo just det, tjockare hår och fastare lår.
Vi får väl se vad som hinner hända.
Bara första dagen idag och många kvar...
24 kommentarer:
gott nytt år Jonna!
Tycker om din blogg, den är givande , eftertänksam, och roligt! Sanna Lundell skriver i samma anda!
Den som skriver är en gammal kvinna, som kunde vara din mormor! Anna
Hur kan två människor som dessutom har barn och lever som en familj ha så olika livsvillkor när det gäller ekonomin? Har en kompis som levde i ett förhållande med två barn och arbetade deltid för att kunna vara hemma med dem (hans barn!) så mycket som möjligt. Blev så förbannad när hon pratade om att hon "lånat" pengar av honom eller att han hade "bjudit" på det ena eller andra.
Har man valt att leva tillsammans borde man också kunna leva på samma villkor även om den ena råkar tjäna lite mer (eller som jag antar i ert fall MYCKET mer). Sen känns det självklart bra att inte vara beroende av någon annan men i vissa perioder av livet kan det ju hända att det är så.
Hej Jonna! God fortsättning 2010. Det ser ut som om du har gjort en massa löften i alla fall.. Jag började sortera papper för ett tag sen att KASTA inte färdig än. Skönt börja. Dessutom så städade jag verktyg/städskåpet/skåpet, hjälp vad sladdar! att reda ut. Har en stor svart plastsäck som skall slängas men långt till sopstation men det otdnar sig. Men nu hittar jag i städskåpet själv. Bra att ha delat ekonomi i vissa lägen. Annars har jag inte gett några löften alls mer än aldrig mer skall lilla katten uppleva en sån nyårsnatt smällare, han är chockskadad men hämtar sig sakta.
Skall börja träna igen men knäskadan måste läka bättre. Ogillar nyårslöften de är till för att brytas, typ sådana skall bli smalare mm mm. Njut av livet det är så kort säger de visa. Att ständigt ha dåligt samvete för något förmörkar tillvaron för många, spec. då det gäller struntsaker som vikt mm . Slutade röka 00-talet. I övrigt hände en massa bra saker o mycket tråkiga, de senare lägger jag i livserfarenhetsburken. Visst alla kan bli vänligare , eller de flesta men man skall inte bli så vänlig att man blir dum. Leva och låta leva säger min mamma om andra. BRA. Så länge de inte klampar in o gör illa eller vill illa. Vill ni flytta så kommer ni att göra det.Hoppas du hittar din plats i yrkeslivet det är inte så lätt , men det går. Ryggen fixar du lätt Eller hur. GRATTIS igen till ditt livs kap MILO! Och Lycka till. Hälsa Marcus. Till alla tre. Extrakram till lillego Milo.
Du är härlig du! Bra nyårstankar!
Vad har du för planer för ryggen? Hur ska den stävjag? Satsar själv på sjukgymnastik sam gymträning och barnvagnspromenader!
Jo, tänkte på ytterligare en sak! Är du helt frisk nu från dina cellförändringar? Vad de cancer eller bara andra cellförändringar? Det måste hursom varit rätt psykiskt oroligt? ÅNGEST?
Väntar själv lärarbesök på tisdag som INTE är så roligt...
Ännu en sak.... kan du inte berätta lite mer vad dendär terapeuten lär ut.... vilka tips ger människan?
Går du även på egen terapi fortfarande?
Vad äter Milo nu förtiden? Har du slutat helt att amma? Håller själv på med nedtrappning just nu, vid sju månaders ålder... är uppe i ett matmål och ett grötmål om dagen - annars TUTTNING....
Gott Nytt o lycka till med jobb - ekonomi - kärlek - hus - o fastare lår (men kanske inte så viktigt.)
Köp en trisslott då kanske det blir lite klöver!
Ha en bra dag!
Framtidsfunderingar har du ju... vad gick du på gymnasiet och vad har du arbetat med tidigare då? Vad är det för jobb du antagligen kommer få sluta från nu? Hur kommer det sig att du flyttade till Norrköping när föräldrarna bor i Gävle?
Gott Nytt År! /A
2010 ska bli det bästa året i mitt liv – det var en härlig inledning av dig på detta nya år! Wow vad positivt!
Visst hade ni ett händelserikt och fantastiskt 2009, Milo-året!
Tack för din fina text du skrivit, har läst den flera gånger, den säger så mycket!
När det gäller ekonomi, delad eller inte, så har båda sina fördelar och sina nackdelar. Sen det här med jobb är ju alltid ett problem, men du får fundera lite mer kring det och när du vet exakt hur det blir med ditt tidigare jobb. Men det är ju så, att det finns inget dåligt utan att det kommer något gott ut av det, så jag tror att även om du förlorar jobbet så blir det säkert början på något ännu positivt för din och er räkning.
Och en ny bostad på önskelistan! Spännande att se vad som kan hända på den fronten.
Nu har snart andra dagen gått på det nya året, en dag som präglats av stugsittande i värmen, ute kan man ju inte vara precis i 15 gr kyla, inte jag i alla fall.
Ha en riktigt god fortsättning och kram till er!
//Maggan1
Hej Jonna!
Gott nytt år och jag hoppas dina önskningar slår in...
En tanke bara..Det låter urmärkligt med delad ekonomi när ni bor ihop och har barn, hur tänker ni där?
Ska också kolla Läckberg på tv, när lillkillen somnat. Han är 3 år och har slutat sova på dagen så han är rätt lättsövd..
Kramar
Hej!
Va kul med frågestund!
Kan du inte ha det lite oftare?
T.ex en gång i månaden?
Vad är det du jobbar med?
Har du träffat eller pratat i telefon med "imammasmage" Teresa någon gång?
Vad kan Milo säga för ord nu?
Några fick jag i alla fall ihop!
Stora kramar Tess W
Seriöst, jag fattar inte hela grejjen med att man inte ska vara ekonomiskt "beroende" av varandra i ett förhållande. Delad ekonomi är bullshit. Man ska ha gemensam ekonomi och försöka leva det göttigaste som går, speciellt när man har barn tillsammans. Herregud man är en familj, det är bara pengar. Jag hör skräckisar om svensson-familjer där man räknar kvitton och ser till att man betalar hälften hälften för allt man köper till barnen osv...Det är fan sjukt! Hatar det här individ-kapitalistiska samhället och hur sjuka den gör oss. Vi kvinnor får speciellt lida för det, för att vi måste både jobba, ta hand om barn, laga mat, ha tjockt hår och fasta lår. Kvinnorna i mellanöstern, har det fan mycket bättre...har du sett hur Iranska , arabiska och kurdiska kvinnor ser ut? Skitfin hy, hår, naglar jämt. Allt är inte paradis där heller men kvinnorna har en annan respket , som inte finns här..och familjern är fortfarande ett solidariskt kolllektiv. jaja...
delad ekonomi? konstigt... du vill ha nytt boende men vad gör ni då om DU inte har råd att bo där men marcus har råd för sin del..? ska du bo där två veckor i månaden då för du inte har råd med mer? Mycket märkligt... ni har ju barn ihop..
Tänkvärda ord, god fortsättning och med hopp om ett riktigt bra 2010 för dig.
Jag blir så full i skratt åt såna som alltid måste säga "ni som lever på era män, sparar dom till pensionen åt er". Snälla, bara för att man har gemensam ekonomi, så är man ju inte dum i huvudet. Mer normal skulle jag tro. Jag är hemma med barnen just nu, klart som korvspad att min man är försörjaren NU. Förut var min man hemma, och då var det jag som stod för den stora inkomsten.
Jag tycker det är mycket värre att den som är hemma med barnen är den som ska ha dålig ekonomi medans i det här fallet Marcus nästan badar i lyx & pengar.Helt sjukt i mina ögon. Det ska väl inte vara ett straff att vara den som är hemma med barnen? Här vill båda vara hemma och vi har varit det lika mycket. Men det är så typiskt, kommentarer om att "leva på sina män" kommer alltid från kvinnor..avundssjuka?
God fortsättning!Tycker inte det är fel med delad ekonomi,det är sån fixering omkring att man ska vara självförsörjande...Ni älskar ju varandra och har en son ihop skaffa hus & syskon först,tänk ekonomin sen,familj är rikedom !
Tina
Delad är ju ett ord som många kan missförstå. Nu skrev du att det handlade om din, alltså menar ni att den är uppdelad och inte gemensam. Andra uppfattar delad som att man delar ekonomin gemensamt.
Jag måste dock säga... Jag trodde från början att ni var ett helt annan sorts par än vad ni har visat er vara. Främst Marcus, faktiskt. Men då samtidigt även du.
Jag tycker det är jättetråkigt. Han...
Det är mycket snack, lite verkstad, för att uttrycka mig extremt milt.
Oj vad det är många som är anonyma så fort de tycker att du/ni gör tokigt med eran ekonomi. Själv anser jag att alla gör precis som de vill. Fast samtidigt så tycker jag att det är helt galet med delad ekonomi när man lever ihop, och har barn. Man är ju en familj och tjänar pengarna till just denna. Ingen i familjen ska gå och ha det bättre ekonomiskt än de andra i familjen. Man hjälps åt så gott man kan. Ingen ska behöva ha sämre ställt för att hon/han tjänar sämre. Har man valt att vara en familj, så är man en familj även i det sammanhanget. Det ska liksom inte vara en tvekan att pengarna går till familjen.
Och detta säger jag, som alltid varit den som tjänat mest i min familj. Fast jag har aldrig sett det så, jag har sett våra gemensamma pengar som de pengarna vi har i familjen. Det är totalt oviktigt vem som tjänat vad.
Men alla gör ju som de vill. Men det är ett tips att ha gemensam ekonomi när man är familj.
Hej,
jag ska försöka att formular mina frågor så att jag inte låter dömande. Jag menar absolut inte att vara dömande, alla ordnar sina förhållanden så att det passar dem bäst och som utomstående ska man inte lägga sig i (om det inte är ren misshandel), men eftersom du nämner hur ni ordnat er ekonomi så hoppas jag att det är okej att jag frågar. Min sambo och jag fick diskutera många gånger innan vi hittade ett sätt som vi tycker funkar för oss, så jag är intresserad av hur andra har resonerat och löst det.
Om du är hemma och är sjukskriven för att ni väntar ett gemensamt barn eller om du är föräldraledig med ert gemensamma barn medan din sambo jobbar och tjänar pengar - måste du alltså snåla och spara och klara dig på FK-ersättning medan han drar in pengar? Eller är det "förmögenhetspengar" ni inte delar?
Mvh Hanna
Hej Jonna! Ang delad/gemensam ekonomi... Det man gillar är förstås det bästa, och det finns många varianter. Vi gör så här: Sätter in en summa var på ett konto vi bägge har tillgång till varje månad så totalen täcker gemensamma behov. Just nu sätter jag in 9 tkr och min man 3, beroende på att jag just nu tjänar betydligt mer. Övriga pengar är våra helt egna att göra precis vad vi vill med. Vi slipper också sitta med kvitton etc... Vi har tre söner, kombi, villa och hund och har gjort såhär i tio år, fast vem som har lagt mest har växlat. Ibland har vi lagt lika också.
Vi är glada och nöjda - av var och en efter förmåga åt var och en efter behov. Ha det bra!
//Maria
Till Maria; snälla, ge mig tips på hur man kan ett hushåll gå ihop på 12 tusen i månaden. Hyra, räkningar, mat, kläder? Behöver verkligen tips!
Skicka en kommentar