skaffa hit och skaffa dit

Att folk pratar om att skaffa barn har jag förlikat mig med även om jag personligen fortfarande bara skulle gå så långt som att skaffa kattungar och tex bil. Men att det ska rådas från olika håll hur, varför och när man ska skaffa vad kan jag bli så ytterst trött på.
Nu ska man tydligen enligt en artikel inte skaffa barn för tätt för de är synd om det äldre barnet som inte är färdig med sin sparationsfas och blir åsidosatt. 3-4 år är istället lagom tycker proffset.
För det första är det väl familjens eller föräldrarnas ansvar att se till att storasyskonet inte blir åsidosatt, något som förövrigt lika (o)gärna i så fall skulle kunna hända hur många år det än är syskonen emellan om nu föräldrarna har för vana att sätta ett barn åt sidan. Och för det andra, det är inte alla förunnat att exakt bestämma hur många år som ska gå mellan 1 och 2. Om ens någon. Du kan inte veta att syskonet blir till lätt även om första barnet började gro efter första försöket.
Idag är genomsnittsåldern för förstföderskor rätt hög på sina ställen och att då ha som alternativ att antingen vänta i många år och riskera att det efterlängtade andra barnet aldrig kommer eller få dåligt smavete för att man skadar sitt första barn om man försöker på sykon snabbt och råkar lyckas. Trista alternativ tycker jag men förhoppningsvis är det inte många som läser och tar alldeles för mycket till sig.
Nä, jag tycker dessa proffs ska ägna sig åt annat, som att hjälpa och ge riktiga och handfasta råd. Om t ex hur man bäst förbereder storasyster inför ankomst av lillebror utan att hon ska känna sig utanför även om hon bara är drygt ett när han förväntas komma.

Detta är bara ett inlägg bland många andra. Inget särskilt berättas alltså här.
Reds anm :-)