söndag 26 oktober 2008

dag sextiotre -24:e veckan

Igår var det två månader sedan nedläggning. Och idag på min sextiotredjedag i vila har jag alltså gjort det, vilat, i över två månader.
Drygt tre kvar... om allt går bra.

Idag går vi med Mini in i 24:e veckan. Den dagen dagen min Dante föddes och dog. 26 maj, en fredag då. 26 oktober, en söndag nu.
Jag längtar tills imorgon då den här dagen är bakom mig och tills dess ska jag tända doftljus och dofta mig igenom det onda och oron som gnager.

18 kommentarer:

Anonym sa...

Skickar styrkekramar till er. Och fortsätt andas..
Anna

Mummel sa...

Nu är det bara positiva milstolpar kvar för dej, Marcus och Mini.

Det är fantastiskt.

Kramar och all styrka jag kan uppamma. Det kanske inte är mycket just nu, men ni finns i mina tankar.

Anonym sa...

Sänder positiva tankar.
Stor kram.
Ditte

Liv&Längtan sa...

Följer din resa, håller mina tummar att allt går bra även fortsättningsvis, vilket det helt säkert gör!

Styrkekramar.

Liv&Längtan

Nino sa...

Jag har följt din blogg jättelänge och även Marcus (i vilket jag tidvis har kommenterat i) och jag vill bara skicka dig ett ton med styrka och värme.

Låt kroppen sköta andningen och glid dig igenom dagen. Den kommer att gå förbi och du och Mini kommer att fixa det. Hoppas Marcus är hos dig, krama varandra och låt er bli varandras stöd.

Åse sa...

Hej Jonna !!
oj vad tiden har gått fort , nu vill vi att nästa 2 mån ska flyta bort snabbt, snabbt . Du är sååå duktig som pallar med det här , bara du inte blir stissig på dumma inlägg det är dom ALDRIG värda .Var rädda om varandra o magen eller rättare sagt Mini BIRRO .

Fy som jag saknar Marcus blogg att få läsa när man varit ute med Nodde ta en kopp kaffe o sen njuta av hans kloka kommentarer o tankar det är så rogivande .
Ha en fin dag på er .
Har registrerat mej på googlekonto för det gick inte att skriva som vanligt längre här på din sida .Jag är ju inte inne på andra bloggar mer än din o Marcus , så jag hoppas det ska funka nu .

Kramizar från Åse.

Anonym sa...

En extra tanke till Dante idag, men Dante är Dante och Mini är Mini!

Kramar till dig denna regniga, mulna lite blåsiga och sorgsan söndag. Hoppas du har Marcus hos dig, sällskap behövs dagar som denna för att hålla modet och hummöret uppe (annars kan man ta till Tv-kompis eller bokvän)

/My

Elin i Björken sa...

Men efter idag blir det bara bättre och bättre och bättre.

Men så klart ska man tillåta sig att sörja.

Kramis

Anonym sa...

Och just den här dagen fick en extratimme... Typiskt, va?
Tänker på er!
//Sonja

Helena sa...

Prognosen för att allt går väl ökar rätt så dramatiskt de närmaste veckorna :) Om bara fem veckor passerar du den vecka och dag då min kärnfriska dotter föddes för nio år sedan. Hennes tillstånd var egentligen aldrig dramatiskt (jo för oss naturligtvis, men inte för sjukhuspersonalen). Fast vi håller naturligtvis tummarna för betydligt fler veckor än så.

Min längsta graviditet varade till vecka 35+några dagar, och det var i jämförelse med vecka 28 precis som att föda i fullgången tid (vägde nästan 3 kg) och vi stannade bara några dagar extra på neo :)

Anonym sa...

klart att allt kommer att gå bra! du är stark jonna!

eva sa...

hej..tänker på dig..har åxå sådana dagar som man bara vill över liksom..men imorgon är det en ny dag..nya möjligheter..stora kramar..låter jobbigt med all den där "vilan" men vad gör man inte för en underbar bebis..jag hade defenitivt gjort samma som du utan tvekan! kram kram/eva

Theannapanna sa...

Tänker på er! Dagligen...
Hoppas dagen snart är över så den är historia, men ägna Dante alla tankar du känner för... det är hans dag idag.

Minis dag kommer - om några månader - o den dagen får ni äntligen ett syskon till änglarna att krama om o längre fram även berätta om dem för...

Jag önskar så att tiden får springa på för er... men det gör den redan - var inte länge sedan du berättade att du var gravid - även om dagarna kanske går sakta i Jonna-land...

Kramar!

Anonym sa...

följer din resa här på bloggen.
håller alla tummar jag har för er och hoppas att allt ska gå vägen!

har en vän vars barn föddes i vecka 26 och är i stort sett kärnfrisk idag! tänk så liten han var,men sååå levande!
för varje dag som går öker chansen för er att nå ert mål! att få vara mamma & pappa till ett levande barn!
kramar hanna

Carolina sa...

Jag och eran lille Dante har samma födelsedag! Delar gärna födelsedag med honom... Kram!

Anonym sa...

Har tänkt mycket på Dig sedan Marcus medverkan i TV4:as morgonprogram och nu inne första gången och läser din blogg och blir så berörd. Har själv ett "tomrum" sedan 6 veckor tillbaka som gör så ont. Kommer fortsätta läsa din blogg och hoppas på allt gott för Dig, Marcus och Mini.

Jojjo841212 sa...

Jag håller tummarna för dej o magen, jag e också gravid nu o oroar mej hela tiden.
Hoppas allt går bra, följer din blogg från o med nu!

Helene (Hella) sa...

Jag kan inte annat än fälla några tårar när jag läser ditt inlägg. Jag förlorade oxå en liten i v20.
Jag hoppas verkligen att det ska gå bra denna gång!!
Kram från mig.