onsdag 17 december 2008

telefonfobi och pubande

Har under mina 115 dagar i husarrest (med viss modifikation på sistone) utvecklat en spännande form av fobi. Mot telefoner. Eller inte telefoner i sig men samtal i dom. Jag pratar med Marcus och familjen, ibland någon utifrån om det är bestämt innan, men där drar jag gränsen. Skulle inte få för mig att svara när okända nummer ringer, än mindre ringa upp, något som det varnas för här.
Men på riktigt, även innan min olust att prata oförberedd med folk skulle jag inte fått för mig att ringa upp ett missat nummer från varken in eller utlandet, framförallt inte ett med landsnummer +88. Gör någon verkligen det? Ringer upp missade nummer? Varför det? Nyfikenhet?
Jag har ett spännande nummer som jag missar flera gånger varje dag, med flit, från Stockholm. Ingen aning om vem eller vad det är, men jag bara vägrar svarar. Den som ringer lämnar inget meddelande heller (då kan det ju inte vara viktigt) och numret finns inte nånstans. Och sådär håller vi på. Jag är inte längre särskilt nyfiken på vem det är, tycker mest det är tröttsamt, men har en så pass trevlig melodi på mobilen så det stör inte så mycket egentligen.

På tal om modifikation i tillvaron. Jag var och rullade med Jess idag och drack först en kaffe på fik och gick därefter på pub! Jättekul var det. Kunde inte sitta mer än en halvtimme på hårda stolen men det kändes häftigt att vara på pubrunda, eller runda och runda, men ändå.

Lokalen på pub Black Lion Inn var mysig på ett brunt pubbigt sätt och atmosfären likaså. Men ur rullstolssynpunkt får den ett överkryssat hjul. Noll handikappoäng. För det första var det ett antal trappsteg upp och för det andra två dörrar därefter innan vi kom in. Jag hasade mig upp på egenhand med viss möda, sedan fick vi hjälpas åt att försöka få in stolen, något som gick efter mycket om och men och med ytterligare lite hjälp från ett par andra. Såvida det inte finns ytterligare ingång rekommenderas rullande gäster ta sin öl annanstans.
Fast trots diverse svårigheter var det en trevlig bekanskap för en gammal pubälskande typ och ed medhavd kudde satt jag åtminstone rätt skapligt den tiden vi var där.

Nygamla Café Soda på trädgårdsgatan, mitt emot puben (behövde inte förflytta oss långt) har slagit upp portarna igen efter två års tystnad, åtminstone utåt sett, och jag blev väldigt glatt överraskad av de många och sköna (provade bara en men gissar att det var samma standard på resten) sofforna som fanns. Dessutom var det ett litet hörn för barn att sitta och rita på. Trevligt! För de med barn. Tyvärr var det en tröskel in i lokalen så den rullstolsburna fick ställa sig upp och öppna dörren och för att ta sig till toaletten var det ytterligare ett antal, låga visserligen men ändå trappor och inne på toa skulle man kliva upp för ännu en för att komma åt stolen, så för kunder på hjul var det ingen höjdare, men stort plus ändå helt subjektiv från mig för sofforna! Där kommer jag ligga fler gånger.


Hej hopp.

7 kommentarer:

Helena sa...

Jag tycker att det är ovantat många som ringer upp. Jag ringer då och då i tjänsten upp människor som ju iofs ser varifrån jag ringer och kanske kan lista ut vad jag vill, men det är väldigt många som faktiskt ringer upp utan att man lämnat något meddelande.

Jag tror att folk som ofta har annonser på t ex Blocket är generellt flitiga på att ringa upp även helt okända nummer.

smultron sa...

Ja, det gör folk. Ringer upp missade okända nummer. Skrev ett inlägg om det i oktober- Paranoia.

Anonym sa...

Måste tipsa dig om aromboden.se och deras julkaffe

Gillar man kardemummakaffe är detta som en dröm

/Tisalen som just nu avnjuter en kopp

Anonym sa...

Satt precis och kikade på lite recept inför nyår och snubblade över det här: http://www.alltommat.se/recept?recipeid=1567
Kom att tänka på ditt blogginlägg för nån vecka sen! Nåt att testa kanske? Hoppas den är lika god som den du skrev om.
Fast nu kom jag på att du ju precis skrivit att du skulle hålla dig borta från bruna kladdiga saker, men kanske till nyår? :)

//Hanna

Petra sa...

*s* Vi är också förföljda av ett 08-nummer som inte går att spåra: 08-56619850. Eftersom vi är med i Nixregistret tycker jag att man borde slippa den där typen av samtal (för jag antar att det är någon som vill sälja något). Jag blir helt obstinat och bara vägrar svara, trots att det troligen är betydligt mer irriterande för mig att se det där numret varje dag på telefondisplayen än att svara en gång. ;-)

Miss Worried sa...

Var oxå förföljd av ett 08-nummer som inte gick att spåra. När dom ringde för 3000:e gången orkade jag inte mer. Jag svarade... å det var nån typ av telefonförsäljning...surprise-not! Så ni missar inget....fortsätt ignorera =)

Anonym sa...

Sthlm-s nr är säkert en säljare om h*n ringer flera gånger. Dom får ju inte ha dolt nummer längre men kollar man på eniro eller liknande så finns det inte precis som du säger. Bara att skita i :-)