Sitter och väntar på lunchen. Eller att Marcus ska komma hem från affären och sedan laga lunch. Allt blev lite framskjutet idag så därav lunch till middag.
Det regnar ute. Riktigt regnregnar, sådär som det bara kan på hösten eller närsom i England. Jag har aldrig gillat regn. Tycker det är otrevligt att bli blöt. Stripigt regnblött hår som kletar mot kinderna och slaskiga strumpor som kyler ner stackars tårna som inte kan komma undan. Nej regn har aldrig varit min grej.
Men just nu... Gud vad jag skulle vilja gå ut. Ut i regnregnet och hoppa i pölarna, vända upp ansiktet mot himlen och gapa. Kom regn, på mig bara! Svämma över mig, blötlägg mitt hår, min hud, mina strumpor och stackars tår.
Men nej. Det går inte. Jag blir sittandes här en kort stund till. Sedan lägger jag mig i soffan. Tar en värktablett eller två och hoppas kvällen går fort.
Missförstå mig inte. Jag är glad än. Riktigt lycklig. Mini sparkar och mina doftljus brinner. Men jag har ont. Överallt har jag ont. Kan inte röra mig och det ska jag ju inte heller, men som det här stillavarandet värker. Det värker i kropp och det värker i själv. Jag vill ut och hoppa, eller bara gå några meter. Ta på mig lite röd läppglans och ny fin tröja och gå ut och bli blöt.
Men jag får inte. Kan inte.
Tre månader till tänker jag och andas. Om allt går bra.
Och det är det värt.
Såklart.
Nu kom Marcus.
13 kommentarer:
"Det värker i kropp och det värker i själv". Vilken fin felskrivning. Poetiskt på nåt vis.
Usch för regn och rusk...den perfekta tiden att tvingas vara inne. Tänk VÅREN!!!! Sol på dej och lova mej att INTE längta ut till regnet!!
Rätt ny på bloggen. Flitig läsare sedan Marcus medverkan i Tv4 morgonprogram för 2 veckor sen. Förståt lite mer din situaton nu efter du skrivit mer i din profil. Tycker det är så härligt att se för varje dag jag går in på bloggen att dagarna tickar ner för Mini att bli klar för världen. Förstår att 3 månder måste kännas som en evighet i din situation men det är det ju som tur är inte, det är ju faktiskt rätt snart!
/Malmöit
Alltså allvarligt - kan ni inte hyra en sån där sjukhussäng så kan Marcus köra runt dig lite ute på stan? Du kan ligga och titta upp i himlen.
Du Jonna, har tänkt på en sak. Gör du massa gymnastiska stillaliggande övningar för att hålla musklerna i kroppen vid liv? Eller krävs det mer än flera månander av liggande för dom att förtvina? Bara en liten fundering!
Jag har följt din blogg sporadiskt (dom dagar jag orkat) en tid nu... Jag önskar jag kunde beskriva det hopp du ger mig... Du är verkligen en stark människa - jag önskar jag hade hälften av din styrka! Jag har haft 2 missfall det senaste året... två ggr har mitt hopp tänds-och två ggr har det slocknat. I kväll sitter jag här med ett positivt grav.test igen.. borde vara lycklig men jag är mest bara rädd. Önskar jag kunde känna hopp - att jag kunde vara stark - det är ju det här som jag längtat efter..Hur orkar man igen? / H
Har du sett SATC-filmen än, och i så fall, vad tyckte du? *nyfiken* ;)
Vet många som har blivit hjälpta av akupunktur...kan du inte försöka hitta någon som gör hembesök??? =)
Vad själv sängliggande med svåra smärtor största delen av min sista graviditet, och vad är lycka då. Lycklig är man, skit mår man, ont gör det. Jag tänkte ofta på alla stackare som lever med svår kronisk värk, tack och lov visste jag att min skulle ha ett slut. Men visst är det samtidigt värt varenda dag, belöningen kommer snart. Kämpa på! Och visst får man säga hur jävla tungt det är, ut med det bara! Kramar!
Hej där! Ja, vem gillar regnet?! Inte jag. Men jag kan förstå att till och med det känns lockande efter att ha varit sängliggande så länge. Och som sagt, om tre månader.....DÅ kommer du gå där STOLT och VACKER med dina M;)Ha en myspyshelg nu. Många ljus går det åt i dessa tider. Men oh så mysigt det är. Kramar i massor
Vad skoj att de pratade om din blogg idag hos Adam & Gry. Gry pratade så varmt om den o jag ville verkligen göra det med. Du är ju i alla fall nominerad till Sveriges bästa tjejblogg och jag hoppas att du vinner. Du har en jättefin blogg och jag följer dig/er varje dag.
Vill bara säga att jag blir så glad för varje dag som går.
I vår får du gå ut. Tillsammans med Mini.
vad skulle hända om du gick ut och stod i regnet en stund då?
Skicka en kommentar