Nu blir jag lite fundersam.
Mitt onda, det här i de där ligamenten är värre nu efter ärtsoppan. (Och jag vet, jag är ett pulver som inte lät bli det, men det är ju torsdag och med en plätt till var det så perfekt bara.) Hursom, jag tänker att ontet i ligamenten kanske egentligen är tarmarna? Eller? Fast samtidigt kanske ligamenten blir mer onda av att tarmarna är onda, som nu? Hmm, svårt. Himla ont gör det och har gjort sedan igår sen trippen till sjukan och sittandet och travandet där. Så då borde det vara ligamenten ändå, eftersom det blir värre av sitta och gå?
Nu är det lite smågnälligt känner jag, ont gör lätt det med folk -mig.
Fast något som är väldigt, väldigt bra i det hela, och nu viskar jag det, är att sammandragningarna nästan hela dagen har hållt sig på betryggande avstånd. Ti hii. Inte en tanke på bricanyl. Men vi pratar tyst om det, ok? Så inte kroppen får för sig nåt och börjar visa upp sin dumma sida. För att vara helt ärlig så har det bortsett från igår, varit ganska hyfsat senaste dagarna. Kan det vara så? Jag tror faktiskt det. Men som sagt, sshhhhh!
Sen har vi ju foglossningen. Ni är många som kan mer än jag om det här, är ju tyvärr själv mer ett proffs på psykisk smärta och oro så jag hoppas det är ok om jag ältar några rader kroppsbesvär nu.
Foglossning ja. Är det den som känns ner på insidan av låren? Det som gör benlyft i princip omöjliga?
Det är helt ofattbart att ett tillstånd som detta och jag pratar inte om graviditeten i sig utan biverkningen den kan medföra, som tex detta rörelsehinder inte klassas som sjukdom. Hade inte risk för missfall och förtidsbörd varit mina "diagnoser" skulle jag då varit tvungen att kräla till jobbet så här? Hur då?
Har ju iofs fortfarande inte hört något från FK ang min situation så jag ska inte säga så mycket om det än... kan bara säga som så att om det här med mindre sammandragningar (shhhhh) fortsätter imorgon ska jag starkt fundera på att ringa dit. Det kommer säkert kosta några stycken, men jag undrar hur nyttig stressen av ovissheten egentligen är på en skala.
Snart kommer min pappa hit också! Det är roligt! Så trots en massa trist ajajaj och svårighet att sitta, ligga och... ja gå är ju redan förbjudet, så är jag väldigt glad just nu! Saknar Marcus såklart, men han kommer snart. Och så länge Mini sparkar och buffar för glada livet så känns också lillpappsen nära.
8 kommentarer:
Jag hade svår foglossning med alla våra tre barn och värst var det faktiskt med det första. Låg inlagd på sjukhus och åkte rullstol sista veckorna. Snittades ett par veckor i förväg med varje barn p g a foglossning.
Som väl var var jag gravid i slutet av 80-talet och i början av 90-talet, för på den tiden blev man sjukskriven för svår foglossning. Inte en chans att jag hade kunnat jobba när jag knappt kunde röra mig och fick inte ens lyfta barnen hemma. Den konstanta smärtan gjorde mig helt slut både fysiskt och psykiskt.
Ja, foglossning kan stråla ner i låren p g a nerver som kommer i kläm. Bäckenet kan även "låsa sig" i olika lägen. Jag har stor förståelse för hur ont du har, så det är bara att gnälla på. Bättre att du gör det på bloggen än över Marcus där hemma;-)
Se till att få ett sacrobälte som avlastning och använd kuddar mellan benen. Man kan även använda TENS-plattor för smärtlindring. Jag fick låna det av sjukgymnasten. Annars gäller det att hålla en smärtan på en "jämn nivå" med hjälp av tabletter.
Om du kan hasa till mikron då och då och värma en vetepåse så är vetevärmare väldigt skönt.
Annars så ska ju allting få en ny plats där i magen. Livmodern växer och puttar undan alla andra organ. Rätt alien-aktigt när man tänker på det. :-)
I övrigt när du har foglossning så ska du låtsas som att du hela tiden har en snäv kjol på dig. Dvs håll ihop knäna vid alla rörelser om du inte redan gör det.
Jag gissar att det för dig förvärras i och med ditt liggande tillstånd i och med att musklerna inte blir så mycket använda.
Jag hade mycket besvär under min graviditet och på slutet kunde jag inte ligga ner lång stund åt gången. Kunde inte heller gå annat än med kryckor och sitta gick inte heller särskilt bra. En solstol i käckt bakåtlutat läge var ett bra alternativ. *tipsar*
Nog är det foglossning alltid. Åh, så trist! Det som hjälpte mig var akupunktur. Jag fick det av BM 1-2 ggr per vecka. Kan inte de göra hembesök hos dig. "Min" FK beviljade faktiskt sjukskrivning, först ½-tid, sen 1/1-tid. Knas att det ska vara skillnad beroende på var i landet man bor. Tipsar också om "glidlakan" till sängen. Och hal pyjamas. Då glider du lättare när du ska vända dig. Hoppas på bättring!
Foglossning kan göra att nerver kommer i kläm - gjorde så för mig och jag hade vansinnigt ont i ljumskarna - så det du känner på insidan av låren kan mycket väl vara foglossningen...ev åxå sviter av stillaliggandet
Jag har ett svagt minne av att ontet i ligamentet var lite kopplat till mag-tarm-paketet. Det var gärna värre mot kvällen, när magen var full.
Är det för fullt i tarmarna och dom jobbar på så känns det definitivt nedåt ligamenten och trakterna därikring. Kan göra riktigt ont och vara obehagligt.
Känner igen det.
Foglossningen, ja, inget roligt. Upptäckte att sover man i soffan och får ner höften i en skarv så avlastar det höfterna och fogarna lite så nu sover jag på tvären i sängen!
/TrasselElin
Det man ska tänka på är att man faktiskt belastar kroppen på de mest knepiga sätten som gravid. Dvs man kan ha ont lite här och var och det behöver inte vara foglossningar.
Det är lätt att man kallar det foglossningar eftersom det är vad alla pratar om. Kroppens leder och ben blir mer rörliga eftersom kroppen förbereder sig för en förlossning och med detta innefattar även det smärtor.
Under graviditeten avlöser smärtorna dessvärre varann. Är det foglossning så kommer du nog snart se att du kommer få ont på de flesta ställena för att du försöker ligga på det sätt som minst smärtar.
FK kommer absolut inte att bråka med dig om detta. Med din historik och dina krämpor och besvär finns det ingen som ens skulle för en millisekund se det på något annnat sätt.
Lycka till med allt. Och smärta tyder ofta på att allt är bra!
//Sonja, been there done that ;)
Jag håller fortfarande koll på dig! *KRAAAAAM*
Skicka en kommentar