onsdag 19 november 2008

dag åttiosju -en mycket bättre dag, kanske

Jag skulle ljuga om jag sa att det kändes bättre idag, men eftersom jag tror på självbedrägeri till viss del om den utförs i bra syfte så säger vi just så:
-Det känns mycket bättre idag!

Sov länge och det är aldrig fel. Tycker mycket om att en tredjedel av dagen redan är över när man kravlar sig upp ur sängen. Det var en hackig natt, som köttfärs. Vaknade, somnade, vaknade somnade, men aldrig med långa mellanrum och alltid med en dröm bakom och framför mig. Bland annat drömde jag lite läskigt men ändå fint om att jag och Mini höll handen genom magen, det gick tydligen att göra så och så gjorde vi.
Jag har ännu inte satt på stor-TVn av rädsla att flimret är kvar, vart jag nu hoppas att det skulle ha hamnat. Vill kunna börja se Heroes lite senare om det bara är någorlunda bra bild, samtidigt som jag starkt funderar på att återvända till sängen, leta reda på en ny bok, som är bra och dra täcket över oss. Haft lite svårt för att läsa sista tiden, de vill inte riktigt hänga ihop orden och meningarna så jag måste försöka träna upp förmågan och koncentrationen igen. Ja, det ska jag göra, sängen nästa.
Tyvärr är min näsa konstant lite täppt just nu så mina doftljus gör inte det de vanligvis brukar, men jag ska spraya på parfym och smörja in mig med luktagott och hoppas det ska tränga igenom och verka glatt lugnande.
Jag har det bra egentligen, det vet jag, är glad över Mini i magen och kexen i skåpen, men ibland när man känner sig som ett stort molande tandvärk är det svårt att komma ihåg eller tänka på det som faktiskt ÄR bra. Jag menar mensvärk, huvudvärk eller riktig tandvärk, ja ta vilken värk som helst när den håller sig till ett eller ett par ställen max är verkligen att föredra mot en ständigt värkande massa av kropp. Men det är inte synd om mig, inte ett dugg, bara lite jobbigt och ont, något som tyvärr tagit (fått) lite för mycket fokus just nu och kanske måste det få det emellanåt för att sen tigas ihjäl igen.
Men hey, det känns trots allt mycket bättre idag!
Säger vi.




Blev väldigt glad över recensionen om Marcus föreställning från igår. Han är kung! Som jag skulle vilja se den igen. Det finns ingen som är roligare, innerligare, bättre än min M! Så det så.

Glöm inte att rösta på honom, HÄR!

7 kommentarer:

Annelie sa...

Du har den bästa av anledningar, men jag hade blivit galen av att ligga i soffan hälften av de dagar du klarat. Så gnäll på om du vill, det är du berättigad!

bambi sa...

*Välkommen till min blogg!*
28-åring som bloggar om livet
som nybliven mamma,
Odd Molly-beroende,
gymnasielärare, förlovad,
stockholmare, bilförare,
shop-o-holic, kattägare,
chokladberoende, mm.

*Jag har 800-1000 besökare per dag, så så dålig kan väl min blogg inte vara? ;)*

Just nu! Tävla om fina smycken från Katts of Sweden!

Anonym sa...

Hej!
Jag läste i ett av dina inlägg att du letade efter en klänning. Har du kikat på wwww.asos.com? Kram

Anonym sa...

Det hade varit en riktig upplevelse att få se Marcus föreställning. Törs väll inte hoppas på någon världsturne med stopp i afrika. Men kanske någon filmar den! Om det händer så vill jag köpa en kopia. Tänka att få se det på vår stora filmduk, Marcus i verklig storlek i mitt vardagsrum, talandes om saker jag saknar ord för att uttrycka.
Imorgon är en ny dag och fan ta den om den inte blir lite bättre än idag.
Gabriella (som hämtat sina IVF sprutor och oron hoppade tusen steg upp)

Anonym sa...

Vilken fin dröm att ni håller varandra i händerna du och Mini! När jag väntade min lilla tjej tänkte jag ofta den tanken i vaket tillstånd, att jag mentalt höll bebisen i handen. Framför allt under värkarbetet vid förlossningen hjälpte det mig att tänka "Jag håller dig i handen älskling genom varje värk så tar vi oss igenom det tillsammans". Jag känner sådan ömsinthet när jag tänker på det idag och samtidigt håller min älskade lilla tvååring i handen på riktigt. Kram ulrika

Lina sa...

Vilken underbart fin recension M fick!
Synd att man bor här i Skåne land för inget som M gör tycks nå oss här i söder....*snyft*

Hoppas du får en go nattsömn!

PocketDream sa...

Hej!
Jag har följt din blogg av o till nåt år, har hittat hit via Marcus blogg.
Det gör ont i hjärtat när jag läser vad du skriver, det du måste gå igenom varje dag. Din rädsla och tvivel men också din styrka lyser igenom texten.
Jag håller båda tummarna på att det ska gå vägen för dej och ditt barn den här gången.
Försök höja dej över alla negativa känslor du har och föreställ dej dagen då babyn kommer... I samma stund så kommer alla upplevelser dittills att blekna, jämfört med det nya livet. Det är så otroligt väl värt det.
Lyckospark!