onsdag 4 mars 2009

jag såg en film

En hel sådan, och inte vilken som helst heller, utan Sex And The City! Äntligen. Som jag väntat och laddat. Hängde till och med, måste jag kaxigt upplysa. Nästan hela vägen. Fick i och för sig dubbelkolla ibland med Lisa om vad som hände, vad någon sa, vem som sa etc. Men för att ha en amningshjärna av mos måste jag ändå säga att jag fattade förvånansvärt mycket och snabbt. Inte den svåraste av filmer kanske, men med senaste tidens svårigheter att ens hänga med i Glamour eller Se och hör kan jag inte ta något för givet.
Filmen var i alla fall jättebra! Underbar till och med! Fick springa ifrån ibland och andra stunder sitta och gunga en trött liten Milo Santino (nope, det är icke bestämt vilket det blir, vad Marcus än försöker med :-)) på axeln, så jag ska nog försöka se den snart igen med mindre avbrott och en hjärna som kan lägga ihop 2+3 helt på egen hand.

God natt godvänner.

20 kommentarer:

Anna sa...

Ha Ha är det så att Marcus fortsätter kalla lillkillen för Santino? Han skrev ju det ett tag, men började sedan skriva Milo Santino igen.
Med tanke på att det snart kommer krylla av Milo'sar här i Sverige och Santino är ett sådan vackert namn. Så känns det ju som att ni borde slå till och låta honom heta Santino som tilltalsnamn. Det är ju så fin och så gulligt och så otroligt passande på den lille rackaren. :)

Härligt att du lyckades ta dig igenom en hel film.

Kram.

Elisabeth sa...

Jag tycker verkligen ni borde ha Milo som tilltalsnamn =)
Min väns son heter Milo och det är världens roligaste och finaste.
Kanske att han brås på sina föräldrar och sin otroligt underbara och störtsköna storasyster.
Men låt oss säga ,bara för att, att det är pga namnet ;) och alla Milosar är sånna.

Anonym sa...

Grattis till er fina pojke som blir en månad. Tack till dig och Marcus som påminner oss föräldrar om att ta vara på tiden med våra barn. Allt gott till er. Sanna

Anna-K sa...

Hej! Vad roligt att du kan börja få lite "normal tid för dej själv "även om du sitter i soffan o tittar på film, o lille Milo är en armlängd bort. Han vet vad du behöver.Ha en bra dag!

Anonym sa...

Boktips!!

Nu måste jag tipsa om en liten tunn och sååå bra bok! Den heter Pobby och Dingan. Ben Rice har skrivit denna lilla pärla!! Jag älskar den!! Klarade läsa den i amningsdimman! Läs här:

http://jenniesboklista.com/?tag=pobby-och-dingan

Linda

Veronica sa...

Namn ja.. mycket tänkande och velande.. Mjuka namn är fint, Santino låter hårdare än Milo,sedan får man ju ha i åtanke vad det kan bli för eventuella smeknamn av namnen när han blir större. Som sagt mycket velande och tänkande blir det..

Mira sa...

Nu har jag äntligen läst Svarta vykort och det jag inte kan fatta är varför de inte satte ett cerklage efter att ni förlorat Dante. Eller de kanske inte visste att det var det som var fel...

Glad att det har gått så bra nu!

Kramar

Lisa sa...

Jag fick den filmen i julklapp men har inte hunnit o se den än. Jag VILL se den men det får bli när man får mer tid över. Jag är nog den enda som inte har sett den än...hmmm...ha en fin dag!

jh73 sa...

Hej
Snoriga små bebbar e inge kul, kan "trösta" dig med att min yngsta fick öroninflammation och halfluss när han var 3 veckor. Sen fortsatte han vara sjuk. Om och om igen. Brukar säga att han är uppfödd på penicillin och alvedon ;S. Vad skönt det måste vara för er att ha honom, varm levande och här. Gläds oerhört med er. Förlåt mig nu Jonna men jag måste skriva några ord till Katarina.

Katarina: Du verkar inte riktigt ha förstått detta med empati, och kunna förstå andras sorg och smärta. Tror inte för ett ögonblick att det Marcus och Jonna vill är att Milo ska leva i skuggan av sina små änglasyskon. Det är DERAS sätt att hantera sorgen och saknaden, det är DERAS tankar. Sorg och sorghantering är så individuellt det är lite som fingeravtryck.....alla är olika även om alla går igenom samma faser så är den personliga upplevelsen olika, man hanterar det olika. Blir arg när man inte kan ha mer förståelse för människors sorg........Bara för att de nu fått sin efterlängtade son så innebär ju inte det att de glömmer sina döda barn. Det handlar inte om att mjäka med, eller bara tycka synd om. det är många som inte gör det emn som inte är brutala i sitt sätt att förmedla det. Hellre än påhopp så låt bli att kommentera. du kan reta dig i tysthet eller med de dina, men gör inte 2 människor illa som redan haft ett helvete genom elaka kommentarer som faktiskt är ganska korkade.

Jonna: sorry, det blev en lång kommentar men jag kunde inte sluta, ibland bara forsar det ur mig när jag stöter på såna människor. Fortsätt räkna veckor eller dagar om du känner för det. Jag gör själv det just nu sen jag förlorade min syster hastigt och oväntat. Kram till er alla 3

Anonym sa...

Alltså, jag tycker att Marcus är lite respektlös som kallar honom Santino faktiskt! Sitt barns namn ska man väl VERKLIGEN vara överens om! Han får några minuspoäng av mig där, trots att jag annars gillar honom.

Anonym sa...

Skönt med lite sömn! Ok - jag vet att du är överöst med råd, men det är så himla mkt hjälp om man slipper vakna till så mkt att man inte kan somna om, vid nattamningarna. Låt honom ligga i er säng på natten bredvid dig och tutten så kan han amma bäst han vill. Jag kunde vakna ibland av att min bebis plötsligt låg och ammade (halvsovande precis som jag hihi). Ska man upp och rodda med bebisen i en säng bredvid riskerar man ju att både pigga på sig själv och bebisen. Även om man måste styra upp nån amnings-bh så kan man göra den i en dvala som funkar att somna om på. Det är guld värt!

Bra skrivet förresten Jh73! Och som ett litet tillägg: Jag tycker Jonna och marcus verkligen är föredömen i hur de hanterar sin sorg. Dom håller minnet levande av dom döda barnen genom ritualer och genom att prata om dom. Dom är öppna med sin sorg och får därigenom både möjlighet att själva bearbeta sorgen och samtidigt hjälpa andra i samma situation. Sorgen efter barn som inte fick leva kan aldrig vara nåt fult att prata om, däremot svårt - tydligen mest för omgivningen. Och man skadar sig själv om man försöker förtränga och förneka.
Att köra nåt hyschhysch för att "skona" det nya barnet skulle barnet både genomskåda, missförstå och må dåligt av. Grattis Milo Santino till kloka föräldrar som vid sidan av all kärlek lär dig vikten av ärlighet, mod och värdighet.
kram Ulrika

Anonym sa...

Angående namn:
Båda era namn på lillkillen är fina!
Men... det är faktiskt mycket mer praktiskt att ha tilltalsnamnet först i "namnraden", annars kommer många säga fel och ändå kalla honom för Milo på tex olika myndigheter, vid upprop i skolan etc. Och när han blir större skickas posten tokigt.
Tycker åtminstone lilla jag.
Kanske ni i annat fall kan byta till Santino Milo....

Marie sa...

Namn ja... Jag har ju lärt känna honom som Milo Santino nu... Varför inte dubbelnamnet? Utan bindestreck då förstås =)

Sex & The City? DET är en prestation vill jag lova...jag har inte ens lyckats köpa den än ;)

*kram*

Anna sa...

Ja, Milo Santino känns ju som det perfekta tilltalsnamnet.
Tycker inte man ska haka upp sig på om namnet kan bli smeknamn .. det kan typ alla namn bli. Och "kärt barn har många namn" .. så vad gör det?
Inte heller bry sig om tilltalsnamnet är det första eller det sista eller båda av dem eller vadsom. Lite fel här och där är ju ingenting att lägga någon vikt på. Det kan bli fel hur man än gör. Och vad gör egentligen det?
Milo Santino är ju helt superbra också om ni inte är helt överens om vilket namn som ska vara tilltalsnamn. Då får ni ju båda som ni vill och ert barn får två helt fantastiska förnamn.

Kristina sa...

TINO är väl ett jättegulligt smeknamn till Santino....skulle väl inte göra ett dugg om han blev kallad för det!? Det går att göra smeknamn på allt. Beror på hans kommande kompisar:-) Milo kan lätt bli Mille eller kanske Lolo, vem vet! Eller vänta....han kommer föstås att kallas Totti när han lirar med grabbarna!!

Anonym sa...

Hrm!
Jag upprepar: det är NI som ska bestämma namn.
Jag vet: låter överbeskyddande.
Men...
:-) Mohikanen.

Safi sa...

Härligt att du lyckats se filmen. Jag köpte den i somras och har fortfarande inte hunnit se den. Min lille kille är 10 månader nu! Borde ha haft tid att titta på filmen nu tycker man. Men icke! :S Riktigt längtar efter att få se den, men det blir väl först i sommar när jag är fri från studierna ett tag.

Lycka till med allt! By the way Milo är riktigt fint. :)
Kram Åsa

Anonym sa...

Kristina: ..eller när han blir transa klädd i rosa fjädrar och byter namn till Eva .. Eva Totti Birro

Linnea sa...

Det är inte alls jobbigt att inte ha sitt första namn som tilltalsnamn. Jag heter Linda Linnea och jag har bara blivit kallad Linda ett fåtal gånger, och då aldrig på upprop eller liknande, kanske nån gång i nått myndighetsbrev men vilka det nu är som har koll verkar veta att jag hater Linnea och inte Linda...

Andrea sa...

tycker det är fint med Milo santino som dubbelnamn!