söndag 15 mars 2009

sol

Sa jag att jag var trött? Jo det gjorde jag nog. Och det är jag. Försökte råda bot på det och sova en stund här på seneftermiddagen då bebis sov så fint, men det gick inte. Kom då på att vi ju hade sol idag. Ute. Missade den. Fan. Behöver sol känner jag. Kanske inte alls sömnbristen så mycket som densamma på sol som gör mig trött? Måste passa på nästa gång den skiner.

Nästa vecka är lite av en tuff vecka. Vi ska få faderskapet fastställt, åka på familjeäventyr till Stockholm och gå till BVC. Spännande och kul, framförallt det där med Stockholm. Men jag vill samtidigt att det ska bli gjort, fort, så jag, vi, får komma hem och gå in i bubblan igen. Bubblan är bäst, vi trivs bra här. Trots trötthet.

4 kommentarer:

Anonym sa...

Hej lilla trötta mamma,jag vill säga att jag tycker det var skit att du skulle få den där bölden,hoppas verkligen du blir av med den snart.Sen undrar jag om du tänkt på att"mjölka"ut för nattmål så att Marcus kan ge bebis mat eller under dagen så du kan sova lite då,vilket som.Hur mycket man än älskar sitt barn så måste man sova ut mellan varven(inte för inte som det används som psykisk tortyr hos vissa element)
Och du,din röv är inte stor,då har
du inte sett min,en världsdel,men fördelen är att jag missar inte stolen:) och den är byggd av choklad och goda mackor ,livet är kort så njut och ha det bra,du får tillbaka spänsten när du jagar runt en ettåring så småningom.Ha det så bra nu under veckan.
Kramar till er alla 3, Margreth

Stina (med Svea utanför magen) sa...

Hej på er!
Var ett tag sedan jag var här och läste. Trodde du skulle få må bra nu. Hoppas bölden försvinner, låter hemskt! Krya på dej!
Bär den underbart söte lille killen så mkt du orkar. Tror garanterat att du får ett tryggare och därmed självständigare barn med all närhet och bekräftelse. Okunnig människa det där! Strunta i sån skit!

Själv har jag blivit mamma nu!! :) 3 veckor tidigare blev det tillslut. Hann aldrig bli 10 veckor på soffan som ordinerat. Vattnet gick för en vecka sedan och 2 dgr senare skulle jag sättas igång eftersom inget alls hände. Hade inte en förvärkar nu...men var redan öppen 3cm när vi kom in för igångsättning så jag slapp det. Blev lite kritiskt det sista men det löste sej!
Är så underbart att vara mamma. Finns inga ord som beskriver alla känslor man har. Fantastiskt!!

Ha det bra så länge!

Annika M sa...

De tre-fyra första månaderna var verkligen som en bubbla. Främst när äldste sonen föddes. Med yngsta tvingades man på något sätt att leva i verkligheten också (trots att yngste sonen var "värst" - sov sämst och skrek mest - så var man tvungen att få livet att funka för storebrors skull).

Men jag är fortfarande trött - och har fortfarande sömnstörningar. Inget kul alls. Så sov, sov, sov -när du än får möjlighet. Se till att asmbon, mamma, svärföräldrar, en kompis, tar en promenad med vagnen - och SOV!

Mira sa...

Förstår att hemma känns mest tryggt! Min kompis sa att det tog ungefär 3 månader för henne att lära känna sitt barn...hon är också snittad, det kanske har nåt med saken att göra? Hursomhelst så tar det en stund att lära känna sitt barn och veta vad han vill när han skriker och då är det säkert så att hemma känns mest tryggt!

Kramar