söndag 1 mars 2009

första söndagen i mars

Så var det alltså mars och den andra månaden i livet har således startat.
Känns som att det var jag som föddes i februari och på sätt och vis är det ju det med. Den nya personen, den bättre Jonnan har gjort entré!

För vår underbare lille son Milo Santino är det nu mars för första gången på riktigt. Vilken grej. Att med små babysteg bokstavligt talat kliva in i, eller åtminstone närmare, sin första vår. Finns det nåt häftigare?! Tänk när vi kan se den här nervigaste och tuffaste tiden i backspegeln och förhoppningsvis le lite lätt åt den, då är det vår! Milo Santinos första.



Natten till idag blev ännu ett kapitel i sömnlöshetens töcken. Dock kändes det som att killen hade det lite lättare emellanåt. Hoppas det är en trend som startat. Under dagen har han stundvis varit på något som jag tolkar som ett riktigt bra humör. Jag vill gärna ha rätt. Dock är det fortfarande inte helt utan ljud han andas.
Nu sover han lite gnyigt i bärsjalen (Moby wrap) som jag fortfarande har svårigheter med, men träning bör som bekant ge färdighet och snart ska jag väl våga lita på att den håller och att bebis mår bra däri, trots att han verkar liggsitta (vi kör hug hold) på det krokigaste av sätt.

Tack igen för era råd om allt möjligt! Som borde samlas i en bok. Jag läser och testar mig fram. Hittills har vi bland annat börjat med sempers magdroppar, kör med koksalt och bröstmjölk i näsborrarna och har höjt upp huvudänden på hans vagga. Hoppas något av det eller allt hjälper. Återstår att se. Dessutom har jag verkligen åter begränsat mitt matintag, inte mängden men sorten mat, något som är lite trist (längtar efter löööök). Trodde någonstans att man nu skulle kunna äta vad som helst efter månader av tråkig (bortsett från kakorna och allt brunt kladdigt gott som nu är ett minne blott) gravid-diet utan minsta bekymmer, men icke. Fast jag tror än så länge på måttlighet, så en chokladboll har faktiskt bland alla de vita kakorna jag frossar i, slunkit ner.

Mammas älskling mår bäst nära, nära.

57 kommentarer:

Anonym sa...

Åh, så fina ni är!
Hoppas mars blir en underbar månad för er.
Ditte

Anonym sa...

Eftersom tips och råd uppskattades så kommer ett till som jag fick av min barnmorska på BB. Min dotter ville bara sova nära mej, så rådet var att halvligga i sängen och ha henne i bärselen med en kudde på varje sida. Funkade hyfsat, lite krångligt vid varje amning bara. Så nu har jag skippat bärselen och har en kudde på var sida så får hon sova på mej, tvärs över eller upp över. Hon är nöjd och sover bra mellan amningarna, och jag är MYCKET piggare än med min son (nu 3 år) där jag höll på att tappa förståndet av trötthet och oro. Vet att det blir för tungt i längden med en bebis sovande på mej, men så länge det går, så går det. Vet också att sömnen ser helt annorlunda ut för en tremånaders bebis, så det löser sej tänker jag.
Lycka till!! Helena

Vonkis sa...

Vad söt han är!
Min syster hade någon slags sug som hon använde på sin dotter när hon var förkyld. Egentligen var det bara en slang som syrran förde in i I's näsa och så sög hon. Jag har ju lite snorfobi men det är säkert sånt där man gör som förälder ändå.

Ann-Katrin sa...

Vimmelmamman - du hittar henne om du googlar på Vimmelmamman - har fått sin blogg printad som en bok, att ge till sonen när han blir stor. Kanske något för er också, vill minnas att hon även tipsar om var man gör det.
Hälsningar
Ann-Katrin

Malin sa...

Hejsan..följer din blogg med värme i hjärtat...Mysigt att läsa om vardagsproblem och kärlek till sitt barn...Hoppas lilla Milo Santinos magproblem (??om det är det) blir bättre...det är ju så mycket i början som man ska vänja sig vid som bebis...Själv har jag en 3-mån tjej Svea, som precis börjar få sin första lilla tand (tidig)..grinig, gnällig, mammig, SKAAA bäras (varav babybjörnen är en pärla!)..så det där med sömnlös och trött är alltför bekant!...
Kram till er alla tre!

Öländskan sa...

Hej,oh så söta ni är.Jag tänkte tipsa om att du inte ska äta lök för det är inte bra för den lilles mage, men det tipset har du tydligen fått.Starka kryddor ska du helst undvika också.Hoppas,hoppas att du får sova lite mer.Kram

Emma sa...

Oj oj lilla vännen! Troligtvis är det ju inget allvarligt men man oraoar sig så håret blir grått!
Våran lilla höna sov på Fredriks mage den första månaden! Ville inte sova själv. På nåt vis så visste F att han var tvungen att ligga absolut stilla och vi bullade upp sängens å han kom ingen vart, och vips så sov hov bra, jag lyfte av för att amma å sen la jag tillbaka henne på pappas trygga bröst. Anledningen att jag inte hade henne på mitt var att mjölkbomberna var enorma, kunde inte ens ligga på sidan för de tog emot, så att lägga nåt om än litet på bröstet var uteslutet!! ha ha!
Ni hittar nog på nåt som funkar bra men som du skrev en vagn för inomhusbruk, behöver ju inte vara en flashig historia utan ett "sovredskap på hjul"
kram på er!!!

Anna-K sa...

O, ljuvlig bild på mor o son! Hoppas på flera timmars sömn den här natten.

Anna E L sa...

Han är jättefin er son, och snart är den där förkylningen ett minne blott. Krya på er och ta hand om er, hela familjen! Och tack för din fina blogg, ser framemot att få träffa mitt första barn (också en son). Bara fyra veckor kvar nu.. :)

Jen sa...

Wonderful photo. You can be proud of him, Jonna, he is very cute.

Isn´t it just perfect when you have him snuggled up to you like this ? His smell, his heartbeat, his warmth ? Ah, I get all nostalgic, mine are getting so big already. But today my 19 months old fell asleep in my arms and I just melted away with love and didn´t want to put him to bed. Just wanted to hold him a bit longer....

Joann sa...

För att aldrig sova ser du väldigt pigg ut! Men lycka till med sömnen ändå... :-)

Anonym sa...

Åhh !!vad jag saknar den där tiden då min lille kille låg på bröstet och luktade bebis ,nu dröjer det inte förrän första leendet kommer också ,får se vem av er som får det första leendet ,här var det jag /mamma) som lockade fram det.

Ha en bra natt ,hoppas du får sova nåt emmellanåt ,inte nog med att hormonerna rusar i kroppen ,man blir ju alldeles mosig om man inte får sova .
Hälsn. Carola

Anonym sa...

Oj vad fin han är...
Och kämpa på, det är jobbigt i början men det blir bättre!

Monika sa...

Nyfikenheten är stillad, vilken söt liten knodd, där ser han ut att ligga gott. Ja må säga att han var mycket mörk i håret och mycket dessutom. Ha det bara så bra Ni bara kan ha.

Madde (maddepladder) sa...

Åh vilken härlig bild, mys! :)

Linda sa...

Oooo Jonna! Sötaste bebisen jag sett på länge! Men det är ju klart han är det med så vackra föräldrar! :)

Ulrika Gustavsson sa...

Så härligt fantastiskt superfint kort!

Anonym sa...

Fin bild.:-)

Minns när jag fick min äldsta son för snart 18 år sedan. Jag åt absolut ingenting med lök för det hade jag hört, men oj vad han hade ont det lilla livet, det var hemskt! Efter flera månader förstod jag att det var mjölken som var boven, att det inte var bra hade jag totalt missat och jag drack en liten om dagen, minst! Ibland får man så mycket information att man inte ens kan ta in allting.
//Magdalena

Marresmamma sa...

Jonna, det finns ju faktiskt näsdroppar för nyfödda, har jag hört. Det är visst nåt nytt på apoteket och näsdroppseffekten varar ju oftast längre än koksalteffekten, tycker jag... Hoppas ni får sova snart!

Jossan sa...

Kaffe, mjölk , choklad o stark mat är det jag hört är värst för lilla magen ...

Så söt han är !

Anonym sa...

han är sååå fin, UNDERBAR!!!!

Anonym sa...

Finaste lilla bebis!!!
Anna W har hjälpt mej i alla frågor!! Allt funkar...fast jag knappt vill erkänna det!
Att låtsas att man har tio barn är ett bra tips...låta den lille vara med...låtsas att livet kretsar kring lite annat är bebisen själv! Så bebisen slipper se oron i ens ögon så fort den vaknar! Sen måste man ju finnas där för de "andra nio barnen"=)

Anonym sa...

Hur kan du se så bra ut? När jag inte sover blir jag ett monster. Han ser ut som han har hittat en favorit plats. Förstår varför han skriker när han inte får ligga där. Jag är uppvuxen med en mamma som skrev krönikor en på en stor svensk tidning. Så det blev mycket skrivet om oss barn och en hel del bilder. Då kunde man själv tycka att det var små töntigt för hon skrev om vardags saker som man inte trode någon var intereserad av. Nu älskar jag varje ord och bild. Är till och med tacksam över hur hon dokumenterat våra liv genom att sätta ord på sin kärlek till oss. Så Jonna & Marcus skriv om och vissa upp det finaste ni har, men se till att det sparas så att när han är stor kan läsa det.
Gabriella som så småt börjar förbereda sig på att lämna sitt älskade sommar Kapstaden.

Annika sa...

Åh, nu minns jag en sak till. Hur de lät som ett helt zoo den där första tiden. Kunde inte förstå hur en liten parvel kunde låta så när han sov :).

Helene sa...

Det var det näpnaste jag har sett på mycket länge! Fina bäbisen!

Tudorienne sa...

Ah vad söta ni är!

Katja sa...

Hej, äter han varannan timme även på natten? Kanske skulle du försöka ge honom ersättning på kvällen och se om han sover bättre. Jag akutsnittades och hade en stor kille, så min mjölk verkade inte räcka, så vi började redan kring det han var en månad tror jag, med att ge en flaska ersättning på kvällen efter att han ammat. Trots att han var nyammad drog han direkt i sig 2 dl ersättning! På det började han sova bättre och tror även min mjölk blev bättre eftersom jag fick sova lite mer på natten. Kolla med din BVC-tant om hon tycker du kan ger ersättning. Men det är viktigt att nappen på flaskan har ett pyttelitet hål, det minsta som finns, annars blir det lättare för honom att suga på flaskan än på brösten och då överger han snart brösten. Vi körde som sagt både amning och ersättning utan problem hela tiden.

Anonym sa...

Åh, vilken liten och söt. Jättefin liten plutt.

/Hanna

Jessica sa...

Vad mysigt ni ser ut att ha det. Min son lät som en liten gris när han sov i sjalen och visst var man orolig, men han verkade ju ha det så skönt så det fick vara så. Vi körde också bara på hug hold, det verkade skönt för lilla onda magen. Försökte allt, men tyckte inget hjälpte. Den enda klena trösten är väl att det gick över bra precis efter 10 veckor.

Charlotte sa...

Vad kul att få så en skymt av ert lilla underverk. Första våren, första sommaren, första julen allt räknar man och det är lika ilande spännande varje gång man får vara med vid ett sånt där "första". Jag har precis fått skåda min sons första steg :) Önskar er alla en fin dag, även om det till nyblivna föräldrar kanske passar bäst att önska en god natt ;)

Finnpajsaren sa...

Så fina ni är. :-)
Min dotter har alltid (och är fortfarande vid fyra år) varit ett "nära" barn och en som inte sovit så värst. Minns en natt efter de två första veckorna av sömnlöshet att jag tänkte att jag ångrar mig, jag vill inte. Jag var så sjukt trött. Man blir ju helt sjuk i knoppen när man inte får sömn. Men tänk att de med hela sin kropp och sitt väsen visar att de vill vara nära oss, de bästa och enda de har. Deras tryggaste plats. Det är en av livets förmåner. Ta hand om er och om jag ska tips om nåt så är det att ni skaffar en skiva som heter Golden Harmony men underbar avslappnande musik (gjort enligt gyllene snittet) som ni alla kan ha nytta av. Att få slappna av till. Men du drunknar väl i tips nu. ;-) Kram kram.

Anonym sa...

Åhhhh, sötaste beisen i världen!! Eller hur?

Tack för att vi fick se honom....

Skönt att han verkar andas lite lättare nu och vad bra att ni testar de olika tipsen som kommer in. Tids nog hiitar ni ngt som pasar just er son! Håller med om att det är härligt med våren! För våran son son blir det den tredje våren!!

Kramar i massor Kicki

Anonym sa...

Jag har en dotter på 2 månader som har skrikit sig blå flera timmar varje natt men nu har jag uteslutit alla mjölprodukter och allt med minsta spår av mjölk i och efter 3 dagar var det som att vända på en hand inga skrik perioder på kvällar/nätter och en mycket lugnare bebis. Prova! KRAm

Anonym sa...

Vilken fin kille (och mamma)!
Ser att du fått massa tips (och orkar inte se om jag upprepar några) som jag uppfattar det vill du ha flera?
Här kommer mina:
1. Små barn är försvarslösa, det behöver närheten för att överleva = de ropar och vill vara nära samt äta hela tiden - fast de kanske snuttar mest. Mina barn har fått fri tillgång till bröst och närhet de första månaderna, visst ett hade magont också men det låter inte som er lille man har kolik utan mer kvällsoro som är såå vanligt. Närhet och amma, glöm inte att rapa och hänga på axel. Min erfarnehet är att bebisen efter ett par månader (2-3 månaders ålder) lärt sig att mamma och pappa finns där och maten finns där = blir trygg = skriker inte. Mina barn har bara behövt kalla på vår uppmärksamhet och aldrig skrikigt. De har haft olika personligheter och en ville samsova till han var 1 år (trött mamma) medans lilltjejen slutade innan hon var 4 månader.
2. Försök inte få rutiner! Du kommer att tro att nu har det vänt alt. nu sover han alltid såhär - det ändras hela tiden i alla de utvecklingsfaser han ska igenom. Visst du kommer att tro att du kommer att dö av sömnbrist men som sagt inom 2 månader kommer det att lugna ned sig förutsatt att han "vet" att ni är där och vargen inte kommer och tar honom. Se på barnhemsbarn, det är helt tyst där. De lär sig att tvärtom att ingen kommer, de har slutat skrika;(
3. Vi provade akupunktur på tjejen mot kvällsoron, det hjälpte - hon började prutta direkt. Vet en kvinna i Stockholm som är barnmosrksa och akupunktör som ger små barn behandlig.
4. Du vet bäst. Du är mamman. lyssna på de råd du själv vill, just nu har du sömnbrist och hormonchock och kanske psykchock. Men du är bästa mamman för ditt barn - och pappan är den bästa pappan för sitt barn förstås.

Mina barn är nu 3 och 5 och nu har de sina faser fortfarande och nu kan det skrikas vill jag lova:)

Kram / P

Helena sa...

Vilken söt liten kille ni har!!

Sandra sa...

Såååå söt han är!! Du med såklart! ;-)

Anonym sa...

Ni är så fina på bilden... *ler*
Måste skriva det här, eftersom man inte kan kommentera i Marcus blogg: Jag vet inte var den mannen får orden ifrån, men han ett fantastiskt poetiskt och vackert språk som slår in i mitt hjärta som små pilar av kristall. Jag blir sittande och drömmer var gång jag läst ett inlägg i hans blogg. Det är något magiskt över Marcus, men det vet du ju såklart redan. Eller det magiska för mig sitter i hans penna, hans tangentklickande och uttrycket det för med sig.
Då har jag fått sagt detta. :-D
Kram & All Lycka önskar jag Er!
Caroline i Skövde

mia sa...

Vilken underbar mysbild! :) närhet är bäst! :O)

Sofie sa...

Åh, så vacker han är! Liten bild, så jag ser inte så jättebra... Men hey, sådan skönhet sen man ju från långt håll eller hur? :) en STOR kram från mig till er! /Sofie

Gråa musen sa...

Åh vad fin han är eran prins=) Men jag håller absolut med Marcus(läste i hans blogg) att ni ska kräva ett RS test. Han verkar ju inte bli bättre heller den lille raringen. Åk iväg o kolla. Det är det man han den svenska sjukvården till.Hoppas att han piggar på sig snart så ni alla får sova lite bättre. Superkramis

Anonym sa...

Hej ni båda!
Jag har aldrig mött er, men våra änglabarn är nog med i samma grupp på "facebook". Känner så med er. Det är ju en hemlighet man aldrig får höra utan måste tydligen lära sig. Oron när den lille är i magen är ingeting mot allt som man kan hitta på när de väl är ute. Varför är det aldrig någon som varnar för hudlösheten man upplvever när livet är som störst.. Knyttet är min ledstjärna:"men vem ska trösta Knyttet med att säga som det är, att på natten är det hemska mycket värre än det är." Det känns bättre på dagen. Ta hand om er och er gåva.
/Åsa

A & Lilla P sa...

Vilket underbart kort! : )

Ulrika F sa...

Oooooh Jonna - han är verkligen jättesöt! Och han ser så nöjd ut, lille vännen.

Vår dotter hade kolik (i och för sig mild) den första tiden och det var verkligen inte roligt. Jag kände mig otillräcklig som inte kunde trösta, och som du blev jag så klart orolig att hon hade ont.

"Lyckligtvis" var det som värst under dagtid, så vi gav oss ut och promenerade - herregud vad vi gick! Det var dock det enda som fick henne att sova och det gjorde underverk för babykilona som jag lagt på mig under graviditeten.

Alla sa till mig att det kommer att bli bättre efter de första 3 månaderna och det stämde faktiskt. 12-veckorsgränsen är magisk - precis som att det tar den tiden för de små att anpassa sig till sin nya tillvaro. Så håll ut, det kommer att gå över.

Jag känner också igen mig i din oro - jag var smått hysterisk när första förkylningen kom och trodde att det var hjärnhinneinflammation etc etc. Det är helt naturligt att oroa sig, speciellt för första barnet och speciellt när man förlorat barn. Jag går fortfarande ofta upp mitt i natten och tittar till min dotter (nu 18 månader) - bara för att försäkra mig om att hon andas...

Det jag försöker säga är väl egentligen att du är inte ensam i din föräldraoro och att det oftast är helt i onödan. Jag har accepterat att den alltid kommer finnas där, in en form eller annan, och det i sig har gjort mig lugnare.

Kram!

Anonym sa...

Marcus o Jonna,Milo Santino är verkligen jättevacker o fin,han är ett litet fantastiskt mirakel,tänk om han visste hur många vi är som har följt honom o hans resa ut i livet..Hoppas att han mår bättre idag så ni får lite ro o kan bara njuta.Marcus jag har aldrig någonsin upplevt någon som så bra kan beskriva en pappakärlek så bra som du.kära helsn.Stina

Linn Maria sa...

Åh, så fin han är!
Vet du, jag har följt Dina inlägg och jag tycker att ni ska gå tillbaka till läkaren, eller nån annan barnläkare och be dem hjälpa er på ett mer konkret sätt än att gissa på förkylning osv.
Ni ska ha det bra nu och mysa - inte förtäras av oro och icke-sömn. Visst är knytten vakna en del i början, men de sover också med jämna mellanrum. Tyvärr får man skrika högt innan man får hjälp och ibland har jag fått återvända många gånger innan någon har lyssnat på mig om mina barns mående.
Men det där med hög röst inom vården vet ni säkert allt om.
Prova att ge alvedon. Om han blir lugnare av det så har han säkert örvärk eller magvärk som alvedonen hjälper mot. Då kan ni ha det i bakfickan när ni pratar med läkaren.
Jag håller tummen för att det ger sig snart!
Kram,
Linn

Anonym sa...

usch ja, all denna oro!!!! Visst finns det inget mysigare och finare än den nya lilla bebisen...men oron tar udden av det hela=) Man glömmer detta sen! Första året tycker jag är ganska skitjobbigt och skitmysigt=) Sen får man lön för mödan minsann...när orden kommer och man känner den nya lite bättre! Att lära känna en ny person tar lång tid...särskilt när han inte kan prata!! Försök att le och njuta trots det lilla orosmolnet som aldrig lämnar!!! Kram Linda (Han är helt underbar!!!)

Thess sa...

Åhhh vilken sötnos han är alltså!! Ser helt underbart ut. Grattis igen.

❤ SessanochPrinsessan ❤ sa...

Det är en otroligt mysig tid, men man skall inte stryka under stolen att natt vak är krävande!!

Hoppas det snart rättar till sig!!

Ha en strålande dag
//Sessan

Åse Ohlsson sa...

Hej Jonna !!

Jepps det är bäst att äta så ni mår bra båda , att avhålla sej från allt som man tycker om är inte ok . Du känner ju själv o en o annan chokladboll har nog inte större betydelse , de e ju så goooottt hihi.
Så gosiga ni är på fotot härligt att se .

Ikväll lånar vi Marcus i Hässleholm , ska bli möcke trevligt o Marcus får paket med sej hem till er .

Ha de så gott o varma kramen från Åse

Anonym sa...

Så underbart att få se det lilla underverket livs levande på bild! :-)

Men varför skriver Marcus "Santino" i sin blogg, när du skriver att "Milo Santino" och att ni inte bestämt er. Är ni oense? I så fall får du stå på er, för namnfrågan är ju VÄLDIGT viktig att man är sams om! I värsta fall får ni väl bestämma er för ett tredje namn.

(p.s. Jag tycker att Milo är mycket finare än Santino!)

Anonym sa...

Kan det inte finnas en risk att hans snuva är kattallergi förresten?

Malin sa...

Vilken sötnos!

Förstår att ni blir överöst med goda råd av alla hjälpsamma mammor och pappor ute i landet. Jag har inte orkat läsa igenom dessa men även jag har ett råd. Det finns näsdroppa som heter heter Iliadin, den är för nyfödda. Den är avsällande till skillnad mot koksalt. Långvarig nästäppa kan ge öroninflammationer speciellt när de suger mycket.

Hoppas han blir kryer snart!

Anna sa...

Åhh så fina ni är båda två på bilden! Mysigt och harmoniskt ser det ut att vara hos er.

Och det där med råd ja. Man får så mycket sådana som nybliven förälder. Som Magdalena skriver här ovan, man får så mycket information att det kan vara svårt att sortera. Tips är alltid bra att få (jag uppskattar fortfarande tips och råd från mer erfarna föräldrar fast mina barn nu är 6 och 7). Men till syvende och sist är det du, M och lillkillen själva som vet bäst.

Önskar er allt gott i hela världen! Kramar till er från mig.

Caroline sa...

Hej Jonna!
Underbar blogg!!
När jag inte funderar på barn och de faktum att vi inte fått något än, är jag doktorand. Jag forskar på matens sammansättning och hur den påverkar oss. Visst kan vi bli gasiga i magen av lök, kål böner mm, men det är för att den maten hamnar i vår tarm. Men det finns inget i min foskning som tyder på att lök, böner eller annat hamnar i blodet och senare i bröstmjölken. Vi har analyserat många liter bröstmjölk. Ät det du tycker är gott och som du mår bra av. Om du vågar lyssna på mig. Jag vet att många barnmorskor säger annorlunda.
Hoppas lill-killen mår bättre snart. Lycka till.

Caroline

Carina sa...

En sån snutt, gud va söt han är, klart han trivs bäst i din famn.
Förstår att du är lite orolig ibland, men det är alla i början, jag tror allt ger sig med tiden.

Min lille buse, idag 21 ville minsann bäras han tyckte det var trist att ligga ner, han skulle minsann se världen, vi var ett gäng tjejer som höll ihop och var ute och gick tillsammans, deras små änglar sov så gott, min var vaken och reste hela tiden på huvudet och ville upp. Sen var han oxå tidig med allt, men det får jag berätta en annan gång.
Kram på er.

Anonym sa...

Hinner inte läsa igenom alla kommentarer, så detta tips har du kanske redan fått...
Men när liten blir förkyld så är superuppfinningen NäsFrida ovärdelig! Du suger liksom ur allt snor med den o näsan blir nästintill fri o liten kan amma igen!! Jag hade inte klarat mig utan den!
Hälsningar
Rebecca

aune sa...

Hej Jonna !
Verkligen underbart att se din baby och att ni mår bra. Bröstmjölk är det bästa för honom. Kul att det blir nytt liv efter all sorg. Livet går vidare. Kram en vän till din mamma (Aune)