Första steget avklarat. Och med den äran om jag får bedöma själv. Provet taget och förhoppningsvis ivägskickat till labb as we speak. Om två veckor kommer svaret. På vad vet jag inte riktigt. Orkar heller inte försöka förstå men det blir väl bra eller dåligt och är det dåligt så får man gå vidare till nåt annat.
Jag börjar bli läskigt van att ligga där på britsen med benen riktade mot vår allsmäkige. Hoppas h*n ser det som en bön och skänker en hjälpande hand.
Paniken och gråten uteblev denna undersökning dels säkert pga den lilla runda innan men också för att barnmorskan var snäll, lugn och försiktig, eller som Marcus sa -som dom ska vara. Jag hoppas mina framtida bönestunder kommer avlöpa lika smärtfritt för jag vet ju att det kommer bli ett antal framöver också oavsett svaret på detta.
5 kommentarer:
Hoppas också på bra svar... :)
Jag hoppas och önskar dig ett bra svar när de här två evighetsveckorna är över.
Tror dina bönestunder kan bli rena massmötena...för du har ju många vänner här som hoppas allt går bra*ler*
Tänker på dig massor och hoppas du får ett bra svar! Tuffa veckor du har nu, ta hand om varandra!
Kram
AnetteJ
håller tummar och tår.
har förresten skickat ett mess till dig på FL, gumman
Skicka en kommentar