Oroliga små bebisar är jobbigt. Jag hade samma problem med min minste. Sen började jag lägga honom på mage, det funkade. Han reagerade oxå jättebra på massage. Det gör så att de slappnar av och deras må bra hormon ökar i kroppen. Testa med lite varm (kroppstempererad) olja och dra sakta med händerna över rygg, armar ben osv.(finns jättebra böcker om babymassage) Du kan oxå prova med att lägga honom på en tröja som du haft på dig som luktar du. Musik kan också fungera. En del bebisar tycker inte om när det är tyst, så en radio igång där han sover kan kanske fungera, inte jättehögt men sådär lagom. Säger inte detta för att vara nån slags besserwisser utan bara för att försöka hjälpa dig med sådant som funkat för mig. Hoppas något funkar. kram
Jaa... det är de där guld-stunderna som man måste tänka tillbaka på när det är som jobbigast.
Men det låter som att du skulle behöva låna ut lilla Milo till någon, så att du kan få sova några timmar.
Sen är du som ny! Jag lovar!
Och du - som flera har skrivit - INGEN tvivlar på din kärlek till ditt barn bara för att du är trött och tycker det är jobbigt! Det ÄR jobbigt. Så enkelt är det bara.
Har ni balkong? Om han sover i vagnen när ni är ute å går så kan du ju gå en "somna runda" och sen ställa ut honom på balkongen, frisk luft är sövande...
Men visst är det frustrerande, kämpa på snart så kommer du på ett sätt.....
Med tanke på att Marcus har skrivit Santino hela tiden och man fått en känsla av att du har varit mer för Milo, så hoppas jag innerligt att ni varit helt överens om att han ska heta Milo. Så det inte varit så att en av er fått ge med sig. För då hade det varit mycket bättre om ni hade valt ett helt annat namn som ni båda känner rätt. Ni gör självklart som ni vill .. men då hoppas jag också att det är vad NI vill.
Ni har en väldigt söt son. Dock är jag lite ledsen för hans skull, då han har blivit ett ansikte på Internet .. där han kommer finnas för all framtid (en gång på nätet .. föralltid på nätet, över hela världen, för att kunna hamna i allas händer). Att skriva sina dagböcker på Internet och därav lämna ut sina små barn på nätet (tv och tidningar är ju tusen gånger bättre i sädanafall) är riktigt skärmande. Dock har det blivit så vanligt så de flesta tänker inte på hur de exponerar sina stackarns små barn.
Jag är så oändlig glad att ni lyckades, att ni har er lilla familj nu... Luddiga tår och skrikande bebis, sömnlöshet och oro ja allt det där normala och som det ska vara när man väntat och fått den största gåvan så jag småler och känner lycka i mitt hjärta för er. Lille Milos Santino hittar sin rytm följ honom bara, han säger till och ni kommer kunna följa honom instinktivt... till slut det ger ett dygn med "normal" rytm...
Jag tvivlar inte en sekund på att du älskar honom mesta mest i hela världen. Det är OK att vara aptrött och less ibland. Det ingår i paketet och har inget att göra med "kärleksnivån". Håll ut! Du har redan gjort det värsta i trötthetsväg. Snart blir det räkmacka... (eller mindre hejigt i alla fall).
Vad HÄRLIGT att du fick ur dig lite gnäll! Det mår man gott av, ibland känns det bara lättare såfort man satt ord på sina känslor! & med de små är det ena sekunden "katastrof jag orkar INTE mer" för att nästa sekund vara alldeles UNDERBART & det är väl härligt! Har ni provar babysittern? Vi satte trollungen i babysittern och gungade den med foten/handen samtidigt, gav 10 minuters "matro" om man hade tur =) Kramis
Sova på mage funkade bättre för oss. Och äldste sonen somnade bäst till trafikbrus utomhus, till ljudet av en dammsugare eller hårfön inomhus (eller sådant där brus mellan radiokanalerna). Än idag gillar han inte när det är helt tyst när han ska sova. Minste vaknade vid minsta ljud istället (trots att han borde vant sig då han har en storebror också, som inte direkt varit tyst).
Oroa dig inte för att du genom din trötthet och utmattning på nåt sätt "missar" den här tiden med lillkillen !! Om ett år kommer du se den med helt andra ögon och inte alls så missad som man kan tro =)
11 kommentarer:
Det är tur att det faktiskt finns ett slut på de jobbigaste perioderna. Och då glömmer man fort hur besvärligt det var. Kramar!
Oroliga små bebisar är jobbigt. Jag hade samma problem med min minste. Sen började jag lägga honom på mage, det funkade. Han reagerade oxå jättebra på massage. Det gör så att de slappnar av och deras må bra hormon ökar i kroppen. Testa med lite varm (kroppstempererad) olja och dra sakta med händerna över rygg, armar ben osv.(finns jättebra böcker om babymassage) Du kan oxå prova med att lägga honom på en tröja som du haft på dig som luktar du.
Musik kan också fungera. En del bebisar tycker inte om när det är tyst, så en radio igång där han sover kan kanske fungera, inte jättehögt men sådär lagom. Säger inte detta för att vara nån slags besserwisser utan bara för att försöka hjälpa dig med sådant som funkat för mig. Hoppas något funkar.
kram
Jaa... det är de där guld-stunderna som man måste tänka tillbaka på när det är som jobbigast.
Men det låter som att du skulle behöva låna ut lilla Milo till någon, så att du kan få sova några timmar.
Sen är du som ny! Jag lovar!
Och du - som flera har skrivit - INGEN tvivlar på din kärlek till ditt barn bara för att du är trött och tycker det är jobbigt! Det ÄR jobbigt. Så enkelt är det bara.
Har ni balkong? Om han sover i vagnen när ni är ute å går så kan du ju gå en "somna runda" och sen ställa ut honom på balkongen, frisk luft är sövande...
Men visst är det frustrerande, kämpa på snart så kommer du på ett sätt.....
Med tanke på att Marcus har skrivit Santino hela tiden och man fått en känsla av att du har varit mer för Milo, så hoppas jag innerligt att ni varit helt överens om att han ska heta Milo. Så det inte varit så att en av er fått ge med sig. För då hade det varit mycket bättre om ni hade valt ett helt annat namn som ni båda känner rätt.
Ni gör självklart som ni vill .. men då hoppas jag också att det är vad NI vill.
Ni har en väldigt söt son. Dock är jag lite ledsen för hans skull, då han har blivit ett ansikte på Internet .. där han kommer finnas för all framtid (en gång på nätet .. föralltid på nätet, över hela världen, för att kunna hamna i allas händer). Att skriva sina dagböcker på Internet och därav lämna ut sina små barn på nätet (tv och tidningar är ju tusen gånger bättre i sädanafall) är riktigt skärmande. Dock har det blivit så vanligt så de flesta tänker inte på hur de exponerar sina stackarns små barn.
Jag är så oändlig glad att ni lyckades, att ni har er lilla familj nu...
Luddiga tår och skrikande bebis, sömnlöshet och oro ja allt det där normala och som det ska vara när man väntat och fått den största gåvan så jag småler och känner lycka i mitt hjärta för er.
Lille Milos Santino hittar sin rytm följ honom bara, han säger till och ni kommer kunna följa honom instinktivt... till slut det ger ett dygn med "normal" rytm...
Hoppas han sov en bra stund så du fick vila lite.
Jag tvivlar inte en sekund på att du älskar honom mesta mest i hela världen. Det är OK att vara aptrött och less ibland. Det ingår i paketet och har inget att göra med "kärleksnivån". Håll ut! Du har redan gjort det värsta i trötthetsväg. Snart blir det räkmacka... (eller mindre hejigt i alla fall).
Vad HÄRLIGT att du fick ur dig lite gnäll! Det mår man gott av, ibland känns det bara lättare såfort man satt ord på sina känslor! & med de små är det ena sekunden "katastrof jag orkar INTE mer" för att nästa sekund vara alldeles UNDERBART & det är väl härligt!
Har ni provar babysittern? Vi satte trollungen i babysittern och gungade den med foten/handen samtidigt, gav 10 minuters "matro" om man hade tur =)
Kramis
Sova på mage funkade bättre för oss. Och äldste sonen somnade bäst till trafikbrus utomhus, till ljudet av en dammsugare eller hårfön inomhus (eller sådant där brus mellan radiokanalerna). Än idag gillar han inte när det är helt tyst när han ska sova. Minste vaknade vid minsta ljud istället (trots att han borde vant sig då han har en storebror också, som inte direkt varit tyst).
Oroa dig inte för att du genom din trötthet och utmattning på nåt sätt "missar" den här tiden med lillkillen !! Om ett år kommer du se den med helt andra ögon och inte alls så missad som man kan tro =)
Skicka en kommentar