jag får på mig jeans, jag får på mig jeans...

...jag får på mig jee ee e aa aaannnsss! Fy fan vad jag är bra!

Har provat alla mina nästan tio par jeans som jag fick av A-K då för ett och ett halft år sedan (och som satt som gjutna den sommaren och hsten som följde) ett par gånger varje vecka sista tiden. Med förhoppning om att något par skulle rymma min rumpa och biten ovanför innan vi ska till Rom så jag kunde få med mig åtminstone ett par riktiga brallor på resan (har varken tid att leta efter eller råd att köpa nya.)
Men det har inte gått så bra. Rätt illa. Jag hade tillsammans med Jessica över en fika bestämt att jag skulle satsa på sommaren istället och inte stressa inför nu, eftersom det ju inte är så där jättemycket tid kvar och ja, alla jeans kräver ett antal centimeter mindre (minst fem) runt midjan och hur 17 liksom. Men ändå har jag naivt hoppats att mirakel skulle ske. Kom ju i stövlarna häromdagen.
Idag provade jag hursom för sista gången -jag lovar- all paren (på några månader) och nej, inte en knapp i närheten av något hål, hur mycket jag än drog in magepartiet. Lade snopet undan högen och beredde mig för att köra tights och mjukisar i vår när jag plötsligt såg ett par som jag helt missat under mina provorgier. Det var paret jag bar i början av Mimmigraviditeten, gummisnodden satt fortfarande fast i knapphålet och jag tog försiktigt fram dom, ålade in låren däri med nyfunnet hopp och drog opp. Och jaaaa. Jag kunde knäppa igen! Tjohoo och hej. Har ett par jeans, riktiga som jag kommer i! Tja la la la la la.
Jeans och stövlar är min nya vårmelodi. Finnjonna is back och track.
Glädje!