Har en kraftig släng av separationsångest. Den drabbar mig numera dagligen och jag gör mitt bästa för att hålla den i shack, fast vad svårt det är.
Jag är i en fas av förändring. Bra så. Förändring är bra. Framförallt just nu. För mig.
Men så blir jag ledsen när jag sitter i bästa soffan, går på lyxkonsum eller lämnar Milo på dagis. Soffan kommer jag sitta i igen, men lyxkonsum och Milos fina dagis? Och mina fina kompisar? Det blir inte att bara träffas och spontanfikas hursom när vi väl lämnat stan och det gör mig ledsen idag.
Fasiken vad löjligt.
Fast det får vara hur löjligt som helst, för just nu känns det jobbigt och så är det!
Nu ska jag ta mig i halslinningen och titta lite på Nicke Nyfiken. Brukar få barnen på bra humör, så jag testar.
8 kommentarer:
Känner precis igen mig från när jag var tvungen att flytta för jobbets skull. Men man mister inte sina gamla vänner man får bara fler :-) Men visst tar det ett tag. Men tänk Jonna nu kommer du ju närmare barnens mormor och morfar. Soffan däremot ska du vara rädd om. Jag tycker att det är jätteviktigt att omge sig av något gammmalt, tryggt och invant. Jag hade släpat med mig soffan om jag var du. Men det är ju jag det. Kram Gråa musen
Så himla fin du var i din vita klänning, i Hänt Extra. Måste bara tala om det för dig. Det kommer säkert att bli jättebra i storstaden. Som anonym skrev: Du får nya vänner = fler vänner.
Kramar till dig och din fina familj.
Jag kommer att sakna er för jäkla mycket tillbaks! Vilka ska jag nu 1-2:årsbusa och gosa med?? Eller fika med alldeles för sällan...? :(
Vännerna och dagis får man så klart sakna. Lyxkonsum byter man ut mot Urban deli, Cajsa varg eller hötorgshallen! Lovar att du inte kommer att sakna ditt Konsum.
Har du sett att du är nominerad till årets bloggmama?
http://www.mama.nu/bloggmama/Rosta-pa-Arets-Bloggmama-2011/
Och jag med!! Vilket är en ära, att få vara nominerad i en kategori som DU är nominerad i, jag är ju lite kär i dig...
Lyxkonsum ? Jonna vad är lyxkonsum frågar Hannah i Arboga.
Håller med Gråa musen - ta med soffan! Jag förstår din separationsångest. Det är ofta både kul och jobbigt med förändringar. Men den här blir nog bra ska du se. Vi, dina blogläsare finns dock kvar!
Kram Louise
Om jag skulle må så dåligt av att flytta hade jag inte flyttat så är det. Och nog kan du klara av att vara ensam med barn utan karl det har väl kvinnor klarat i hundra år dvs. alltid för tusan.Gör dig inte så liten som kvinna Jonna.
Skicka en kommentar