I natt skulle jag och Marcus ha sovit själva i Stockholm. Vi hade planerat en datenight för igårkväll med barnen i tryggt förvar hos mormor och morfar i Gävle. Fast det blev ingen resa för oss dit. Båda päronen insjuknade i veckan i vinterkräkisen efter att ha varit hos oss i helgen. Ja eller egentligen så ska ju ingen av oss ha varit smittsamma längre och ingen annan av gästerna har blivit sjuka så de kan ju ha fått det från hotellet de sov på eller nåt, men fan vilken skit. Visst hade det varit trevligt med en kväll på tumanhand, men det var ju i ärlighetens namn en natt på hotell jag hade suktat efter. Eller en natt av sova. Varsom. Bara sova. Ta en tablett och sova. Länge. Många timmar.
Är så trött.
Vet att jag gnällde här för ett tag sen, att jag var så trött, så trött, sååååå tröööött. Och ja, det är inte bättre. Mimmi kom ju tyvärr in i nån fas för ett tag sen och sen dess är det vakna hela tiden på natten som gäller. Milo sover bättre, dock fick jag hämta in honom efter inte så länge i egen säng i natt, men sen sov han bra. Fast lilla älsklingstjejen. Jag vet ju att hon snart kommer sova igen, hon är ju sovartypen och förhoppningsvis kanske de äntligen får samma rytm nattetid.
Ibland undrar jag hur länge man pallar. Inte så att jag hade trott man skulle få sova hela nätter med barn, framförallt två och har aldrig trott mig behöva det heller. Jag är som Thatcher funkar "bra" med säg fyra timmar i sträck. Men det här att vakna ungefär varannan timme varje natt så länge jag kan minnas, det tär så in i bajjan. Och inte gör det saken bättre att jag har svårt att somna och sova som det är, även utan gråtande eller pillande barn bredvid. Sovmorgnarna jag emellanåt har med ett par timmar extra om jag har tur verkar inte göra något heller. Det är på natten jag behöver sova, i ett svep.
I natt ska vi ge Mimmi ersättning. Det är dags nu.
Jag vet.
Kanske borde jag gett upp nattamningen tidigare, men det har inte varit riktigt läge eller jag redo så då har det ju varit som det varit, bara därför också.
Har också på allvar börjat fundera på att snart ta en tablettförstärkt ensam natt någonstans (nu när denna vår datenatt brann inne), för att i alla fall kunna komma i kapp lite innan vi ska resa. För så här trött är inte kul. Är ganska bra på att "rycka upp mig" trots minimalt med sömn och strålar, nåja, oftast dagtid men jag känner ju att det knakar rejält i fogarna som är jag.
En kul grej.
Mina vader kom in i dyra favoritstövlarna från förra året! De som jag inte tänjt ut och som verkligen inte gick att blixtlåsa igen för någon månad sen. Underbart. Ännu har jag inte testat med brallor på men bara att själva köttet tog plats där det skulle är en seger. Då måste ju vaderna ha krympt lite. Och det gör mig glad.
8 kommentarer:
Jag tycker du ska ta allra minst 2-3 nätter för dig själv innan ni åker till Rom. Hur ska du annars kunna njuta av tiden där? Jag menar om du är helt utmattad så kommer allt bara kännas jobbigt istället för spännande och roligt.
Dessutom är det verkligen inte nyttigt, vare sig för kropp eller själ, att sova dåligt under en så här lång period. Alla möjliga risker är kopplade till kronisk sömnbrist (depression och viktuppgång för att nämna några). Vare sig man har små barn eller inte så behöver kroppen och hjärnan återhämta sig. Ok, du är nu tvåbarnsmor, det innebär naturligtvis sämre sömn periodvis. Men någon måtta får det allt vara, det är inte mening att du ska utplåna dig själv och helt åsidosätta dina egna behov för de små älsklingarna. Lämna du barnen med Markus och SOOOOOV! Du kommer märka en enorm skillnad efteråt, så mycket mera energi och glädje i vardagen!
Och för din egen och Mimmis skull, ge upp nattamningen en gång för alla. Hon kommer sova så mycket bättre på ersättning (eller välling) som mättar på ett helt annat sätt.
Hur gammal ar Mimmi nu? 6 manader? Da skulle hon ju klara natterna utan mat (om hon ater ordentligt pa dagen). Det kraver ju en instats att lara av atandet pa natten men det gar. Jag gjorde det med min son i samma alder men han gillade alla typer av frukt och gronsker samt grot. Stoppa i henne sa mkt som mojligt pa dagen och sen ar det trosta pa natten (garna utan att plocka upp ur sangen) som galler. Men du maste ju vilja det sjalv forstass. Sjalv gjorde jag det framforallt for att kunna vara en utvilad, glad mamma till bada mina barn (har en 3-aring ocksa) dagtid. Hoppas i alla fall att somnen blir battre snart vad du an bestammer dig for att gora.
Johanna
Har sagt det förut och säger det igen. Sova-hela-natten metoden var det som fungerade för oss. Med båda barnen. Hade det lika jobbigt som dig innan och höll på att kräkas av trötthet tillslut. Med barn nummer två gick det dessutom över en natt, himmelskt underbart. Lycka till!
Jag vet hur det är, om än bara med ett barn. Hon är ganska exakt i Mimmis ålder och våra nätter är ett skämt sen ungefär en månad tillbaka. Dessutom vägrar hon sova ordentligt på dagarna också så ja, man kan hålla sig för skratt. Hoppas ersättning funkar för er!
Otur att dina föräldrar blir sjuka, inget vidare varken för de sjuka eller för er som är i behov av lite egentid.Det kommer fler tillfällen - hoppas du får lite bättre sömn på hemmaplan. Inget vidare när man inte får sina timmar på natten, som man så väl behöver för att orka.Jag kan minnas tillbaka när mina killar var små - känslan väller över mig, om inte så starkt - men hu så hemskt det var med alla sömnlösa nätter.Men det blir förhoppningsvis bättre för dig också framöver, det blev det för mig.
Ja, man mår inte bra att inte få sova ordenligt. Det påverkar verkligen allt, helst humöret.
Trist att dina föräldrar blev sjuka så att din och Marcus egentid på hotell i Stockholm inte blev av. Men det blir ju fler tillfällen, Jonna. Fram med positivismen igen! Men visst förstår jag det här med tröttheten och små barn, mer än väl!
Inte för att jag ska lägga mig i när och hur du gör, men om jag var du så skulle jag försöka sluta med nattamningen. Detta av två skäl, Mimmi är så stor nu så hon behöver inte mat på natten, får hon tillräckligt sent på kvällen så räcker det och om hon vaknar (och det gör hon några nätter) så ge henne napp och lite "klapp på baken", men försök att inte ta upp henne. Det andra skälet är att snart börjar hennes små tandbissingar att titta fram och då är det ju inte så kul med amning rent generellt, speciellt inte på nätterna med onda bröstvårtor. Så det kanske är dags att börja minska amningen i tid även dagtid, även att det är bekvämt och bra att amma.
Men jag tror att du skulle bli mindre trött och säker på att du får sova bättre om du i steg 1 försöker sluta amma på natten.
Hoppas nu ni kan fixa till eran egentid som ni hade planerat tillsammans, Marcus och du. Man behöver sån tid som småbarnsföräldrar!
Ha en bra dag och soliga hälsningar och kramar från Maggan1
Hej! Har läst din blogg sedan en lång tid tillbaka men aldrig skrivit något förut. Kände nu dock igen mig så i din trötthet! Detta efter att vår 4 månaders son haft en längre period när han inte sovit mga timmar i sträck. Ger sedan i onsdags tillägg i form av ersättning. Han har tre kvällar i rad somnat ca 21.30 och sovit till 4.00 och inatt till 5.20! Får se om det håller i sig men skönt att få sova!! Så prova, mår ni båda bättre av, alla behöver en god natts sömn! Trevlig helg! / Malin
Skicka en kommentar