hemma bra

Så är resan bakom oss för denna gång. Helt underbart var det. Som balsam för trasslig själ. Allt det jobbiga som annars ständigt smyger bredvid en pausas. Även om det sedan måste playas igen så är det skönt och fullständigt nödvändigt att få andas helt fritt ibland om så bara för ett par dagar.
Vi var och såg Roma vinna ännu en gång igår och denna gången fanns il Totti med från början. Som små barn satt vi där och tjoade och tjimmade så fort denna man rörde på påkarna. "Nu nuddade han bollen igen" utbrast jag förtjust vid något tillfälle och blev genast rättad, det kallas att klacka och var tydligen något inte vem som helst kunde göra hursomhelst. Det är en djungel det där med fotboll. Spännande och inte helt enkelt för en finnjonna som är uppvuxen med hockey och formel 1. Men man lär sig.
Den där pizzan förresten som jag suktade efter häromdagen åt jag sedan på kvällen. Och måste jag ens säga att den smakade som himlen! Pizzabagaren pratade viskande likt Gudfadern himself och plattade degen som vore den hans älskade. Då kan man inte misslyckas. Da bafetto -Roms bästa pizzeria!
Nu ska jag fortsätta landa och mysa med de kära håriga små.