söndag 8 juli 2007

finnjonna provocerar (?)

"du vill tydligen bara ha lissmande svar och medhållare som avgudar dig och dina tankar , tyvärr kan jag inte ta till mig det du skriver, det mesta är snömos. Vakna upp i verkligheten någon gång. Är du avundsjuk på Marcus som verkligen är en skribent?"

Ja, denna mindre trevliga kommentar från anonym mötte mig idag när jag efter ett dygns paus från bloggen åter kikade in.
Kanske är det småsint och lite barnsligt av mig att inte kunna släppa det i och med svaret jag skrev och att fortsätta älta det i ett helt nytt inlägg, men jag känner mig inte riktigt färdig än och så länge jag tar plats på min egen blogg så får jag vara hur småsint och eller barnslig jag vill och kan. Så det så!
Helt ärligt, så blev jag ledsen först. Inte alls så som personen ifråga antagligen hade hoppats på, för det var inte innehållet som sårade, utan bara det faktum att någon tagit sig tid och kraft för att försöka göra mig illa. Kan fortfarande inte riktigt förstå varför. Hur kan jag eller det jag hittills skrivit provocera någon så? För inte kan väl mitt gnällande över ensamma fredagkvällar, min förtjusning över cookie-dough glassen eller det faktum att jag sörjer mina två barn som jag tappat mitt i graviditeten få någon att gå igång? Eller?
Visst finns det bloggar bland alla tiotusentals som inte säger mig nåt, men dom lämnar jag lika tyst och snabbt som jag kom. Har inget behov att tala om för Krister 45 (typ) att hans tankar är snömos för mig. Varför skulle jag ha det? Vilken människa är jag om jag måste försöka få Krister att tvivla på sina egna ord bara för att jag inte kan ta till mig dom?

Nej, jag förvånas av sånt här elakt ordbajseri vars enda syfte är att såra någon annan, antagligen för att jag fortfarande klänger mig fast vid min naiva tro om människorna, då den om världen och verkligheten tyvärr slogs sönder för en tid sen.
Jag skulle kunna be dig anonym att vakna upp i min verklighet nån gång, där jag konstant befinner mig, men den verkligheten önskar jag inte min värsta fiende, så även du slipper.

För övrigt är det en bra om än rätt grå dag idag.

11 kommentarer:

Lilla Anna sa...

Gumman..
Jag tror, men kan så klart ha fel, att du blir offer för svartsjuka.
Marcus har många "anhängare" men det är dig han älskar, det är dig han delar sitt allra innersta och sin helhet med.

För jag kan inte för mitt liv se något provocerande i dina texter.
Tycker inte att du är gnällig heller.
Tycker tvärtom att du har ett humoristiskt sätt att möta dina tankar på.
Det är en styrka... Något som din anonyma kommentator saknar.

Markus F at work... sa...

Åhå Lilla anna hann före mig, jag skriver bara under då så spar vi lite plats.
Du rular finnjonna, "låt inte de jävlarna ta dig!"

Linuxtjej sa...

Finnjonna, jag har råkat ut för samma sak på min blogg - det var någon som störde sig på en vänskap jag hade och denna person kände sig tvungen att kommentera det. Först blev jag arg, som du, sen blev jag ledsen och sen mest irriterad. Nu skrattar jag mest åt det. Folk har verkligen inget för sig om de bara måste klaga på andra.

Skit i det, slösa ingen energi på det. Då har ju den andra personen "vunnit".

Anonym sa...

Äsch, patetiskt bara. En anonym stackare som förmodligen inte har något bättre att göra.

Jag gillar din blogg och det är tack vare signor Birros blogg jag hittat hit. Kul om du kunde få in finska ord som anti spam-ord. Eempelvis ei saa päitää och sånt som svenskar känner till. Hehe.

Trevlig sommar,
Daniel H

Kantarellkisse sa...

Får jag ge dig ett förslag - skaffa den där räknaren som finns överst på min blogg, på det sättet får du ut var personen befinner sig. Man behöver ju inte jäklas överdrivet med att man har ip-numret också; men bara att kommentera "Du, anonym som sitter vaken i Rångedala kl. 4 på morgonen... det måste vara svårt att vara sömnlös..."

Anonym sa...

Jag är trött idag och det resulterar i att jag har svårt hitta orden, jag är M Å L L Ö S!!!
Vilka människor det finns, man kan inte låta bli att undra hur man blir en sån???
//Kram Elvina

Sandra sa...

Jag håller med den första kommentatorn. Det jag gillar med din blog är hur du beskriver din verklighet, och att du använder dig av humor.

Det är ju ändå ganska många som läser din blog, några som kommenterar och en eller två töntar som dissar. Skit i dom.
Heja Jonna!!!

finnjonna sa...

Tack alla! Ja jag blir så glad av snälla och uppmuntrande kommentarer! Vem blir inte det? Ni är så snälla!

Kantarellkisse: ska kolla in räknaren på din sida. Låter som en bra sak att ha tillgång till om det hettar till på fel sätt. Hmmm...

Jessica sa...

Eh, strunt i alla puckon och knäppisar, världen är full av dem och de dyker upp titt som tätt. Han/hon vågade ju inte ens stå för vad de skrev, ska du ta det på allvar då? Nej precis. Keep up the good work!

Ann Christin sa...

Det vi projicerar ut på världen är det som finns inuti och det som finns inuti är en spegling av allt som har format oss.

Det brukar hjälpa när jag möter den sortens människor, att tänka på dem som femåringar. Ingen föds ond. Men många blir det, och väljer det i viss mån.

För övrigt skriver du väldigt bra, är vacker och ung. I vårt yta-samhälle räcker det för att väcka avund. De flesta kan inte ens närma sig vad du har gått igenom, både fysiskt och psykiskt.

Anna sa...

Ojoj. Vad har hänt medan jag varit offline i helgen?
Vad tråkigt att du fått arga och oförskämda kommentarer. Men som många redan skrivit: Låt det inte ta ner dig utan fortsätta att skriva det du vill skriva om.

Ha en bra dag.