tisdag 26 februari 2008

besök

Igår var min mamma och pappa här på besök och det var skoj. Vi var på restaurang och åt värsta middagen och sedan kollade vi på någon dokumentär på tv. Det går så himla fort bara och i förmiddags åkte de hem mot Gävle igen. Jag skulle önska att det var lite kortare avstånd. Så där att man utan flera veckors planering kunde kila över och ta en snabbfika och snacka oväsentligheter. Men så är det inte. Och så blir det nog inte heller. Trist är det. För min mamma och pappa är superföräldrar och fina människor som jag gärna skulle vilja fika oftare med.

Imorgon gäller det. Känner mig lugnare idag. Har pratat med läkaren som ska göra själva ingreppet och fått svar på frågor. Det blir bara spolning, således inga knivar och finne som jag känns det lite torftligt att ligga under narkos utan inblandning av vassa saker, men lika bra är nog det. Onödigt att börja skära innan man vet om det behövs och efter imorgon vet vi mer. Att jag ska sövas beror just på att jag inte är den lättaste att göra saker på därinne efter allt som skett och sedan sitter ju mitt cerklage på plats vilket gör det bökigare att komma in i livmodern med slangar och ballonger och allt vad det är så det kommer dras och slitas i lilla minitappen mer än vanligt, vilket kommer göra ont, så att knocka mig är enda rätta.
Hoppas bara jag vaknar sen också.

6 kommentarer:

Anna sa...

I dina inlägg verkar det ofta som om du tycker att du är liten, men vidden av din vilja lyser starkt igenom och din styrka som människa är lätt att se.

Jag har ingen aning om hur du egentligen har det, eftersom jag aldrig varit där. Dina erfarenhetsbaserade egenskaper är dock avundsvärda, mitt i allt det ledsamma. Ta det med dig imorgon.

Katarinah sa...

Du kommer vakna och allt kommer gå jätte bra! Jag är inte heller något stort fan av saker som sker utan att jag själv har någon kontroll men ibland måste man helt enkelt aceptera läget! På narkos jobbar dessutom inte vem som helst och har det gått bra tidigare kommer det göra det den här gången också! Ibland vet jag bara saker! :)
Tervligt med föräldrar besök också. Ska nog gå över till min mamma ett tag nu också!
Ska tänka på dig i morgon!
Kramar!

Anonym sa...

Lycka till imorgon! Tänker på Dig!
Kram Eva i Västra Frölunda

Anonym sa...

Tänker på dig massor och hoppas allt går fint! Och att alla "stopp i rören" spolas bort med ett sviiisch;-) så att dom många små snabba kan åka kana in till din livmoder sen!
Kramar
Anette J

Anonym sa...

Du är modig som delar med dig så mycket av dina tankar och rädslor! Tack! =) //Eva

Lilla J sa...

Hoppas allt går bra! Det tror jag absolut!

Jag har också blivit "spolad" (fast utan narkos då) och undersökningen i sig var helt ok, men självklart kändes det lite, så bra att de söver i ditt fall. Hoppas du får ngn bra värkmedicin också, för min erfarenhet säger att det kändes tusen ggr värre ca 1 timme efter us, och det är tydligen rätt vanligt, när livmodern drar ihop sig igen.

Lycka till!