fredag 2 december 2011

genom ett skitigt fönster...




...lämnar jag Norrköping.

Jag fick nog.
Det tog sina timmar, faktiskt några tårar och än mera svett. Men när jag packat fyra lådor där uppe och sen samlat ihop Marcus tidningsurklipp och kärleksbrev (nä jag läste inte så vad vet jag) i åtta fulla lådor i källaren efter att ha sorterat mina gamla skor i fack blev jag yr och tänkte att två knäckemackor nog inte räcker som middag -fast fan har bara knäcke och gamla oliver i skåpet!
Då ringer Päivi och säger att om 20 minuter går buss mot sörping där både bastu, mat och kalja väntar om jag vill, för att inte säga säng (finns bara madrass i Norrköping förutom lådorna).
Nja jo nej, jag får se, gnyr jag tacksamt men hyfsat trött, går med tunga steg upp ur källaren och upptäcker att en lampa gått sönder i vardagsrummet.
Inga möbler och mörkt?
Och jag?
Nej.

Jag slet där och då åt mig ryggsäcken stoppade det viktigaste däri och började springa mot bussen.
Genomsvettig sitter jag nu här och rullar i kvällen.
Norrköping lämnar jag bakom mig.

Imorgon bitti är det dags igen.

2 kommentarer:

Anonym sa...

Tårar och svett! Det hör till när man flyttar och rotar runt i alla tillhörigheter. Men såna kompisar som din Päivi finns inte många av. Var rädd om henne och ge henne en kram från mig också! Hoppas det blev bra med lite mat (ist f bara knäcke), kanske lite bastu etc.
I morgon nya och förhoppningsvis sista tagen i gamla Nkpg-lägenheten, även om jag förstår att ni ändå kommer att sakna den med all sin charm.
Än en gång - ta´t lugnt! Var rädd om dig och om din familj! Vi behöver alla varandra. Men sådana här dagar behöver vi inte så många av som ni just nu upplever.
Snart är ni i nya EGNA bostaden och allt återgår till att andas lugn och frid. Hoppas ni hinner till jul.
Natti och kram till er alla från Maggan1

Anonym sa...

HJÄLTE. Att flytta är inget annat än hårt jobb. Snart är det över och du får möta våren i Stockholm.( Finns inget vackrare) Hoppas att du får äta och sova riktigt gott. Stora kramen. Gråa musen