torsdag 17 januari 2008

trötta tankar om ett trött svar

Vi följer bara lagen, säger chefen för Försäkringskassan idag i sitt svar i Aftonbladet. Vad bra då. Då finns det inget problem längre. Dom gör bara sitt jobb. Följer lagen och order uppifrån.
Låter skrämmande bekant det där...

Han fortsätter:
”Här finns ett stort dilemma för Försäkringskassan och för alla oss medarbetare” Ok. Visst är det säkert en rätt tuff arbetsuppgift dom har. Men kom igen, det finns det väl andra som har också? Och ska vi prata om dilemma så är det nog rätt mycket större och jobbigare för honom som tvingas gå cancersjuk och kräkandes till sitt jobb efter att dessa medarbetare dömt honom som fullt arbetsduglig. Eller?
Att döma oskyldiga i jakten på enstaka skyldiga är inte ok.
Fria hellre än fäll, du fk medarbetare, så ska du se att dilemmat minskar.

"Sjukförsäkringssystemet är till för att ge ersättning till dem som på grund av sjukdom förlorar arbetsförmåga och därmed inkomst." Absolut. Det kan vi nog alla skriva under. Så bör det fungera. Men gör det verkligen det? Hur kan så många sjuka människor känna sig kränkta och illa behandlade om det fungerade som det skulle? Tydligen funkar inte systemet som det är tänkt och då tycker jag inte man kan påstå att man gör sitt jobb heller.

"Det viktigaste underlaget är det läkarutlåtande som finns." Här är han ute på cykeltur igen. Läkarintyg betyder inte ett skit längre. Spelar ingen roll hur arbetsoförmögen din läkare tycker att du är pga din sjukdom, försäkringskassan gör vad dom vill ändå. Så är det. Det vet vi. Gång på gång får vi veta det.

Sedan försöker han ett par gånger i sitt svar vara sådär subtilt nedlåtande som bara en maktmänniska kan vara när han med fejkad empati bl a påstår sig ha förståelse för Marcus Birros egen situation. Vilken situation? Det här handlar väl inte om honom heller, trötta människa.
Nej det handlar om väldigt många andra trötta, svaga och på riktigt sjuka människor som dagligen måste utkämpa strider för sin rätt till ett någorlunda dugligt liv. Det handlar om människosyn. Verkliga människor. Sann empati och sedan lagar.

Så där ja.
Nu ska jag ta min första kopp av koffeinfullt kaffe.


21 kommentarer:

Anonym sa...

Klockrent!
Otroligt bra skrivet.

Dom respekterar varken folket eller läkarna, vore jag läkare och dom sågade helt korrekta intyg gång på gång skulle jag se till att alla läkare strejkade.

AlphaOmega sa...

Riktigt välskrivet. Sen tycker jag att aftonbladet gjorde en rätt ful sak och la direkt efter svaret från nisse-lassen från Försäkringskassan ett reportage om någon kvinna som snyltat 700 000kr. Känns som ett perfekt tillfälle att lite subtilt välja sida.(fel sida)

FK anställd sa...

Jag antar att du inte har jobbat på FK eller har satt dig in i hur handläggningen av ett ärende fungerar.

För det första så är det många utav oss som jobbar med sjuka som hellre friar än fäller. För det andra så handlar det inte om att bara ha ett intyg, utan det handlar faktiskt om vad som står i utlåtandet. Vad är det läkaren har skrivit. Det sista är hur du som söker ersättning din egen arbetsförmåga.

Prova att "gå i mina skor", ett par veckor, så kanske du tycker annorlunda.

finnjonna sa...

Tack anonym och alphaomega!

fk-anställd: Med all repekt, men jag har nog i mina egna skor. Tror dock inte att en promenad i dina skulle ändra på det jag tycker.

Du har helt rätt, det finns många som hellre friar än fäller av dina medarbetare. Precis som säkert du också gör!
Men det är inte er detta handlar om, utan om de andra, och de är för många.
Man måste kunna prata om och reagera när det (som jag ser det och bestämt tycker efter egna och framförallt andras erfarenheter) som är fel i samhället eller i ett system, fastän vissa delar i det fungerar.

Jag vet kvinnor som inte kunnat gå pga foglossning under sin graviditet, de som allvarligt planerat ta sitt liv efter svår förlust (bara som ett par exempel) och som iskallt nekats, trots kompletta läkarintyg, sjukskrivning med motivering att graviditet och sorg inte är några sjukdomar.
Men när dessa tillstånd går så långt att de gravt handikappar eller orsakar djup depression hos en person, då är arbetsförmågan som det så fint heter nedsatt till den grad att en bra handläggare inte tvingar vederbörande till ett arbete denne omöjligt kan sköta.
Men det förekommer alltså. Alldeles för ofta.
Och så länge sådana här exempel dyker upp i den mängd de tyvärr gör så finns ett problem. Jag behöver inte ha jobbat på FK för att veta det.
Vänligen Jonna

Anonym sa...

Du måste förstå att det finns människor som gör vad osm helst för pengar. det finns folk som tar ut sjukpenning men samtidigt jobbar. det finns bedrägare i alla lägen. om fk gav ut ersättning till vem som helst hur som helst utan en förklaring, vill du betala skatt för det? vill du inte att rätt person ska få rätt ersättning och att skattepengarna går till sådant som verkligen behövs istället för någon myglare?

finnjonna sa...

anonym: Jag förstår det väldigt bra. Men som jag sagt tidigare, anser jag inte att detta handlar om det. Här är är svar på dina frågor iaf.
1.om fk gav ut ersättning till vem som helst hur som helst utan en förklaring, vill du betala skatt för det?
Nej. Absolut inte. Det ska finnas ett läkarutlåtande.

2.vill du inte att rätt person ska få rätt ersättning och att skattepengarna går till sådant som verkligen behövs istället för någon myglare?
Ja. Absolut. Jag vill inte att någon myglare ska få ett öre egentligen. Men hellre att det händer nån gång än att de som verkligen behöver nekas för att sätta dit den där ev. myglaren.

furan sa...

Jonna for president!!!

finnjonna sa...

furan: Äsch då... ;-)

Anonym sa...

Jag tycker godtyckligheten hos FKs handläggare är bland det värsta. De har ett tolkningsutrymme av lagar och regler i sitt beslutsfattande som ger dem makt och ansvar. Försäkringsläkaren är en tjänst som helt borde tas bort, varför kräver inte de sjukskrivande läkarna det?
Sammanfattningsvis: Ned med en förnedrande, facistisk människosyn! Signe

finnjonna sa...

Signe: Precis så! Att inte fler läkare reagerar på att de av myndigheterna anses vara fullständigt inkompetenta och i princip ohederliga. Vi har en hel yrkeskår som vi ska lita till att rädda liv, vars kunskap inte betyder ett skit längre.
Nej, nåt är väldigt fel.

furan sa...

"Management by fear" är nog melodin på FK.
Jag tror och hoppas att det där finns tjänstemän som vågar säga ifrån, jag ger er ett ord från min idol Joe Hill:
Sörj inte, organisera er!

Anonym sa...

Du missar en viktig aspekt. Vet inte hur gammal du är Jonna men innan 2002-2003 då de nya direktiven kom från politikerna om att halvera sjukskrivningstalen så gjorde FK precis så som du föreskriver. Man godkände ALLA sjukskrivningar som kom in och godkände ALLA läkarintyg. Detta resulterade i att svenskarna blev det mest sjuka folket i västvärlden. En isländsk läkare som arbetade på en hälsocentral i Dalarna för några år sedan uttryckte det som att "här i sverige sjukskriver sig människor från livet, inte arbetet..." Visst kan vi gå tillbaka till de direktiv som man följde innan 2002 (med de höga kostnader som detta resulterade i) men du måste förstå (du kan skriva att du gör det men jag betvivlar detta när jag läser vad du skriver annars) att i sverige är statstjänstemannens roll att följa den politiska viljeinriktningen som visar sig genom lagar. Ni som är upprörda över FKs beslut idag skjuter mot fel måltavla, om ni vill ha ändring ska ni ge er på politikerna som bestämmer, inte de som administrerar besluten från dem. För ni kommer aldrig att åstadkomma en förändring på detta sätt. Skulle lagen om allmän försäkring ändras i sin lydelse så att alla tillstånd där arbetsförmågan är nedsatt oavsett arbete och om sjukdom föreligger så skulle FKs tjänstemän vara tvungna att följa detta.

finnjonna sa...

anonym: Du kan betvivla mitt förstånd hur mycket du orkar.

Jag är fortfarande av den bestämda åsikten att lagar tolkas och detta väldigt godtyckligt alldeles för ofta av alldeles för många. Så länge det finns sjuka människor, med uppenbart nedsatt arbetsförmåga som tvingas till arbete de inte kan utföra så fungerar inte lagen ens så som den är skriven idag.

Anonym sa...

Nu får du skärpa dig jonna. Jag anklagade dig inte för bristande förstånd, jag tvivlade på din förståelse för statstjänstemannarollen. Om du sätter likhetstecken på dessa två saker får det stå för dig. Bara för att jag ifrågasätter det du skriver betyder inte att jag inte tror du har ett förstånd. Men det kanske är ytterligare en enkel bortförklaring du använder dig av så fort du får mothugg av någon. Du har ju tidigare skrivit att du hellre sätter på dig skygglappar och blundar än försöker sätta dig in i andras situation. Så exakt vad i lagen om allmän försäkring är det du vill ändra och till vad? Och hur ska vi förhindra godtycklighet i tolkningen? Genom att godta alla intyg som läkare skriver? I Gävle fanns det en läkare som var över 80 år men som fortsatte att skriva intyg till alla de som inte fick intyg från vårdcentralerna. En sak jag undrar är om du skulle vara lika kategorisk och ifrågasätta undersköterskor som vägrar dela ut mediciner om de tycker att människor far illa av dem, eller om poliser skulle vägra att ta fast en brottsling om de tycker att lagen är fel. Skulle du också uppmana dessa yrkesgrupper att begå tjänstefel?

Anonym sa...

Intressant läsning: http://www.metro.se/se/article/2007/04/09/19/3229-42/index.xml

finnjonna sa...

anonym: Nu får får du faktiskt lov att skärpa dig själv.
Du har inte bara ifrågasatt det jag skrivit vilket du såklart är fri att göra, du skrev att du betvivlade att jag förstod även om jag påstod mig göra det. Och jag sa att du får göra även det.
Men kom inte (på min blogg åtminstone och helst inte annanstans heller) med fullständiga lögner om vad jag tidigare har skrivit och påstått! Att jag har uppmanat till tjänstefel?
Lägg på riktigt av nu!

Anonym sa...

Du pratar om att "många" (varför inte ta och namnge de handläggare du anser är för många som du anser är "de andra") ska göra felaktigheter och skita i lagen genom att göra som du vill och ge människor sjukpenning när de kanske inte har rätt till det ("Jag vill inte att någon myglare ska få ett öre egentligen. Men hellre att det händer nån gång än att de som verkligen behöver nekas för att sätta dit den där ev. myglaren" och "Fria hellre än fäll, du fk medarbetare, så ska du se att dilemmat minskar"). Det är att uppmana till tjänstefel så som lagen är skriven idag. Du kanske inte begriper vilka konsekvenserna blir när du skriver som du gör (och gör du inte det då börjar jag ifrågasätta ditt förstånd) men börjar du prata om att FKs handläggare inte ska följa lagen utan gå på empati, dvs vem de tycker mest synd om ska få pengar, så blir tyvärr resultatet ett uppmanande till tjänstefel. Mina frågor står obesvarade... vilket är synd men typiskt för denna onyanserade debatt. Det är enkelt att kasta skit på "de andra" men att presentera förslag på ändringar det kan man inte. Jag skriver vad jag vill, även på din blogg, så länge du kastar skit på människor som gör sitt jobb, och detta från någon som är oförmögen eller ens kan tänka sig tanken att försöka sätta sig in i hur man arbetar på detta hemska ställe som kallas FK. Du får väl stänga av möjligheten att lämna kommentarer, "så ska du se att dilemmat minskar". Då kan du ju få skriva vad som helst och få stå oemotsagd. Bra va? Men svara på mina frågor först.

finnjonna sa...

"Sjukförsäkringssystemet är till för att ge ersättning till dem som på grund av sjukdom förlorar arbetsförmåga och därmed inkomst." Just så.
Att neka sjuka arbetsoförmögna sjukpenning är alltså inte att följa lagen som den är skriven idag. Hur mycket du än verkar önska det.

Nu har du varit otrevlig och larvig så det räcker och du förtjänar därför inga fler svar från mig. Uppenbarligen har du också missat nåt väsentligt. Detta är min blogg inte nån debatt.
Hoppas du mått bra av att spy din anonyma galla här. Den leder dock inte längre ens till en vidare diskussion med mig.
Punkt.

Allmänläkare i Östergötland sa...

Hej Jonna!
Jag är allmänläkare med snart 20 års erfarenhet och har av naturliga skäl kommit att skriva intyg till Fk många gånger. Det jag genom åren lärt mig är att arbetsförmåga är något oerhört relativt. Jag har mött människor med grava fysiska handikapp, men som klarat sig utmärkt eftersom arbetet varit så välanpassat. Jag har även mött motsatsen dvs människor utan något annat handikapp än att de har svårt att handskas med andra människor, och av det skälet mått dåligt. Jag har också lärt mig att sjukskrivning som enda åtgärd kan vara förödande, och jag betraktar på fullt allvar numera sjukskrivning som vilken annan medicin som helst. Det innebär att jag noga måste överväga alla de risker som finns behäftade med denna "medicin", dvs vilka biverkningar som kan tänkas uppstå, samt vilken "dos" som i det enskilda fallet kan vara lämplig. Vi vet nämligen idag med ganska övertygande säkerhet att långa sjukskrivningar utan samtidiga rehabiliterande åtgärder (olika för olika sjukdomar, samt olika för olika individer med samma sjukdom!) innebär risk för "översjuklighet", dvs den drabbade drabbas av mycket mer ohälsa och risk för tidigare död än vad som kunde förväntas, jämfört en liknande grupp där man lyckats med konststycket att hitta arbetsuppgifter som den drabbade kan jobba med trots sitt handikapp.
Kort sagt - det kan vara förenat med livsfara att bli sjukskriven, om man vill spetsa till det lite.
En viktig sak i sammanhanget är att de sjukdomar som ökade lavinartat under slutet av 90-talet fram till nu inte var cancer, hjärtinfarkter, frakturer o dyl, utan den psykiska ohälsan. Och då talar vi inte om djupa depressioner med hotande suicid eller psykoser av olika slag, alltså sådana sjukdomar som fullständigt förlamar människor och gör dem totalt arbetsoförmögna, iaf under en kortare period. Nej, det var främst det man kan kalla psykiatri light, dvs människor som mår dåligt pga vantrivsel på jobbet, med familjen, med sig själva och sina liv. Trasiga själar som naturligtvis behöver hjälp, men som inte lika självklart behöver den hjälp de själva först tror, dvs sjukskrivning. Sjukskrivning kan tvärtom vara kontraindicerat i vissa situationer, dvs det kan skada och förminska en person som egentligen behöver hjälp av helt annan karaktär.
Sedan är jag fullständigt övertygad om att man, som du Jonna mycket riktigt påpekar, kan hitta massor av exempel på folk som blivit illa och orättvist behandlade både av FK och sjukvården, inte minst av mina kolleger läkarna. Men, som jag tror signaturen "anonym" eller någon annan påpekade, så gäller det bara en liten, mycket liten, del av alla ärenden på Försäkringskassan. Men dessa blir av naturliga skäl uppmärksammade. Och det tycker jag är väldigt bra! Det sätter press på tjänstemännen, och läkarna, så att inget sker slentrianmässigt eller blir orättvist behandlad. Men det är viktigt att kritiken är saklig och bygger på fakta, aldrig på rykten eller beskrivs med svepande kommentarer. Häri liggen en paradox, eftersom varken Fk eller jag offentligt får diskutera eskilda patienters hälsa, vi har ju tystnadsplikt. Saken måste därför drivas i dosmstol, vilket inte så sällan sker numera. Och det är bra! Då får vi riktlinjer att gå efter. Bra just för att vi ska slippa misstankar om skiftande tolkningar av ett intyg beroende på vilken handläggare på Fk som läser intyget. För så är det säkert idag, precis som du påstår Jonna.
Samtidigt ska man komma ihåg att det är väldigt sällan man som vän, anhörig eller enskild läkare heller för den delen, får chans att se helheten. Av det skälet är det ofta bra att vänta lite med ev. sjukskrivning till dess läkaren hunnit tala med personer i patientens absoluta närhet i syfte att finna alternativa åtgärder och/eller behandlingar till sjukskrivning.

Jag skulle kunna skriva mycket mer om detta, men inser att kommentaren redan har blivit alltför lång.
Vill därför avsluta med att säga att jag tycker ämnet är spännande, tom roligt, och att vägen mot en bättre förståelse för komplexiteten i frågan bara kan uppnås genom kunskap och dialog, självklart förd i en respektful ton. Vilket jag hoppas att du tycker jag har gjort. Det var iaf min mening.

Hälsningar,
Allmänläkare i Östergötland

Zaide sa...

Ohälsa, handikap, sjukdom, funktionsnedsättning, funktionshinder etc...

Ohälsotalet har minskat skriver man på FK:s sida för privatpersoner men har ohälsan minskat?
Gott att klappa sig för bröstet med siffror!
Början av 90-talet var rehabiliteringens goda tid, FK fick oerhörda summor pengar av den dåvarande regeringen för att minska den sk ohälsan. Ord som empati och värdighet fanns med både för de sjuka och de anställda.
Ingen kunde nog, då ana det utfall som blev minnet av 90-talet, den psykiska ohälsan gick i taket! Orsakerna till det som hände är säkert lika många som de som av olika skäl valt att sjukskriva sig..
En tolkning av sjukdomsbegreppet löd "Varje onormalt kropps- eller själstillstånd som inte sammanhänger med den normala livsprocessen".
Förändringarna duggar tätt under dessa år i samhällsklimatet och övriga klimat också!
Så vad är idag att anse tillhöra "den normala livsprocessen"? Säkert inte samma sak som 1990 - men hurvida har den mänskliga hjärnan och fysiska kroppen förändrats för att orka med mer stress än då?
Så kommer man då i samhället fram till att detta håller inte vi måste spara pengar inom socialförsäkringsadministrationen och ändrar under loppet av några år på förutsättningarna.. men det slår inte igenom direkt.. man måste ta till hårdhandskarna och där är vi nu!
Men detta innebär inte att människor är mindre trötta och orkar mer.. det innebär bara att någon har bestämt att ansvaret ligger på den enskilda individen!
Gäller att som individ göra rätt val så man inte blir sjuk, säger en läkare numera förtroendeläkare på en av landets förs.kassor! Ansvaret vilar inte på samhället...Trygghetsnarkomanins tid är över, och tur är det - men vem betalar priset - jo varje enskild individ och ordet solidaritet försvinner i stort sett över en natt!
Är du bara psyksiskt svag eller TRÖTT - gå till jobbet eller betala själv - betala med vad?
Läser så i novembernumret/2007 av ds (dagens socialförsäkring) om nya definitioner av begreppet handikap - funktionsnedsättning och funktionshinder, "funktionshinder är inte något personen har utan det är miljön som är funktionsnedsättande". Således har personer med ex, dawns syndrom(skalan är lång hur detta nedsätter en persons arbetsförmåga) fått denna nedsättning på grund av miljön!
Alltså börjar man från myndigheten leka med ord för att finna en lösning på problematiken med att hitta vägar att minska "utsläppen" av pengar från våra sociala trygghetssystem!!!

Samtidigt som mycken pengar läggs på att organisera om verksamheten internt, under de senaste 10-15 åren har det varit nästan lika många organisationsförändringar som år! Kostsamt på alla sätt och utan någon egentlig uppföljning vad den ena ändrigen ledde till innan nästa påbörjas. Det är gott med förändringar men de måste väl i alla fall landa och värderas innan de ändras? Hur skall man annars veta om de är effektiva eller ej?
Dessa omorganisationer av arbetsplatser är inte enbart på FK utan samhället i stort. Ofta saknas verklig feedback på det som ändrats - så det tycks vara tidens flöde - hur kan detta påverka att människor blir trötta och läker saktare än i ett mindre stressat "klimat"?

Finns eller ska det finnas någon stoppknapp eller kanske slowmotionknapp är bättre!!

Men ord som värdighet, vänlighet, glädje, empati och solidaritet och sammanhang som skapar tillit måste ändå vara det som bär samhället så att varje liten enskild individ kan må gott!

Trots att Vi och världen rusar vidare mot nya MÅL!

Allmänläkare i Östergötland sa...

Jag skulle vilja kommentera Zaides inlägg. Vad gäller "ta till hårdhandskarna" så ska man komma ihåg att reglerna för sjukskrivning inte har ändrats genom åren, man har på senare tid bara börjat tillämpa det som står i lagen. Ekonomiska incitament till detta, javisst, men systemet har inte ändrats. För det andra är sjukskrivning ingen behandlingsform som med självklarhet är bra bara för att den som är sjuk inte själv anser sig kunna arbeta. Dessutom är det som jag skrev tidigare förenat med stora långsiktiga risker med att bli sjukskriven, dvs det leder i sig ofta till ett på sikt mycket dåligt liv.
Första kravet för att få del av sjukförsäkringen är att man är sjuk. Man ska alltså ha en sjukdom. Så vad är sjukdom? Vad anser du Zaide? Av din kommentar att döma verkar du tycka allt är sjukdom, eller i alla fall något ditåt.
Jag vet vad det inte är. För mig är det inte liktydigt med att man mår dåligt pga kärleksbekymmer, ekonomiska bekymmer, äktenskapliga bekymmer, arbetsplatskonflikter etc. En väldigt, väldigt stor del av 90-talets snabbt stigande sjukskrivningstal berodde på att läkare sjukskrev patienter för att dessa mådde dåligt av ovanstående skäl. Det kunde yttra sig i form av sömnsvårigheter, huvudvärk, ångest, koncentrationssvårigheter, trötthet, muskelvärk, ja i stort sett vilket symtom som helst. Man kan då välja att fly problemen (sjukskriva sig) eller göra upp med pojkvännen, maken, chefen eller vem eller vad problemet nu är. Om jag som läkare väljer att "hjälpa" min patient att fly från problemet, vad är jag då för läkare? Nej, ska jag vara en som verkligen hjälper en människa att växa, då gäller det att kalla saker vid dess rätta namn, säga nej till sjukskrivningar av människor som inte är sjuka, dvs sätta gränser. Annars bidrar man till svaga människors vanmakt och beroendeställning.
Jag motsätter mig därmed väldigt mycket Zaides välmenande, men förödande, inställning till sina medmänniskor.

Hälsningar
Allmänläkaren i Östergötland

PS Det som verkligen stör mig är när man i tidningen kan läsa om att en personal, ibland en hel grupp(!), hotar med att sjukskriva sig för att är missnöjd med sina arbetsförhållanden! Snacka om missbruk! Men när folk inte reagerar mot detta visar det hur snett vi kommit i denna debatt...