Sitter i ett aningen suspekt väntrum och väntar på min tur.
Tandläkardags.
Tandläkaren. En ny. Igen.
Inte det ultimata för tandrädde mig. Vill rymma genom ett fönster men det finns inga... Faktiskt. Inte ett endaste fönster.
Inbillade mig att jag hade skitont i ryggen på t-banan hit och tog en värktablett. Den kickar in nu.
Bra det i alla fall.
Hundra år äldre på en dag med ett leende som inte är helt äkta.
Hör en borr nu.
Då bör det finnas någon mer patient här. Känns betryggande. Tror jag.
Håll tummarna att jag får en lagning och att jag kommer härifrån.
Levande.
Iiii iiii iiii iiiii...
(psycho-ljud)
2 kommentarer:
Ska det då aldrig ta slut på det där eländiga tandskrället? Ny tandläkare skriver du, men gäller inte garantin från förra besöket eftersom fyllningen lossnat, då kan det ju inte vara helt ok gjort sist ju.
Hoppas iaf det gick bra och att fyllningen nu sitter tills den permanenta kronan ska dit.
Kram och trevlig helg önskar jag er hela familjen. //Maggan1
Väntrummet ser faktiskt lite suspekt ut... MEN det ska nog gå bra, du som är så modig! (Även om du känner dig som en liten smurf i tandläkarstolen, det gör alltid jag). Skickar positiva tankar din väg!
Kram Louise
Skicka en kommentar