torsdag 6 oktober 2011

shoppa loss

Ska åka till liljeholmstorget och tröstshoppa bort lite ilska.
Att Marcus jobb på fyran sket sig mycket olyckligt det vet ni, och att mitt jobb som jag ju egentligen fortfarande har inte är det charmigaste stället att vara på har ni säkert anat.
Men nu är jag förbannad. På riktigt.
Detta är inte bra för då slinter min tunga och mitt finger och jag ger dom ammunition till framtida repressalier. För tro inte yttrandefrihet råder i Sverige. Åh nej. Skriv att du har hört nåt om någon på jobbet så stämplas du som illojal och får gå hem och vänta på avskedsbrevet. Spelar ingen roll att du inte behandlats lojalt själv.
Jag är alltså förbannad. Ännu mer. Sådär att man bara vill slå sönder saker och råkar göra det med.
Har tidigare fått tjänstledighet beviljad muntligt och via sms, men senaste tidens otrevligheter (det var inte jag sim började) har lett till att mina kära arbetsgivare håller min tjänstledighet som gisslan och jag tvingades nyss tacka nej till ett trevligt litet jobb jag fått här och skulle ha börjat på den 1 oktober då också min tl var tänkt att starta. Som jag har längtat efter att få jobba lite och träffa nya människor men nej. Charmigt? Inte värst som sagt. Och om någon svarat på mina frågor om detta? Nej.
Jag frågar-ingen svarar. Tystnad är ett läskigt effektivt sätt att subtilt utsätta någon för smygterror.
Charmigt?
Inte ett dugg.

Nu ska jag handla.


- Posted var BlogPress from my iPhone

7 kommentarer:

Anonym sa...

Liljeholmstorget! Det är ju mitt hangout. Får nästan lust att åka hem och smyga på dig, men tyvärr är jag inte mammaledig längre och måste stanna på jobbet.

Vet inte så mycket om turerna på ditt jobb och du gör nog rätt i att inte skriva så mycket om det för det försvårar nog bara för dig som du tydligen redan har fått känna på. Men skulle du kunna ta risken att säga upp dig, söka nytt. Dvs vända blad och börja om. Något måste det ju finnas för en framåt och kompetent person som du!

Anonym sa...

Hej Jonna m. familj. Ibland undrar man hur folk tänker, eller inte tänker rättare sagt. Känner er inte men följer din blogg. Hoppas att allt löser sig till det bästa, för de som bestämmer borde veta att barn flyttar man inte hur som helst. Men jag tror det blir bra på slutet. Ha det gott och shoppa loss så mycket du har råd. Kram från mormor.s

Anonym sa...

Hej Jonna! Ingen idé vara arg när det intrigeras. Sök nytt jobb istället finns massor med möjligheter i Stockholm för er båda. Jag gick till företagläkaren som var en pärla och han sjukskrev mig genast 2 veckor , hade värk. Qui Gong är bra mot ilska och ge dig inte in i Marcus jobbelände. Han fåtr säkert nytt jobb. Säg hellre upp dig från jobbet än vara gisslan , det finns jobb för dig. Stöd Marcus... Smygterror finns överallt .. Och kvinnor är mycket dåliga på att stödja varandra. Har sagt upp bekantskapen med ett par grannar-satkärringar. Begriper inte vad de ville mig o skiter i det. Catfighting vanligt, därför halvljuger jag till vissa eller heljuger. Bästa vänner får man från en kille/karl som man inte är direkt intresserad mer än som kompisar. Lycka till o krama Barnen . U

Anonym sa...

Jag hoppas allt löser sig för er, men jag måste verkligen få fråga... Blir du inte ett dugg arg över din makes alla tilltag?

Helene sa...

Ditt jobb verkar ju bara ge dig negativa känslor och tankar, så jag tycker nog också att du skulle säga upp dig och leta efter något annat. Det har ju varit negativt länge med det jobbet. Hoppas att allt löser sig! Kram

Anonym sa...

Jag hoppas att någon hjälper din arbetsgivare att klämma ut fjärten som sitter på tvären, så att hän inser sitt idiotiska tilltag och genast ändrar tillbaka sitt beslut.
Hua!
Kram på dig. Vi är många på din sida! (och önskar att det skulle göra skillnad även i praktiken)

Anonym sa...

Jag ska inte kommentera så mycket om din arbetsgivare och alla turer kring din tjänstledighet, men tycker det liknar någon form av arbetsgivarsjukdom dom drabbats av.
Muntliga löften/sms gäller lika mycket som skriftliga, om dom nu inte visste det.
Jag är övertygad om att det löser sig till det bästa för både dig och Marcus, ni har så fina förmågor båda två, så ni behöver inte vara oroliga för framtiden.
Kram Maggan1