fredag 18 januari 2008

inget kul nu

Men jag fortsätter envist att hoppas. Eller klänga mig fast vid den pyttelilla gnutta som fortfarande finns kvar. Tror jag. Men det är inte lätt nu. Det är snarare väldigt svårt. Att vara optimistisk när man för 13:e månaden i rad börjar skvätta strax efter förmodad ägglossning är nästintill omöjligt. Man måste tvinga fram det. Och hur optimistiskt är det egentligen?

Ringde till RMC i Linköping tidigare, dit min läkare skickat remiss i höstas. Tre månader ska det dröja tills första möte, men tydligen har inte vårat ärende blivit färdigbehandlat förrän igår så mötet blir av i april-maj istället för januari-februari. Bu huu. Sedan är det tre månader plus sommarstängt tills ev behandling ska starta så till nästa höst någon gång kommer vi igång om allt går vägen. Eller om det inte gått vägen före vill säga. Känns som en evighet. Har ju redan väntat i en. Vet att många andra väntar hur mycket längre ändå, men det här är mitt liv, mina evigheter, mitt hopp som byggs upp och ryker med jämna mellanrum och jag är trött nu.
Har varit i kontakt med privatklinik också. Mest för att kolla läget. Men med 38 kronor på mitt konto, stannar det vid det också.
För nu.

5 kommentarer:

Anonym sa...

heja jonna, heja jonna!

mandarin och ned sa...

ååh Jonna... jag hatar också att vänta! man gör ju inget annat känns det som... tiden går ju så himla långsamt också! En annan sak: är det spottings du har? Jag vet minsann båd' en och annan som har plussat med spottings - så det finns all anledning att fortsätta hoppas!! :)

apropå spottings så fick jag det efter mitt 2:a missfall... men sen skrev min gyn ut pergotime åt mig, (eftersom spottings kan tyda på en hormonobalans som kan regleras med pergo) och mina spottings försvann faktiskt direkt, och sen på tredje kuren plussade jag! (sen fick jag iofs missfall igen, men det hade inte med det att göra). Kanske kan pergon hjälpa dig om du tycker att det är jobbigt med spottingsarna?

Men, jag misstänker att du har surfat fram allt möjligt och omöjligt om spottings så du har säkert redan tänkt på det! ibland är det bara störigt med råd från kreti och pleti... hoppas du inte tar illa upp!

Lycka till och håll huvudet högt, jag håller tummarna för dig nu! /kram mandarin

finnjonna sa...

Tack furan!

mandarin: Jag tar tacksam emot råd från någon som är eller har varit i samma sits. Just vad gäller pergo så är det inget för mig tyvärr :-( Har testat provera men det förvärrade skiten.
Och visst är det dessa förbaskade spottings! Hoppas de inte betyder slutet även om de ju varje månad innan gjort det, men om du säger dig veta solskenshistorier tom med spottfanskapet så väljer jag att hoppas lite till! :-)

Anonym sa...

Pergo?

men ni Pergo? Inte progesteron, eller ngt annat gulkroppshormon?

Spottings, mellanblödningar, skvättande...det är min vardag...det blev så efter missfallen i jan och feb förra året.

Först fick jag gulkroppshormonet primolut-Nor för tt få ording på det...jag fick inga spottings den ¨månaden..jag blev gravid...men fick mf igen...nu får jag vaginalt progesteron...förra månaden imga spottings alls (förrutom att jag bödde vid äl) denna ånaden minimalt med spotting.

Nu ska de kolla upp mig igen med mikrodkop eftersom jag blöder så mycket...men det kanske du redan vet genom min blogg

det värsta är nästan att man inte tror på något hopp men att man ändå har det

Kattmamman (a.k.a. Bridz) sa...

Pergo och Provera innehåller helt skilda substanser.... men det var inte det jag skulle säga.

Utan att det här där jag bor inte kostar mer att gå till privat fertilitetsläkare än vad det gör att gå till landstingsfinansierad. Kolla upp de privata alternativen i din närhet. Kanske finns det någon du kan få komma till tidigare än efter sommaren.