måndag 28 april 2008

jag -en biverkning

Fyra dagar kvar. Bara fyra. Det är så lite att det nästan är som dimma, samtidigt som det känns som en mindre evighet. All tid, hur kort som helst, kan kännas som evighet, beror helt på hur hårt man väntar och längtar. Men den här dagen är redan på väg mot sitt slut och när morgondagen vaknar är det tre kvar och det är hela 25 % mindre, så visst närmar vi oss.
Jag öppnade kartongen med medicinen tidigare. Bara för att kika lite. Och vad oskyldigt det såg ut där det var. Lite vätska i en flaska och sen en spraydel att skruva på. Med två puffar tre gånger om dagen ska den där rena vätskan försätta mig i klimakteriet. Nästan läskigt att tänka så fast just så är det. Klimakteriet here I come liksom! 20 år tidigare än jag trodde, men kanske lika bra att träna lite inför den riktiga som sen garanterat kommer komma.
Till de vanliga biverkningarna hör bland annat sömnrubbningar, vilket för mig låter kalas, sådana rubbningarna kan ju bara innebära att jag äntligen får sova. Hoppas det. Andra vanliga är: Huvudvärk, yrsel, trötthet, hjärtklappning, humörsvängningar och nervositet. Alltså är hela jag en biverkning. Hittills har det ju bara varit att bocka av. Men sedan kommer mindre roliga saker som viktökning, svettningar och akne. Ytligt värre ser jag hellre att huvudet värker och att stackars hjärtat bankar på än att jag tjockar på mig, får hudutslag och enorma svettningar. I alla fall när jag ska på brölloppet. Snälla du som styr över biverkningarna. Gör så att jag slipper akne! Fast det skulle vara rätt roligt egentligen. Jag i min nya fina klänning, som jag fått tejpa ihop, asfinnig, svettig och sur! Börjar svära högt på finska mitt i buffékön för att någon italiensk kusin går före och sen brister jag ut i gråt och springer ut i skogen och vägrar komma tillbaka. Det enda som är kvar är min vackra sjal som aldrig nådde runt och lukten av svett.
Hur sjutton föklarar man IVF och hormoner på italienska? Måste kolla upp.
Men, det kanske inte känns nåt särskilt alls. Och vad som än känns kan man ju alltid försöka skratta åt det, i efterhand åtminstone.
Nu ska jag göra god mat.

3 kommentarer:

Anna sa...

Jag kan lova dig att det kommer bli hur bra som helst, med eller utan biverkningar. Även om biverkningarna låter skrämmande såhär innan allt dragit igång. Förhoppningsvis klarar du dig utmärkt ifrån dom eller så blir det precis som du beskrev och inte ens det är ju särskilt farligt. Vad är lite biverkningar när du är mitt inne i ditt livs största och mest spännande resa?!
Försök njut av varendaste biverkning du får eller inte får och ta vara på dig själv och din kropp så bra du bara kan, hur jobbigt det än kanske kommer kännas ibland.
Jag håller alla tummar i världen att det kommer gå jättebra!

Själv är jag i behov av "kärlekstips". Har varit singel ett bra tag nu och har plötsligt träffat på en sån fantastiskt charmig, vänlig och fin kille. Han är lärare på skolan jag börjat på. Så det är nog inte så lämpligt egentligen. Men jag blir helt svag när jag ser honom. Och som tur är så har jag inte honom i något ämne. Men han har ändå börjat stanna till ibland när han ser mig och börjat prata lite med mig. Men hur gör man egentligen? Känner mig helt mossig när det gäller sådant där. Det var typ. 12 år sedan jag träffade min förra sambo. Så nu har man blivit både äldre och oerfaren. Känner mig bara löjligt nervös och fånig varje gång han stannar och pratar med mig. Kommer inte ens på något vettigt att säga.
Några bra tips om hur man gör egentligen när man lyckats gå och bli intresserad av en lärare på skolan?
Känner mig som 20 år igen. :)

Kände att jag inte kunde låta bli att be om tips .. Det är ju dags att lära sig att "flirta" igen.

ivfprinsessan sa...

Det kommer säkert gå jättebra. innan ag började spraya var jag ett levande monster, men bara jag klarade första morgonsprayen så blev jag lugn. Bi-verkningar har jag inte haft så många o många av biverkningarna som står beskrivna på suprecuren tror jag är rena stresssymtom. Hoppas du slipper finnar - synd på en sådan fin klänning o fest o allt

Carro sa...

HAHAHAHAH roligaste inlägget - vad jag skrattat - TACK för att du bjöd på kvällsskratt!