Jo faktiskt, rent livsfarligt är det, livet, man dör. Både män och kvinnor. Mer jämlikt kan det inte bli.
Men att bloggandet nu skulle vara den nya kvinnostressen och rent hälsovådligt kan jag inte annat än le lite snett åt. Men det kanske är för att jag är för stressad för mitt eget bästa pga av just mitt bloggande som jag inte kan inse sanning och fakta och förnekar det klockrena i att ännu en grej som kvinnor sysslar med, finner ett nöje i och till och med i många fall är rätt bra på är skadligt för dom. För som med allting annat så är ju vi kvinnor inte mycket smartare än amöbor (om man får tro vissa) och kan därför såklart inte bedöma själva när eller om något inte är hälsosamt för oss. För det kan vi tydligen inte... något som alldeles för ofta andra kvinnor intressant nog påpekar.
Bort med till exempel Barnmorskorna på TV, ty de skrämmer. Iiiiik skriker kvinnan och vägrar föda.
Och så nu bloggandet. -Icke häslosamt, dundrar kvällstidningarna. Iiiiik skriker kvinnan och sätter sig med händerna vilandes i knät.
NOT. För vi kan och vet själva.
2 kommentarer:
Nä, att vi bloggar för att vi tycker det är kul (eller ser Barnmorskorna för att vi tycker det är intressant) är ju faktiskt en omöjlighet, kära nån!
Jag är så less på att kvinnor alltid ska framställas som stackars offer utan eget förstånd och det är så skönt när jag får läsa att jag inte är ensam. Tack för det!
Ja, jag kände inte alls igen mig i bloggandet. För mig är det en säkerhetsventil och jag skulle bli ypperligt stressad utan bloggen.
Skicka en kommentar