en fredagshälsning

Blev något skuldsatt inatt igen vad gäller sömnen. Han ville bara inte, så vad göra? Vi vaggade omkring i sovrummet (hade kört ut Marcus i vardagsrummet för att åtminstone han skulle kunna försöka sno någon timme), sjöng och vyssjade. Små stunder sov han, de flesta i min famn. Känns så ledsamt att jag ännu inte orkar hålla honom så länge. Mammas baby vill ju bara vara nära. Vi låg sen i vår säng tätt bredvid och jag smekte honom på kinden och han somnade lite där med. Inte jag.

Idag har killen varit desto tröttare.

Vi tog en promenad i eftermiddags. Bara han och jag. Häftigt och läskigt. Allt och alla blev plötsligt till potentiella hot. Hur skrämmande är det inte egentligen att skjuta det dyrbaraste man har i livet en meter framför sig på gator med bilar susande förbi i hög fart, för att inte prata om alla mötande människor. Hade velat ha en vattenpistol så jag kunde ha släckt alla cigg som pyrde överallt men fick istället väja så gott jag hann. Han gillar verkligen att ligga i vagnen. Sov som en stock. Det blev en kort tripp, men skönt att komma ut lite och bra för mig att träna både kroppen och knoppen.

Bilder från häromdagen. Krokig michelinjonna i enda jackan som precis kan dras igen stödjer sig mot Nitron och däri ligger älsklingen.

God natt och massa sömn önskar jag er.