onsdag 25 augusti 2010

koma

I natt blev jag påmind om tröttheten. Jag menar verkligen t r ö t t h e t e n. Den stora, svarta, riktigt påtagliga tröttheten som gör att man är fullkomligt borta när man förmodas vara vaken (eller sov jag då?) och när morgonen väl kommer, alldeles för tidigt, minns man knappt något av natten som var, samtidigt som man minns på tok för mycket eftersom sova var knappast det man lyckades göra.
Älskade tjejen och jag "sov" i vardagsrummet igen och jag hade goda förhoppningar om att nu jäklar skulle det också sovas för att sedan denna nästa (denna kommande) natt återvända till sovrummet och fortsätta på given succé.
Tji fick jag.
Två gånger under natten sov hon nästan en timme i sträck, men i övrigt var det 30-40 minuter som max. Och med min insomningssträcka på ett antal minuter varje gång lyckades jag väl precis slumra till när jag åter fick gå upp. Snacka komaläge. Jag gav henne lite lemolacersättning (modersmjölksersättning mot matsmältningsbesvär) som bonus efter kvällsamningen för att hon förhoppningsvis skulle hålla sig mätt en längre tid, men inte alltså. Varje gång hon vaknade verkade hon superhungrig och sultade järnet på lilla näven, men väl vid tutten slocknade hon direkt och jag kunde inte få henne att äta något efter det. Sen sov hon en halvtimme innan samma procedur upprepades. Det var en hel del gråt med mellan varven och jag fick några jobbiga flashbacks från koliktiden med Milo och jag hoppas verkligen vid Gud att detta inte är en början på något sådant.
Nu ligger hon och hickar nöjt i babysittern. Allt verkar fortfarande relativt lugnt dagtid (ta i trä) men visst hade det varit trevligt att sova på natten.

Idag ska Miloboy till tandläkaren. Spännande värre. Han sov i alla fall bra och det säkert tack vare besök till öf igår där han fick leka av sig.

19 kommentarer:

Anonym sa...

Napp napp napp! Vid minsta tendens till kolik- ersättning, ersättning, ersättning!

Anonym sa...

Åh gud dendär tröttheten när allt blir suddigt och snurrigt, den är inte nådig. Gör som du vill men jag hade då inte tvekat inför att gå upp och fixa en flaska ersättning på natten då snuttandet går överstyr. En riktigt fylld mage brukar göra underverk för småknytts sömn. Jag har själv en dotter på 18 månader och en son på snart 4 månader, blev också förlöst med snitt och har därför en viss känsla för den båt du sitter i...Att delamma tvåan ger många fördelar ;-) Kram

Anonym sa...

Hej!

Hon kanske bara har behov av närhet på natten? Vet inte om du vill ha henne sova i er säng men ofta vaknar ju både bebis och mor mera av att gå upp, ändra läge, vakna till. Bra är att inte tända lampor för att förhindra att tallkottskörteln i hjärnan ska börja signalera att det är dag, det här är kanske sånt som är gammal skåpmat. Varmt lycka till, var rädd om dig och din fina familj!


Ingela

Anna sa...

Jonna - nu är det dags att uppdatera texten "om mig" i högerspalten igen! =)

Alexandra sa...

Stackare... Vilken härlig story med dina två små ögonstenar :)

Martina sa...

kanske skulle prova en napp? det gav jag min lille redan efter en vecka för jag märkte att han bara ville snutta heeeeela tiden

Therese sa...

Kan det vara så att lilla fröken tycker att det blir allt för mysigt att få komma till mamma och tutta - ett tips kan vara att lätta lite på kläderna på bebisen - ta av byxorna eller helt bara låta blöjan vara kvar på för är det för varmt och mysigt somnar hon på en gång - man kan också testa att massera fotsulan/handflatan för att väcka bebisen vid bröstet.
Lycka till från en som också lider av tröttma pga en bebis som tycker vi ska köra kalifornisk tid

Anonym sa...

jag har blivit dubbelmormor den 3juli tillen tjej..jag ville att hon skulle heta Gina..men nääää..det gillades inte..och nu kom jag på..att jisses..Gina o Milo..kand et bli bättre....kram från...honilule

Christina sa...

Usch, så jobbigt det verkar. Även jag får flashbacks. Jag kommer ihåg att jag satt och ammade och nästan dunkade pannan i den stackars bebisen så trött jag var. Precis som du har jag också riktigt svårt med min egen sömn, och det var det inte många som hade förståelse för: "Det är väl bara att sova när bebisen sover!". Eh, nej, det är det inte. Men det blir bättre, jag lovar.

Christina sa...

Denna enorma trötthet.
Den kom man ihåg.
Man gick som i koma.
Nu är man trött när man blir väckt av telefonen.
De ska hämtas!
kram Christina

Hanna sa...

Vad jobbigt, det är så jobbigt, det är så jobbigt att vara så trött.

Fy tusan. Stackars dig. Eller det är klart att de är fantastiskt att du har fått en liten härlig dotter, men den där tröttheten tar bort glädjen från det mesta.

Tänker på dig och alla andra med småbebisar.

Anonym sa...

Tycker det låter lite som om hon bara är lite "tuttig". Jag tror säkert du har försökt med napp, och fler har ju skrivit det också. Sen är hon ju bara 2 veckor, så det är klart att någon extraslurk med modersmjölksersättning under natten är nog inte helt fel något tag till, Lemolac har jag väldigt god erfarenhet av! Sen har nån skrivit det här om tända lyse etc, det är också bra om man kan ha så dov belysning som möjligt, annars kan dom gärna vakna ordentligt.
Nattsömnen kommer Jonna, tänk på att Plutt bara är 2 veckor och 1 dag! Men jag förstår dig så väl, dels vill och behöver du få sova själv, dels vill du ju att ni alla ska sova i sovrummet samtidigt! Men det kommer, I promise!
Hur gick det för storebrorsan hos tandläkaren idag?
Hoppas ni natten ni har framför er nu blir lite bättre.
Kramar till er från Maggan1

Åsa sa...

Såg att ni tittade in på vår förskola, Jordgloben idag. Ni är så välkomna in och titta :)

Anna-K sa...

Hej Jonna! Det är mycket jobbigt när man inte får sova. Har själv erfarenhet av mycket nattvak.Jag vet inte om jag kan ge en 2-barnsmor några goda råd - du vet väl själv hur du ska försöka lösa problemen.Men tröttsamt är det både för de små liven o för en själv.Passa på att sova när Marcus är hemma oavsett tid på dygnet,även om det bara blir 1-2 timmar,det är värt mycket.Det är lite kaos i familjen när man inte kan sova på natten o vara vaken på dagen.Hoppas den lilla mår bra.Man kan bara hoppas på bättre sovtider.

Anonym sa...

verkar som det är mer närhet och snuttbehov än hunger eftersom att hon faktiskt somnar innan hon hunnit få i sig så mycket?? testa napp och sammsov.

Anonym sa...

Har just uppdaterat mig efter att ha varit borta en tid. Celia tycker jag är ett fint namn. Ser fram emot att läsa om vad ni fastnar för till slut :)

Anna i Gbg sa...

Jag förstår dig precis när det gäller tröttheten. Man blir så oändligt trött att det inte går att beskriva med ord.

Min två små älsklingar hade båda kolik (nu är de 1 & 3 år) så förstår din känsla av flashbacken från Milos koliktid... Vi förneka länge att det var kolik på lillebror också men det gick ju inte att blunda för det uppenbara till slut. Nu hoppas jag innerligt att det inte är så för er lilla prinsessa! För det är inget jag önskar någon, att genomgå ytterligare en koliktid med allt vad det innebär för både bebis och familj.

Men skulle så vara fallet så kan jag bara rekommendera att ära mjölkfritt (som du redan känner till), be om mjölkfri ersättning hos Bvc (eller köp på Apoteket tex Nutramigen) och framförallt be om hjälp och avlastning! Det är så svårt att be om hjälp men det är det enda som hjälper för de trötta föräldrarna. Vi gjorde inte det och det resulterade i en depression för mig när lillebror var 6 månader. Jag var så trött och slutkörd att jag inte längre fungerade normalt och var beredd att totalt ge upp livet!

Vill inte göra dig onödigt ledsen med mitt inlägg utan mer visa på att man klarar av det svåraste även om det känns hopplöst. Håller tummarna hårt, hårt för att lillan sover bättre och inte uppvisar tecken på kolik! Stor kram från Anna

Carolina sa...

Håller med föregående om napp.
Stillar sugbehovet hos de små rätt så bra. Lycka till och hoppas ni får till det med sovandet. :-)

Anonym sa...

kan rekomendera akupunktur mot kolik om hon skulle få det!
man anv inte nålar på små barn utan en sorts laserpenna, tror att det bara är 2 punkter de anv t.o.m