tvåbarnsliv

Vår plutt är sex dagar ung idag. Imorgon firar vi en vecka. Ska då till sjukgymnast. Med henne. Hon har visst enligt läkaren legat snett med huvudet i magen så ena "halsmuskeln" är liksom kortare om jag förstod det rätt. Blev skitorolig först vid undersökningen och höll på att nojja ihjäl mig men det var inte helt ovanligt eller svåråtgärdat heller för den delen. Lilla älsklingen, redan ska det börja stretchas och tränas. Nåväl, för en bra sak är det ju och hon ska inte ha ont av det i alla fall och eftersom det knappast märks något kan det ju inte vara så illa försöker jag tänka. Jobbigt ändå.

Livet hemma går än så länge mycket fint (ta i trä, knacka i huvet). Båda älsklingarna har hittills varje gång sovit tupplur samtidigt. Milo gör ju det bara en gång per dag och då Plutt hittills har visat enorma sovartalanger har det inte varit så svårt att tajma med hennes "nappande". Hon äter mycket duktigt och med inkomster är det utgifter och båda delarna fungerar utmärkt. Jag njuter mina bärs (alkofria fortfarande) och känner hur det stramar i brösten.

På nätterna är vår tjej hungrigare och sen sover hon igen. Det gör inte jag. Tyvärr. Har inte i närheten ärvt det där sovgenerna vissa i min familj bär omkring på. Men det går bra ändå. Leende ligger jag timmar i tysta rummet på natten och myser med Milo på ena sidan och nyaste älsklingen i sin vagga på andra. Jag är världens lyckligaste kvinna och mamma just nu. Om en månad när det här fantastiska nybliven-mamma-hormonerna runnit ur mig kommer jag vara det fortfarande bara något tröttare.

Har förresten börjat min gasvänliga diet också lite smått och finner det otroligt nog ganska lätt att leva utan lök, ärtor och annat pruttvänligt. Hoppas det håller i sig och att båda våra magar kommer må bra och bättre också framöver.

Nu ska jag kramas och pussas med Milo om han tillåter. Hans favoritjönsar i Firma fantasiflytt spexar i Tv:n och då kan det vara svårt att sno åt sig nån uppmärksamhet.

Ha det fint!