onsdag 23 april 2008

att välja tillit

Vi är nere på ensiffrigt idag. Endast nio (9) dagar kvar till start. Känns sjukt spännande men också väldigt läskigt. Oron och nervositeten är enorm och magen ond. Hjärtat slår konstant hårt och snabbt som om jag stod inför mitt livs uppträdande och det kanske jag gör med på ett eller flera sätt.
Jag valde tillit tills imorse då jag ringde RMC och fick mitt provsvar som jag ältat om och kring i en dryg vecka. Inte jättebra men kunde varit sämre. Inga planer är ändrade så jag får se det som en seger även om det krävdes målfoto. Jag ska välja tillit igen och hoppas den väljer mig. Jag kan inte ha kontroll på allting och vissa saker måste jag bestämma mig för att helt enkelt bara lita till. Som vården. Min kropp. Och lite annat. Sen kanske de sviker ändå, men det får jag ta då.
Nu litar jag bara.

3 kommentarer:

Anonym sa...

Hej Jonna!Jag har följt din blogg ett tag nu. Jag tycker du är ett härligt hjälte/kämpe som orkar tro på framtiden.Som du säger idag,du orkar välja tillit.Kanske har du läst boken "Hemligheten" av Rhonda Byrne?I alla fall tror jag att kroppen och själen mår bättre när man har tillit och man har större chans att lyckas.Hoppas verkligen att det funkar för er./"Finnnetta"

Anonym sa...

Hoppas du håller ihop nu när startskottet är nära. Att pulsen lugnar sig och kroppen får lägga krutet på att vara mottaglig och göra ett fint jobb åt dig. Att den låter dig få den här chansen.
En bekännelse: Jag kan tycka att din blogg är alltför informativ och personlig men samtidigt kan jag inte låta bli att kika in och se hur det går för dig. Jag skulle så gärna vilja se bilder på 10 fingrar och 10 tår, gegglig babyhaka och ståtlig barnvagn. Att få GLÄDJAS med dig! Nästan så jag skulle känna mig som en fånigt stolt låtsasmoster då :) Nu håller jag tummarna!
/Veronica

Anonym sa...

Satte precis i hop min suprecur-flaska för morgondagens spray-premiär. Ett gott tips at sätta i hop den kvällen innan, kan tänka mig att jag kommer var alagom skakig och nervig i morgon... Lycka till, det är hemskt att vänta - jag vet...