Plåtade nyss sötnosen Akilles som som snodde en blöt gammal kycklingfilé från slasken och började mumsa. Fick på köpet med något knepigt på bilden. Vad är det där? De där vita tentaklerna? Jag var helt still och det var ingen annan i närheten. Mysko. Spöken? Vad vet jag? Vill inte veta. Har tidigare fått med nåt skumt i minneslunden och det är väl ok. Men hemma vill jag vara ifred. Tror jag. Om det nu inte är mina små som har nåt att säga mig...
8 kommentarer:
hej hej.
vill först säga att du har en sån fin blogg. Du skriver verkligen jättebra (du borde nog ha en "kolum" i en tidning)
De första jag tänkte på när jag så din bild var att ditt hår eller hårstrå åkt framför blixten, men sen vill man ju gärna att det ska vara en lite hälsnign från ovan. De säger ju att man ska kunna se det på kort fast oftast som ringar eller bubblor från energifälten.
men visst hade det väl varit trevligt om våra små ger sig tillkänna då och då. många kramar Jenny (bambi7 på fl)
nilwa: Jo visst tänker eller hoppas man så. Att det är håret eller vad som helst som kommit ivägen, men digitalkameran håller jag alltid ett antal decimeter ifrån mig och det fanns inget där... jag är ju rädd för allt oförklarigt. Fast är det mina små så är de ju såklart välkomna. Får försöka tänka så. Att de hälsar på mamma. Känns bäst! Kram!
Hej Jonna!
Såg din blogg om katten... De där vita stråken ja, man undrar ju vad det är. Så kollade jag de andra bilderna du hade på orber och rök. Jag kan inte annat än att tro samma sak som du, att det är dina små som vill hälsa på sin mamma.
Och eftersom du är mörkrädd ( jag är likadan) så har du all min beundran.
Kramar Jenny
Jag har förlorat min bror när han skulle fylla 18 o jag har alltid "väntat" på ett tecken från honom, samtidigt är jag livrädd o vet inte om jag skulle kunna hantera det....
När jag ser dina "oförklariga" bilder tänker jag genast på Dante o Liten o att de ger sig till känna men vet inte hur du skulle känna inför det...
Har du träffat ngt medium någon gång? Kanske skulle vara intressant...
Kram Anna
Jonna, jag tror det är ängla! De vakar över dig hela tiden. Med lite fantasi tycker jag det ser ut som änglavingspettsar. Jag älskar ängla! Runt dig är det i alla fall något positivt! Allt gott till dig! Kram
Underligt...vem snodde min r i änglar? Två gånger i den tidigare kommentaren!...Änglarna kanske! Det ska stå änglar inte ängla. Nytt försök!
Var inte rädd för det oförklarliga. Det vill dig inget ont. Och visst är det fantastiskt att tänka sig att det är dina skyddsänglar!
Kanske är det kommande bebisen som "kollar läget"?
Skicka en kommentar