lördag 9 oktober 2010

drömma hus

Har slötittat på husannonser nu på förmiddagen. Visst skulle det vara trevligt med lite trädgård, mycket lite. Är inte alls förtjust i gräs och mylla och visst att Marcus envisas med att erbjuda sina gröna fingrar till tjänst om en eventuell gräsmatta skulle bli aktuell, men nja, en liten trädgård -om något.
Nu är det ju så att jag samtidigt känner att aldrig mer flytt och så trivs jag väldigt bra i lägenheten som just nu är vårt hem.
Men så har vi ju det här med allt strul.
Jag börjar bli förgrymmat trött på Hyresbostäder och deras gapande apati. Igår efter platt- och rökincidenten ringde jag dit och frågade vems ansvar det är att det finns fungerande brandvarnare i lägenheten och fick svaret att det var deras. Tjejen jag pratade med lovade att de skulle komma på eftermiddagen och byta ut eller kontrollera felet för vadå vänta över helgen? Det kan ju börja brinna även när kontorstiden är över. Hursomhelst så kom ju såklart ingen, trots löftet.
En annan sak som vi har önskat få åtgärdat är att det i somras (juni) plötsligt ramlade ner en 10 x 5 cm stor murbruksbit och lite grus från balkongen (eller facaden) ovan rakt ner på våran, några decimeter från Milo där han stod. Såklart ville vi att de skulle kolla så inte mer var på väg att ramla ner men då var det semestertider och svårt att få till något, men nu? Vad skyller de på nu? Ingen aning, inget blir iaf gjort och det trots att man ringt ett par gånger och undrat. Får väl vänta att det ramlar ner nåt mer som kanske gör skada så rövarna lyfts på kontoret.
Dessa saker tillsammans med lite annat och en konstant ickefungerande hiss som är vår enda väg in och ut från lägeneheten när vagnen och barnen är med, vilket är oftast gör att man blir trött. Eftersom vi inte har något riktigt trapphus, bara en smal och brant spiraltrapp som en andra (nöd)utgång, (vid brand till exempel, fast utan brandvarnare lär vi ju iofs inte behöva den) så är vi, framförallt jag väldigt beroende av hissen och nog ska väl den kunna fungera mer än några dagar i taget? Det är ju bl a därför vi flyttade hit, för hissen, fast vi trodde ju naivt nog att den var fungerande. Har pratat med hiss-snubbarna och enligt dom är allt konstgjord andning eftersom hissen och systemet är så gammalt och dåligt, men Hyresbostäder har inget intresse av att göra något åt saken, mer än att skaka på axlarna och säga att ingen annan klagar. Kanske för att ingen annan har två barn i barnvagn, kanske för att ingen annan mål i mun och vill vara "besvärlig" eller för att vi helt enkelt är så gnälligt bortskämda och tycker att vi har rätt till ett säkert boende och en önskan att kunna ta oss ut och in i vårt hem när det passar oss för den sjukt höga kostnaden vi ändå månadsvis betalar. Jag vet inte. 
Men ibland alltså, som nu, tittar jag på husannonser och drömmer om den där lilla lilla trädgården, med en gräsmatta och någon planta, utan hiss, Hyresbostäder och tjafs.



Ps. Problemet med Hyresbostäder verkar vara på konstorsplan, kvartersvärdar och andra fixare har gjort det de skulle bra och effektivt. Vill bara ha det sagt.

23 kommentarer:

Anonym sa...

Massa jobb med hus, tänkt på det? Massa eget ansvar, t ex brandvarnare. Om du är den händiga i familjen, OK. Marcus lär ju inte vara hemma så mycket.

Anonym sa...

Men nej, absolut inte hus i ditt läge. Ensam allena nästan jämt! Det funkar inte, det skulle bara öka på din stress maximalt med allt som går söner och du själv måste stå för. Håll dig kvar i lägenheten tills du har en man som finns där för dig eller till barnen blivit större åtminstone.

Christer sa...

Jag fattar inte hur tafatt får man vara? Ni har 2 små barn. Skicka poeten till karl och köpa en brandvarnare. Ni får 2 st för en hundralapp. ANSVAR kallas det.

Gråa musen sa...

Eh. Jag tycker och tror nog att ni vet precis vilket boende ni orkar ha själva till skillnad från vissa andra anonyma inlägg. Till villans fördel måsta sägas att du bestämmer själv till stor del hur mycket tid du vill lägga ner på trädgård och dylikt. Själv hade jag bara en stor härlig grön gräsmatta där barnen kunde släppas ut och springa barfota. En egen ren sandlåda med lock på så inga katter kunde göra sina behov i. Staket runt om så barnen kunde gå rätt ut från dörren. Saker som behöver lagas.. Javisst men man kan och lär sig på vägen mer än man tror. Dessutom blir det ju gjort när man själv vill. Man måste inte ha miljoner blommor och tusen trädgårdsland. En buske att smaska goda bär från sköter sig själv. Om ni vill ha eget hus. Välj område där inte alla trädgårdar runt omkring är klippta med nagelsax. De finns. Så tycker jag. Kram

Anonym sa...

Men Jonna inte hus också. Marcus jobbar borta och det är hans jobb så det kan ingen göra något år. Ser ser gräsmatta nå upp över huskanten, ogräs överallt. Det är romantiskt av Marcus "hus" men har växt upp i hus o fy f-n för ogräs, gräsklippning mm o allt som går sönder o ingen att ringa då något går sönder o allt skall man betala själv. Varenda jäkla skruv..Brandvarnare kan man köpa själv de är inte dyra .. vi har men kontrollerar dem, en extra är inte dyr. Rensar avlopp mm som en hel "karl" det är inte svårt. Ringer efter hjälp bara vid riktig kris. Bo kvar i lägenheten så får du mer vila o tid till annat.

Anonym sa...

Bara en liten tanke - OM det skulle börja brinna ska du absolut INTE ta hissen!!! (om den nu skulle fungera...)

Anonym sa...

Till Eh. Vi skriver vad VI vill Gråa musen. Tack. Och Jonna o Marcus gör som de vill .

Anonym sa...

ojojoj vilket bekymmer vissa har, snälla Du, om jag vore som dig skulle jag inte med ett ord tala om var min man gör och inte gör. Det är ju tydligen det enda alla störs sig på i kommentarerna, Marcus hit och Marcus dit, om du bara bloggar om dig själv så behöver dessa förståsigpåare inte ha något att yttra sig om. Jag sitter i hus med 2 barn och min man jobbar som pilot, undrar om det är något bättre, han är borta väldigt mycket kan jag säga och det går ingen nöd på oss. Jag blir så trött på folk som säger åt en hur man skall och inte skall göra, det är väl ändå för katten du som bestämmer utan att gnällspikar skall kommentera allt. Gör som ni känner för och tänk på att det är inte bara hemmapappor som har hus.

Mamma Z sa...

Vi hyr ett hus på landet (1,5 mil från centrum) där INGEN bryr sig och gräset är 3 eller 10 cm högt, vi tar det när det finns tid!
Flyttar man inte in i ett renoveringsobjekt (vilket jag oxå ägt) så är det väl inte mer stressande med hus än en ofungerande hiss.
Tycker det är en fördel att kunna ha dörren öppen med barnen som leker ute utan att jag behöver vara livrädd för att dom blir överkörda!
Så slipper jag sitta och vara trevlig med massa folk jag inte känner i en sandlåda i stan.
Så att drömma lite tycker inte jag är fel! En dag känns hus bara helt rätt och då väljer nu kanske eget hus?
Jag tror ni skulle klara det utmärkt!
Jag bodde i värsta renoveringsobjektet till hus när mina tvillingpojkar var små (1-7 år),deras pappa var militär och var iväg på övningar jämt och ständigt men jag klarade det även om det inte alltid var en dans på rosor!

Kram!

Malinka sa...

Lär känna grannarna om ni inte redan gör det, och förklara att det är viktigt att alla säger till när hissen står.

Jag är ordförande i en bostadsförening, och ibland kan det ringa/knacka på någon som upprört påpekar att hissen stått stilla i ett dygn. När jag då undrar varför de inte sa något när de upptäckte att hissen inte fungerade, blir ofta svaret "för jag trodde någon annan skulle göra det" eller – favoriten – "du bor ju precis bredvid hissen, så jag tänkte att du redan visste det".

Så funkar det: är man inte direkt påverkad bryr man inte sig om att anmäla det. Såvida man inte får sig en spark i baken och förstår att man kan hjälpa andra genom att bry sig.

Birgitta+Herr Nyfiken sa...

Varför inte ett radhus? Med en liten gräsplätt. Vi hade ett fristående, men med en sjujäkla tomt! Då vi båda inte är några tonåringar längre, fick vi sälja. Det tycker vi nu var klokt,men vi saknar friheten. Att kunna sitta ute på trappan i nattlinne å dricka en kopp java, bl. a. Gillar man inte trädgårdsskötsel är det utmärkt! Ha det gott! Kramar

Anonym sa...

Nu har vi fått en pojke!
Han föddes i onsdags kl. 16.07. Längd: 47 och vikt: 2970.
Alldeles underbar. Hans storebror är mycket stolt och naturligtvis nöjd med resultatet, då han sagt hela tiden att han tror den blir en pojke. Jag var väldigt nervös och rädd, men allt gick fint, alla var snälla och lugna. Är nu hemma i lugnets vrå igen. Kram Carina

Anna sa...

Ta kontakt med era grannar och hör om det inte är fler som stör sig på att hissen inte fungerar, så kan ni tillsammans sätta lite press på dom, så den blir lagad.

Hus är mysigt, men väldigt mycket jobb med. Radhus kan vara en tanke med, där ni har en liten uteplats eller en liten trädgård. Då tillhör man väl oftast en förening, som brukar ha bra kontakter, dit man kan vända sig om man behöver hjälp med något, om man känner att man har svårt för att fixa det själv. Ofta finns det ju också en reparationsfond som man kan knycka lite pengar ur om det skulle behövas någon gång.
Känns som en bättre lösning, då Marcus är bortrest så mycket. Bo i hus med två barn är ett stort arbete, än mer om den ena jobbar borta mycket.

Men ni gör såklart som ni vill, som alltid. :)

Camilla sa...

Radhus kanske skulle vara en bra lösning! :) Lättskött men med lite egen tomt iaf, o ofta mycket barn som grannar!

Anonym sa...

p.s håller med Christer..jösses. Köp brandvarnare. Vi har två från de som äger huset, och tre egeninköpta. Herregud så knasigt du tänker i det läget.

R sa...

Det finns hus och det finns hus!
Det finns renoveringsprojekt, det finns gamla hus- som det är ett sjukhelvetes jobb me, och d finns lätta(re) små, modernare.

Dessutom får man alltid drömma.

Jag skulle oxå bli upprörd om jag trodde jag hade brandvarnare och sen mittiallt s fungera de inte heller. I en stressig vardag blir det mycke stress av de smådetaljer som andra inte sköter som de borde, av d som inte fungerar. I ett eget hus vet manf rån början att man fixar sj, så man fixar sj. Jobb man vet om kommer, eller kan komma- är lättare att ta itu med- man sätter bara på jäklaranamman, och/eller här i finland (och hos Jonna mf), sisun! Att ta itu me andras "skit" är mycke värre, att gnälla är mycke värre. I eget så betalar man såklart va d kostar ibland då man int sj kan, men de blir iaf gjort.

kristina sa...

Det är mycket jobb med hus men radhus är ett alternativ
Hyresrätter kan vara jobbiga att ha att göra med jag menar själva org. i sig ingen tar ansvar ?
Hälsa Marcus idag !!jag försökte skriva ett inlägg i hans blogg om att boken är så bra och hans närvaro i TV förgyller tillvaron
men det går inte att kommentera där längre är bloggen avstängd ?
mvh Kristina Nygren

Anonym sa...

Tycker att man har eget ansvar att kolla att brandvarnaren fungerar

Anonym sa...

Till alla er Jonnabeskyddare som måste skriva att vi som INTE håller med ska vara tysta; låt alla tycka vad de vill, det är inget ni tänkt på!? Slänger man ut ett sånt inlägg så vet man nog som bloggare att det kommer kommentarer för/emot.

Självklart finns ni som inte alls tycker det är jobbigt trots att era män är militärer/piloter. Nu är det ju dock så att Jonna är väldigt trött..väldigt trött. Oftast. Alla är vi olika.

Anonym sa...

Visst är det väl bra att hyra lägenhet och slippa alla bekymmer. Bara att ringa när något inte fungerar som det ska (trasig hiss, stopp i avloppet, kyl/frys lagt av etc etc). Och det är ju det plus själva lägenheten man betalar den ganska ansenliga hyran för! Men så är ju sällan fallet enl min erfarenhet. Vår dotter med familj bor på 6:e våningen i ett hyreshus fast inte i Nkpg. Det är samma där; Hög hyra och låg service. Och den service man förväntar sig uteblir allt som oftast, trots påstötning till hyresvärden. Vaktmästarna själva är precis som hos dig urtrevliga och sköter sitt jobb bra, bara dom vet om att något är fel.
Nä, en egen liten täppa med inte allt för stor tomt är idealet tycker jag. Man vet att man får och ska fixa allt själv och att det kostar pengar att reparera sånt som går sönder. Man behöver inte ha världens blomsterplanteringar som ska ansas, lagom är alltid bäst. Radhus är kanske att föredra, men jag är lite emot det här med bostadsrättsföreningar för det är inte alltid konfliktfritt (kan ibland bli samma som hos en hyresvärd). Nej, ett eget litet radhus med ett litet fint staket runt om, så man bara kan öppna dörren och låta Milo och Mimmi springa ut på den lilla gräsmattan och Ni kan sätta er i morgonrocken i gräset och bara njuta av tillvaron.
Lycka till med funderingarna!
PS Men visst är det jobbigt att flytta ;-)
Kram Maggan1

Malin i villan... sa...

Hej Jonna...

Vill bara kommentera det där med dina hustankar. Många skrev så negativt om att vara ensam med två barn och hus osv. Jag sitter i det läget, och det är supersmidigt...jag kan bara öppna dörren så har jag en sandlåda precis där. Jag kan ta emot övernattningsgäster (svärföräldrar och syskon) för det finns gott om plats...och FAKTISK det blir inte lika mycket att städa...man sprider ut skiten liksom...
Jag tror inte att det skulle bli värre för er att ha hus...
Måste du inte planera en del nu för att ta dig ut med TVÅ barn...Milo har väl mycket spring i benen? Jag vet att jag tyckte det var jobbigt att ta sig ut till lekplatser osv när man bor i lägenhet...
Lycka till! Du har den bästa bloggen! Har följt både bloggen och dina trådar på FL så länge du skrivit...keep up the good work...

Anonym sa...

Man kan gå med i hyresgästföreningen. Blir det riktigt illa med servicen kan man med deras hjälp göra avdrag på hyran, betala in den på ett deponikonto så man visar betalningsvilja men att hyresvärden inte får pengarna förrän det som inte fungerar blivit åtgärdat.
K2.

Anonym sa...

Kvartersvärdarna är dem som beslutar om vad som skall åtgärdas på fastigheter inom deras område, om du läser upp dig på hnab så framgår det. Du borde ha mötts av denna information ifrån dem, märkligt annars!
För övrigt så är det hnab:s grej att låtsas om att man själv är ensam om att uppleva problem, tror knappast att bara du klagar!