lördag 23 oktober 2010
nu kör de
Vi kollar på Simpsons här hemma förstärkta (eller jag) med alvedon. Samtidigt på en teater söderut fast norr om oss kör Marcus igång föreställningen. Hoppas det går bra (det gör det säkert). Stackarn var redigt nervös innan. Det är ju stort det där. Glad för hans skull är jag och tacksam att jag själv kan ligga här och glo på tecknat med de goaste barnen någonsin. Burr alltså för att behöva ställa sig på en scen framför en massa folk. Fast det är ju jag det. Just nu.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Och, jag sitter utslagen vid datorn efter att ha packeterat 50 kilo älgkött :O)
Svamptorken går för fullt också, hittade en korg trumpetsvamp idag.
Vill du ha lite? Svamp alltså?
Jag har så mycket, så jag har skickat lite här och där, enda jag vill ha i gengäld är utlägg för porto :O)
Hör av dig isf ;)
KRYA PÅ ER! KRAM /Anna
Går säkerligen alldeles utmärkt för Marcus på premiären ikväll! Kan tro att han var nervös, vem skulle inte varit det. Jag gillar i och för sig att stå inför publik och prata, men en så stor grej som den Marcus gör nu har jag aldrig gjort.
Hoppas nu du mår bättre i morgon även om det måste vara med hjälp av Alvedon!
Krama dig själv och barnen! //Maggan1
Hej Jonna! Jag har en fråga angående akupunkturen ni gått på med Mimi. Min syster fick en liten flicka för 2,5 veckor sedan och som så många andra barn så har hon ont i magen. De ska nu (första gången i morgon) gå på akupunktur med henne i hopp om att lindra det onda. Min syster var lite orolig inför det, angående hur det går till. Så jag tänkte att det kunde passa bra att fråga någon som vet :) Hur många nålar sätter de? Sitter nålarna kvar en stund? Håller de fast barnet för att få i nålarna? Gör det ont så att bebisen blir ledsen?
Kram Rebecca
Tydligen gick det väldigt bra för Marcus efter att ha läst bloggen. Hoppas du mår bättre och kan följa med o se deras framträdande att du får barnvakt o kan riktigt koppla av. Jag har också en sådan där årsdag som ibland slår mig i skallen ibland vet jag inte varför förrän jag tittar i almanackan .javisst ja, vill de som inte ät här säga något? Ärren sitter där de sitter blåmärkena i själen vi måste acceptera dom o skönt gråta ut ibland. Tårar rensar själen Jonna krama Milo-go o Mmmi.
Skicka en kommentar