Han ville inte somna. Trött var han så det räckte och skvätte över men nej, inte somna. Bara gråta. Till sist lade jag honom i sängen och satt sjungande bredvid ett tag. Blev ledsnare än han av den darrande gråten som inte ville ta slut, så jag gick med ångesten ut.
Sen helt plötsligt, när jag precis var på väg in igen, tystnade det. Gick och lyssnade men inte ett pip. Kollade klockan och nästan prick 4 minuter hade gått sedan jag kommit ut därifrån.
Fyra minuter.
Kändes som så oändligt mycket längre tid. Trodde att han aldrig skulle sluta skrika och att jag skulle bli galen av sorg och skuldkänslor för att jag lät min älskade bebis gråta i en evighet. Men det tog "bara" fyra minuter och sen tystnad. Väntade i fem till innan jag in, larmet var på så jag visste att han andades och där låg han. Sov. Så sött han sov min kärlek.
Och sover än.
4 kommentarer:
Tänk om man kunde förstå sig på barn i alla lägen! Fyra minuter - en evighet för mamma, men inte för Milo! Han hade säkerligen somnat långt innan dessa 4 minuter gått.
Parallellt lyssnar jag på Kvällsöpppet via datorn, ett jäkla liv på gubbar och kärringar, oberoende av ämne. Men kvällens side-kickar är inte att jämföra med Marcus, möjligtvis Lena Smedsaas som är duktig när det gäller politik och samhällsdebatter.
Hoppas nu Milo sover gott mesta delen av resten av natten!
OM jag får lägga mig i så tror jag att lille Milo kanske behlvde få varaa i fred för att kunna slappna av och somna. Jag tror att jag själv var lite för närvarande med min förstfödda; dottern som också hade väldigt svårt att somna. Det verkar som om småbebbar känner av föräldraoro på ett särskilt sätt, och då kan det ju vara svårt att somna med oron så nära inpå...?
Vet själv hur det var när man lämnade Totte då man höll på att rinna över, inget hjälpte och man kände sig sämst i världen... Ibland tog det inte ens 1 minut sen man hade gått från sängen så tystnade han, men det kändes i hjärtat... Men uppenbarligen hjälpte det!
Fyra minuter kan vara en evighet eller kort som ett ögonblink.
Kanske är det så att Milo är en liten människa som vill somna själv?
Så enkelt kan det ju faktiskt vara.
:)
Skicka en kommentar