onsdag 1 april 2009

killing my darlings

Blev en långamning som hette duga, men nu sover bebis nöjd och mätt och mamma får vila.
Mina stackars bröstvårtor. Känns som om de tagit tåget till Skutskär och lämnat mig kvar. Aj aj vad han kan dra. Ett otroligt bök därnere när han håller på. Råkar det gå mer än två timmar mellan matningarna blir han nästan skogstokig och vevar hej villt innan munnen hittar rätt. Det är stön och stånk och ibland när han väl fått rätt tag kan han plötsligt slänga med huvudet åt alla möjliga håll med bröstvårtan i ett fast gomgrepp. Jag upprepar: Aj aj. Det är mord på tutte varje dag. Men så länge han blir nöjd efteråt.

Köpte igår en kul musikmobil att ha ovanför sängen. Hans. Det är så häftigt att se hur älsklingen mer och mer börjar följa saker som rör sig. Händer mycket just nu i hans stora lilla liv och imorgon blir han åtta veckor!
Min son.

7 kommentarer:

Rebecca sa...

Hej jonna!
Jag skrev till dig för några dagar sedan och tackade för att ni delar med er om ert liv då jag har funnit mycket tröst i att veta att det är fler än vi som gått igenom detta med att förlora ett barn.. Hursomhelst så ville jag berätta för dig att Sverige nu gått med på att följa WHOs direktiv om att räkna ett foster som barn from v.22.Du kanske redan visste det? Jag fick reda på detta innan dom verkar gått ut med det i media osv. eftersom våran lille pojk fortfarande är kvar på sjukhuset i väntan på nya provtagningar då han numera ska "klassas" som ett barn och inte ett foster även i lagens mening. Ville bara berätta det för er eftersom jag vet att ni liksom många andra har kämpat för detta. Tack och hej.

Nhea sa...

Hej!
Läste att mormor gav första passet med flaska, bröstmjölk eller ersättning? Hur har han sovit efter det?
Min Trollunge vevade som sjutton och drog & slet i mina stackars bröst, gick efteråt för att stimulera mer med pumpen, men det var snustorrt, inte en droppe kvar...Har du provat ge tillägg på flaska när han har sånna där maratonamningar med slit & bök?
Kram

Anonym sa...

Det finns silikontuttar(eller vad det är) att sätta över tuttarna så du inte får sår(Akta dej det finns dom som får limma brösten)Babyn kan suga genom dom.Din underbara verkar vara glupsk....så ta chansen innan tänderna kommer.
VARMA VARMA KRAMAR till både dej och Marcus+son (Älskar Marcus böcker och nu åxå din blogg)

AnnaLi sa...

Hej!
Jag har fyra barn. Två av varje sort. Jag har försökt amma dem så länge som möjligt men pojkarna blev helt enkelt inte mätta på det jag hade att erbjuda. Sist gossen, och med den erfarenhet jag hade då, tillät jag mig att prova att ge ersättning. Det fungerade jättebra! Äntligen fick jag sova lite mer på nätterna. Idag är yngste sonen 16 år och fullt frisk. Det har inte blivit något fel på honom trots att han fick annan mat än min tutte. Inga allergier! Kände mig misslyckad då, men det var skönt att äntligen få sova!!!
Det barn jag ammade längst, ca ett år var min dotter Maja. Hon har varit mest sjuk av alla mina barn. Hon har haft cancer med klarat det och blivit frisk igen.
Om du inte orkar amma så var inte rädd för att ge ersättning. Önskar att någon sagt det till mig då när jag hade det tufft.
Lycka till med Lill-Prinsen!!!
Kram!
/AnnaLi

Mary sa...

Hej!
Jag känner igen det du skriver om, men det har gått över! Har ett barn på 4 månader och numera gör det aldrig det minsta ont att amma. Det gjorde det ofta de första 2-3 månaderna - aldrig katastrofont, men ändå ont eftersom han inte fick perfekt grepp. Dessutom tar det enormt mycket mindre tid numera.

Apropå kommentar nr 2 ovan så vet du säkert redan att man inte behöver misstänka att man har för lite mjölk bara för att amningen är intensiv. Små bebisar ägnar ofta jättemycket tid åt amning (inte nödvändigtvis bara pga hunger/törst), och dessutom ökar mjölkproduktionen när man ammar mycket, så det har en funktion. Visst kan man ge ersättning, men det är ju trist om man gör det pga medicinska missförstånd.

Finnpajsaren sa...

Jo, jag tänkte på en sak. Jag hade lite problem med mycket amning och bökig mage när min var liten. Jag pumpade ur det allra första blaskigaste ur brösten innan hon fick börja äta och då blev det mycket bättre. Hon blev mättare och fick inte lika ont i magen. Kanske värt att testa.

Anonym sa...

Ja...man undrar om det ska kallas spenar...!! Du skriver så fint om allt och tack för alla skratt!!
Linda