fredag 17 april 2009

träningsvärk

Kvällen igår var jobbig. Igen. Och natten därefter likaså. Men vad gör det idag!
Solen skiner. Vi var på en supertrevlig långpromenad jag och Milo med grannfruarna (oj, då måste jag vara en med) och deras söta döttrar. Skönt att få ösa ur sig om allt möjligt babyrelaterat som bara de med egna bebisar förstår och orkar lyssna på. Det blir garanterat fler gånger. Jag ska se först hur denna drabbar mina stackars ben. När jag gick kände jag inget, men det är nu lite efteråt som protesten brukar komma. Fast vadå. Det gör ont att leva.
Idag kom Marcus hem efter två dagar på jobb. Som vi har saknat honom! Äntligen är pappas axel här för tröst.
Och då passar mamma på att smita ut och ta en fika med kompis.
Hep.

3 kommentarer:

Anonym sa...

Shit att det blev jobbig kväll och natt för dej! Men långpromenaden med grannfruarna var nog inte helt fel. Även om benen klagar lite i efterhand. Men det blir ju också bättre och bättre.
Skönt att Marcus är hemma igen nu, så du får lite avlastning och att ni får rå om varandra alla tre. Det är så viktigt och både njuta av solskensstunderna och trösta om det blir lite gråt emellanåt.
Hoppas du njöt av fikat och av solskenet!
Ha det gott o hoppas ni får en riktigt bra helg!

Josefine sa...

Jag ska snart få mitt efterlängtade barn. Har gått igenom flera förluster, precis som ni.
Men nu, när jag närmar mig är jag rädd. Jag trodde aldrig stunden då jag föder ett barn som skall leva skulle komma. Jag har under graviditeten inte velat ta den till mig, liksom distansierat mig, berättat sent för omgivningen och inte vågat hoppas....
Är så rädd att detta kommer påverka min anknytning till den lilla...
Hur har den delen funkat för er?
Har det kännts naturligt att direkt känna glädjen och inte "ommen" känna lycka utan att tänka på olyckan? Tro på framtiden utan att känna rädslan?
Stora Grattis till eran pärla!!

Anonym sa...

Camilla Porsman "Träningsbibel för mammor". Den var bra och inspirerande!!! Idag-träningsvärk=)

Igår fick min plutt sin 5månaders vaccin...vilket fruktansvärt skrik. Nu har han feber och ont i kroppen...ett barns skrik gör så ont!!! Det går inte att uthärda...jag håller på att gå under! Waaah!!!!! Håller tummarna för akupunkturen...ta några nålar själv!!!!!=) Linda