tisdag 14 april 2009

utveckling

Jo, det måste handla om 8-veckors (plus minus ett par) krisen. Det senaste jobbiga började i fredags och tar det snart slut, som vi ju bestämt.
Hoppas hoppas.
Klart det blev vrål igårkväll med, trots massor av fin sömn på dagen, men sen sov han som vanligt rätt bra på natten. Ett ofta förekommande lågmält gnyende som jag nog lika gärna hade kunnat strunta i har idag lett till smärtsam skakarm av värsta sort. Riktigt jäkla skitont har jag i höger handled och axel. Tror jag fortsatte skaka vaggan i sömnen även när gnyendet sen länge avtagit.
Tidigare var vi på promenad och killen sov tills vi kom till stan. Då var det konsertdags igen, så vi gick in på cafe beställde kaffe och macka, tog fram kudde och tutte och allt var åter frid och fröjd ett tag. Jag stannade kvar och tog en fika nummer 2 med Jess. Måste ha min dagliga kaka så bara inte kilona börjar rasa.

Appropå kriser.
Läs mer om barns utveckling i den enligt mig väldigt bra boken Växa och upptäcka världen. Man behöver inte ta till sig allt i den men jag upplever att jag iaf fått mer förståelse för det stora som hela tiden händer min son, varför han gråter, varför han vissa perioder bara vill ligga och sulta på tutten etc.. och på så vis blir det lättare att hantera det jobbigare.
Här finns en bra sammanfattning om alla utvecklingssprång.

11 kommentarer:

familjen sa...

Läste också den där boken men tycker ärligt talat inte att den gav så mycket förutom förståelse inför vad som kommas skall! Hela perioden upp till minst 3 års ålder är ju en ständig utvecklingperiod & de avlöser varandra! Så boken ger ju inga handfasta tips egentligen, men en trygg bas för vilsna nyblivna föräldrar, så också för mig ;) Lycka till!

Anonym sa...

Visst den här jobbiga perioden är alldeles strax slut. Och innan Ni vet ordet av så står han där mitt på golvet och blänger på Er och säger: Kan själv!
Men just nu har du själv sagt vad facit är: Du hade säkert kunnat strunta i det lågmälda gryendet. Nu måste du vila höger handled och axel lite, byt sängplats med Marcus så får han skaka om det behövs i natt.
Å så helt rätt, ät din kaka för risken är att kilona rasar i takt med att amningen fortskrider. Och så dricker du väl ordentligt. Men tänk på vad du äter och dricker. Jag åt päron när ett av mina barn var bebis och stackars bebis fick världens diarré! Sen åt jag räkor en gång och bebis fick små knottror i hela ansiktet. Å tredje för mig riktiga skräcken var när jag själv var dålig i magen och drack blåbärssoppa. Gissa om bebis blev stenhård i magen, så stenhård så vi fick plocka ut bajset ur lilla stjärten.
Hoppas Ni får en god nattsömn. Kram!

Anna-K sa...

Hej! Lille Milo kanske har ett sort sugbehov - fungerar det inte med "napp"- då blir du inte så trött utav allt ammande.Det tar på krafterna att ständigt finnas där med brösten i beredskap. Hoppas det blir lite lugnare o du kan sova några extra timmar. Lycka till!

Anonym sa...

det måste vara extra psykande att bo i lägenhet (vet inte hur lyhört ni har det, men det brukar ju höras i hela huset om det finns ett spädbarn någonstans) när lillen skriker. särskilt nattetid, då vill man ju inte störa. det kanske också påverkar o stressar er omedvetet, jämfört med när ni var i gävle? (gissar att dina föräldrar bor i hus)

Monika sa...

Ett litet råd på vägen, byt ut vaggan till spjälsäng, småfolket brukar tycka om att se omvärlden och han ser just nu kanske inte så myket där han ligger. Brukar funka.

She sa...

Men jag förstår inte..
Är det kollik eller varför har han så ont i magen?
Är det kollik är det ju bara att ni låter honom få akupunktur så blir han lungn och glad och smärtfri sedan :)

Maria sa...

Jag gillade aldrig den boken, vår son var nog i kronisk utvecklingsfas - så det stämde aldrig! Men har du glädje av den så är det ju toppen!

bambi sa...

Nej, jag tycker inte att boken är särskilt bra. Den är så vag så den passar alltid in på något sätt... lite som horoskop nästan!

freja sa...

jga tyckte oxå att den boken ofta hjälpte.. :D

Anonym sa...

Jätte bra länkar du lade ut! Önskar jag fann dem tidigare.
Jag är en stor motståndare och strider mot bla 5 minuters metoden som är poppis bland många föräldrar idag, samt av vissa BVCer. Nu är det många BVCer som tar avstånd från metoden också.
Men när man läser dina länkar är det just runt fas4-5 som många föräldrar kör den hemska sömnmetoden på sina barn, när de istället behöver närhet och positiv respons från sina föräldrar.
TACK för länkarna.

Jag skrev en vers, efter att läst om en mamma som kom på den "brillianta" idén om att lägga spjälsängen som en bur över sitt barn när hon körde metoden, för barnet var runt 10 mån och försökte klättra ur sin spjälsäng:

"Vet du att det finns bebisar små
Vars sömn man aldrig kan förutspå.
Så har det varit sen forna tider
Många föräldrar av detta lider

Vad ska man göra då?
För inte kan man bebis till sömns slå
Desperat söker sig mot till BVC
Och Tanten där en broschyr endast ger.

I denna broschyr finns en sömnmodell
Som man anser är bättre än smäll.
Metoden passar och bra på råttor
För den är framtagen av en riktig Doktor.

Doktorn mot vetenskapen sig lutat
Ja, man kan undra vem han har mutat.
”Du Moder, visa dig icke svag
För med mina råd kommer dina ord bli lag”

Ensam i sängen läggs Bebis med smärta
Och Mor stänger av sitt modershjärta.
Från barnkammaren hörs gråt och skrik
Mamma blir nu blek som ett lik.

Doktorn har ju sagt att det är så det ska vara
Hur kan det då komma sig att mor ej får svara?
Bebis hulkar alltmer desperat
Nu har mors hjärta blivit till en Soldat.

Klättrande försöker lilla Bebis fly
Men skriket får honom att ramla och spy.
In kommer mamma med stressad blick
Och bebis blev glad för den kram han fick.
Svettig, röd och stel i kroppen
Trodde Bebis att detta var droppen.
Men återigen till sängs han ramlar
Och kroppen från mor han desperat famlar.

Mor blir alltmer desperat
Och nya idéer kommer snart
Mor varken hör eller lystrar
Liten Bebis sakta tystnar
"
Av mig, Lina AHlborg.

PS.
Tycker det är underbart att läsa om din vardag m din son. Duhar en härlig distans och en underbar kärlek. Lycka till!

Anonym sa...

Tillägg:
Kanske det inte är rena tips man söker hos sin bebis, utan att en förklaring är fullt tillräckligt för kunna bemöta det som upplevs som jobbigt. Du är klok, Jonna!
Jag har ammat alla mina barn fritt- liksom du, och i efterhand, den dagen det tar slut, innfinner sig en liten form av sorg på ngt knasigt vis, där tiden aom varit plötsligt blev som "en fis i rymden".