spårhund

Nåt speciellt är det med mitt luktsinne. Tycker hela tiden att jag känner lukten av lustiga eller oftast mindre lustiga saker. Igår hävdade jag att det stank inne i "mitt" sovrum. Och det var en stank av nåt cementaktigt, nåt lösningsmedelsaktigt och ingen annan kunde känna nåt men så kom mamma på att de målat huset för några veckor sen, så kanske färg? Jag färg! Blää urk tyckte jag så vädringsfönstret stängdes. Nu går jag runt och känner lukten av kött. Det är en stek i ugnen och visserligen kan andra känna det denna gången med men då kallar de det för doft. Det doftar tydligen gott detta. Svålstank, vill jag säga, men gör det inte. Mamma skulle bli ledsen. Det smakar säkert superbra men jag kan inte med den här odören alls.
Jag vet inte om det är hormonellt betingat eller ett resultat av att synen blivit sämre (förhoppningsvis tillfälligt) sista tiden. Summan av sinnerna är väl konstant? Hoppas jag slipper stinkande personer på tåget i alla fall. Annars är jag beredd av spy i deras knä om jag tvingas sitta äckeltätt.
Förutom lukterna är detta en bra dag! Känner mig fräsch och ett kilo lättare efter att tidigare ha dumpat exakt så mycket slagg :-D