torsdag 26 juni 2008

appropå skit: FRA

Jag har befunnit mig en kokong av IVF och drömmar om Mini sedan 2 maj, ja eller jag hade nog halva inne redan långt innan och är fortfarande där men med en fot försiktigt utanför.
Det här med FRA blommade upp (varför just nu förresten? Hur kan Sverige plötsligt vara ett mål för yttre hot, något som lagen sägs vara till skydd för?) nånstans mellan äggplock och ruvartid och jag trodde på allvar ett tag att det handlade om Frankrike och EM. Orkade inte riktigt bry mig för jag hade huvudet fullt av annat eller inget.
Men nu då jag ändå gör tappra trevande försök att komma i kapp lite vad gäller saker som hänt i samhället försöker jag snappa upp what the fuss is och har varit all about och kommer väldigt snabbt fram till att världens räddaste Jonna precis blivit snäppet räddare.

När ett lands ledning vänder sig och sin misstanke mot medborgarna, något som åtminstone är min tolkning av det hela, är det dags att bli rädd. Då är det kris och närmast inbördeskrig. Sedan får jag, när ledningens ledare Reinfeldt nonchalant viftar bort sitt folks oro som missförstånd och väljer att vänta ut kritiken och debatten istället för att se till att missförstånden rätas ut, lust att springa och gömma mig. Inte för att jag någonsin känns mig särskilt trygg med herr R i toppen men nu blir det ju nästan för otäckt.
För egen del bryr jag mig inte om ifall min epost, mina samtal och annat avlyssnas och analyseras, men det handlar om principen, om integriteten. Att man nu kan göra det utan att minsta misstanke om brott föreligger är riktigt skrämmande. Alla ska behandlas som potentiella brottslingar.
Hallå rättstaten Sverige! Vad hände med oskyldig tills motsatsen är bevisad? Hellre fria än fälla? Senaste tiden har tvärtomprincipen till vad rättstat egentligen innebär börjat smyga sig på från olika håll i vårat samhälle. Alla sjukskrivna ska behandlas som fuskare, alla arbetslösa som lata och arbetsskygga och nu alla medborgare som möjliga hot mot rikets säkerhet.

Jag kanske har i min kokong liksom så många andra i sina missuppfattat och förstått det hela fel men eftersom Reinfeldt & co vägrar (inte kan?) förklara hur det istället ligger till, fortsätter jag att förstå det på enda sätt jag kan, mitt.

Kan ni inte få nog av spionage och misstänksamhet eller bara vill se en suveränt bra film, se De andras liv. En av förra årets bästa!

6 kommentarer:

Anonym sa...

Håller med! De andras liv var förra årets bästa film. Fantastisk! Man fattar inte att det var så det var.. o att vi verkar vara på väg dit själva.. Synd att huvudrollsinnehavaren Ulrich Mühe gick bort i fjol.

Anonym sa...

Jättebra skrivet. Alla vetttiga människor verkar ju förstå det ungefär som du, så det är ett utbrett missförstånd i så fall... Kopplingen du gör mellan FRA och hetsjakt på sjuka osv har jag dock inte sett så många göra; verkligen en bra poäng!
/Mary

Anonym sa...

Apropå något helt annat: Jag ser att du har över 600 dagar kvar till beräknad födsel, jag ser framför mig en mycket krävande födsel där du ska få ut en ettåring.. ;-) En bugg i tjänsten kanske?

PS: Jag gillar verkligen din blogg! Jag läser, gråter och gläds...

Anonym sa...

Här är en till som förstår saken precis som du;) Usch vad trist med magen då....Rackarns. Hoppas det blir bättre så ni får en skön helg i alla fall. Kramen

Anonym sa...

Jag avslutar numera alla mina mail med en hälsning till FRA:

Mvh: Markus
Självmordsbombare, terrorist, landsförrädare och personlig vän till Usama bin Laden.

finnjonna sa...

amanda: Oj då. Var står det 600 dagar? Det var en lång graviditet i så fall som väntar:-)

marcus f: Dig kommer de hålla ögonen på ;-)