Dixie Chicks rule!

Är återigen helt mållös över världens mäktigaste/farligaste land, där borta i väst. Såg dokumentären Shut up and sing om det suveräna bandet Dixie Chicks och allt det som följde när sångerskan 2003 på en spelning i London sa att hon skämdes för att Bush kom från samma delstat som hon. Följden blev inte bara att ramla ner några steg på listorna utan total bojkott av landets radiostationer, offentlig mobbing i flertalet TV-kanaler och mordhot! Etc... Jag menar, hallå?! Bara ett land till bredden full av fullständiga idioter reagerar så på ett rätt harmlöst om än ärligt uttalande. Och vem skulle inte skämmas? Jag själv har en ständig känsla av skam i kroppen för att jag tillhör människosläktet, samma släkte som röstat fram den där kufen.
"Att gilla Dixie Chicks är att vara kommunist" och "Saddams änglar" stod det bland annat på ett hav av plakat som folk snickrat hemma och demonstrerade med utanför arenorna där de skulle spela, nyss hemkomna efter världsturnén. Trött så trött man blir. Men kvinnorna i bandet stod starka, modiga och enade och jag har sällan kännt en sån beundran som jag just nu känner för dom. Har alltid gillat deras popcountry stuk men inte förrän idag har jag funderat på att köpa ett antal av deras skivor.
Gillar ni yttrandefrihet? Se filmen!


Eller som en nöt i filmen sa: "Jag är för yttrandefrihet, men man ska inte praktisera det utomlands eller offentligt"