torsdag 21 augusti 2008

kaffe och moderkaka

Så nu är jag jobbklar. Igen. Körde lite bokföring, fixade klart några halvt oavslutade grejer och hade sedan ett trevligt möte med jobbarkompisarna och kände att jag faktiskt kommer sakna dom. Känns rätt absurt att säga hejdå för ett halvår minst (om allt går bra) och veta att jag kommer ligga mindre än tio minuters promenadväg från dom alla. Men just nu känns det bara skönt att komma till skott och äntligen få däcka valen. Har laddat och är redo, så på måndag gäller det. Jag ska till sjukhuset en sväng för koll och mätning då också, så det blir ju inte 100 % direkt men förutom det ska jag vara duktig och ligga plant.

Vad gäller håriga bebisar och deras nattvanor, så avvaktar vi sprayköp och låser in katterna i arbetsrummet i natt. Har sovit uselt senaste tiden och känner att kroppen skriker efter vila. För att orka till kvällen var jag och drack en riktigt kaffe, ja eller cafe au lait och åt smarrig blåbärspaj med vaniljsås och så lite till som min vän var snäll nog att hämta åt mig. Själv satt jag bara där i min underbart gravida uppenbarelse och väntade på mer av det gotta. Fantastiskt att sörpla i sig mängder av kall vaniljsås och tro att det är Mini som vill ha. He he.

De små minibubblorna är förresten inte tydligare ännu men jag tror och hoppas de blir det snart. Ska fråga om moderkakan ligger i bak eller framvägg när jag träffar läkaren och om den råkar vara vid den förstnämnda vågar jag tro att det verkligen är Mini som ger sig försiktigt till känna.

Sen som ett helt utan appropå avslut i mitt annars också fullständigt förvirrade torsdagsinlägg vill jag bara meddela att jag gläds enormt åt att alla tre finska grabbarna är med i spjutfinalen på lördag!
Heja heja heja!
SUOMI RULES!

4 kommentarer:

Elin i Björken sa...

Är det någon som ska skämmas bort så är det väl en gravid kvinna? Snacka om jobb du utför!

kramis på dig!

Anonym sa...

vad jobbar du med? :-)

Anonym sa...

Låter som att det är dags för er att vänja av katterna ifrån att vara i sovrummet. Dels för att inte behöva vara orolig för att en stor rackare ska skutta upp på magen. Men även sedan när Mini har kommit till världen, då kommer oron snarare vara att en hårig rackare ska hoppa upp på Mini.

Härligt att läsa att det går bra för dig. Du får ta och sticka ett par gosiga varma stumpor till Mini nu när du ska ligga på rygg, så h*n inte fryser om fötterna när h*n tittat ut.

smultron sa...

För mig har det lilla fladdret inte känts förrän i v 18-19. Och det fast moderkakan legat på olika vis under graviditeterna. Hoppas att det inte dröjer länge innan du får känna Mini :)